Om intervjun med Inger Bergfeldt
Inger Bergfeldt bor i hörnet Oxhagsgatan/Ståthållaregatan i Kungsladugårds Egnahemsområde i Göteborg. Här har hon bott i samma hus i 80 år. Hennes flyttkedja är ovanlig då den inte skett mellan olika adresser utan på samma adress, mellan våningsplanen i huset som hennes farfar byggde. Egnahemsföreningens styrelse har pekat ut Inger som en viktig intervjuperson med lång erfarenheten av att kontinuerligt bo i området. Troligen bland den längsta av alla nu levande kungsladugårdsbor.
Intervjun genomfördes vid ett besök hos Inger i hennes hem av: Lisa Åkesson, professor i socialantropologi på Göteborgs Universitet samt Ylva Berglund, antikvarie på Göteborgs stadsmuseum. Intervjun som bandades med mobiltelefon, skedde på bottenvåningen i matrummet och pågick i drygt 1,5 timme. Det var ett trevligt samtal där Inger berättade om sitt långa liv i grannskapet med en pappa som var en känd konstnär, men också om hennes egen skoltid och yrkesliv. Hågkomsterna kretsar kring lek, ungdomstid och pappas porträttbeställningar, men också om problemen med att bo granne med dagens Altbo.
Intervjun är skriven på talspråk och något redigerad, men inte mycket. När någon skrattar, så är ordet ”skratt” inlagt inom parentes. När något ord saknas för att en mening ska bli mer begriplig, så är det också inlagt inom parentes. Även ordet ”tankepaus” finns inlagt, för att förtydliga när någon dröjer med svaret. Men texten är inte tillsnyggad eller omstrukturerad utan följer så som samtalet flöt på.
Underrubrikerna är satta för att underlätta läsningen. Intervjun genomfördes med utgångspunkt från en frågelista, även om frågorna är underordnade. Det är Ingers sätt att berätta sin livshistoria som har fått styra samtalets utveckling.
Nu finns Ingers minnen av Egnahemsområdet Kungsladugård, tillgänglig för alla oss som är intresserade av hur livet levdes i trädgårdsstaden från 1940-talet ända fram till i juni 2023. Minnen som i sin förlängning kan kopplas till stadsbyggnadskvaliteter i den fysiska miljön, till grönområden, bebyggelsen och den egna trädgården. Men också minnen i relation till områdets identitet, via alla kvartersbutiker som utgjort en självklar del av kvarterets mötesplatser. Leken med kompisar och samvaron med grannar och släktingar, liksom den vardagliga omsorgen om platsen och människorna. Allt detta har varit grundläggande för områdets sociokulturella utveckling. Sammantaget har det gjort Kungsladugård till en av Göteborgs mest populära bostadsområden. Att ta del av intervjun med Inger, är en viktig pusselbit för att förstå hur staden förändras.
Ylva Berglund, Antikvarie