GÄSERUDSSTUGAN

Byggnadsminnet Gäserudstugan omfattar mangårdsbyggnaden gäserudsstugan med omgivande tomtområde som ägs av Håbols hembygdsförening. Inom området finns en timrad parloge samt en stolpbod, båda från 1700-talets senare hälft och av hembygdsföreningen hitflyttade under 1930-40-talen. På området finns även den säregna, ålderdomliga gärdesgårdsmuren och stockhägnaden som kringgärdar den södra gårdsplanen. Stockhägnaden är numera unik i sitt slag. Den har tidigare haft motsvarigheter även i andra landskap.

KÄLLA: Dokumentation med historik och byggnadsbeskrivning, trol. Älvsborgs länsmuseum.

Gäserudstugan är en av Dalslands äldsta profana träbyggnader. Den uppfördes under slutet av 1600-talet och står kvar på ursprunglig plats. Stugan är byggd som en enkelstuga i ett plan. Enligt traditionen tillbyggdes den år 1703 och erhöll då parstugans planlösning samt försågs med tegeltak. En tillbyggnad mot norra sidan utfördes någon gång under första hälften av 1800-talet.

Gården Gäserud har varit i samma släkts ägo sedan 1600-talet. Hemmanet Gäserud ägdes vid sekelskiftet 1700 av tullaren Erik Olofsson. År 1703 övertogs gården av sonen, sedermera riksdagsmannen, Måns Eriksson och svärsonen skräddaren Per Bryngelsson som senare antog namnet Bågenholm. Gårdens ägare under 1700-, 1800-, och 1900-talen har varit ättlingar till denne.

Gäserudstugan beboddes fram till år 1931 då en ny manbyggnad uppfördes strax väster om fädernegården. År 1931 inköptes Gäserudsstugan med tomtområde av Håbols hembygdsförening. Hembygdsföreningen ombesörjde en upprustning av byggnaden 1932-33. I köpet ingick även den säregna, ålderdomliga gärdesgårdsmuren som kringgärdar den södra gårdsplanen. Stockhägnaden är numera unik i sitt slag. Den har tidigare haft motsvarigheter även i andra landskap. Till hembygdsmuseet flyttades under 1930-40-talen en timrad parloge samt en stolpbod, båda från 1700-talets senare hälft.

Byggnadsminnesförklaring av Gäserudstugan beslutades 1976-10-18. Skyddsföreskrifterna omfattar stugans exteriör och interiör samt tillhörande markområde.

KÄLLA: Dokumentation med historik och byggnadsbeskrivning, trol. Älvsborgs länsmuseum.

Sverker Larsson, länsstyrelsen i Västra Götalands län 2008-01-17.

Tidigare inlagd historik:

Gäserudsstugan är en av Dalslands äldsta profana byggnader. Enligt traditionen uppfördes det timrade huset under 1600-talet, då i en våning. Till planen är det en parstuga. Vid ombyggnader på 1700-talet förstorades kammaren genom en utbyggnad av mittpartiet mot norr och huset påbyggdes med en halv våning. Husets beklädnad av lockpanel torde även ha tillkommit då. Stugan fick i huvudsak sitt nuvarande utseende före 1700-talets mitt. Taktäckningen, ursprungligen troligen torv, har dock i senare tid bytts ut mot tegel.
Huset var ända till 1920-talet huvudbyggnad på en storbondegård. 1931 inköptes Gäserudsstugan av Håbols hembygdsförening, som restaurerade den och gjorde den till hembygdsgård. Från andra platser i socknen flyttades till gården en stolpbod samt en ladugårdslänga från 1700-talets senare del, och den gamla stockhägnaden runt mangården restaurerades.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Gäserudstugan är en av Dalslands äldsta profana träbyggnader. Den uppfördes under slutet av 1600-talet och står kvar på ursprunglig plats. Stugan är byggd som en enkelstuga i ett plan. Enligt traditionen tillbyggdes den år 1703 och erhöll då parstugans planlösning samt försågs med tegeltak. En tillbyggnad mot norra sidan utfördes någon gång under första hälften av 1800-talet.

Gården Gäserud har varit i samma släkts ägo sedan 1600-talet. Hemmanet Gäserud ägdes vid sekelskiftet 1700 av tullaren Erik Olofsson. År 1703 övertogs gården av sonen, sedermera riksdagsmannen, Måns Eriksson och svärsonen skräddaren Per Bryngelsson som senare antog namnet Bågenholm. Gårdens ägare under 1700-, 1800-, och 1900-talen har varit ättlingar till denne.

Gäserudstugan beboddes fram till år 1931 då en ny manbyggnad uppfördes strax väster om fädernegården. År 1931 inköptes Gäserudsstugan med tomtområde av Håbols hembygdsförening. Hembygdsföreningen ombesörjde en upprustning av byggnaden 1932-33. I köpet ingick även den säregna, ålderdomliga gärdesgårdsmuren som kringgärdar den södra gårdsplanen. Stockhägnaden är numera unik i sitt slag. Den har tidigare haft motsvarigheter även i andra landskap. Till hembygdsmuseet flyttades under 1930-40-talen en timrad parloge samt en stolpbod, båda från 1700-talets senare hälft.

Byggnadsminnesförklaring av Gäserudstugan beslutades 1976-10-18. Skyddsföreskrifterna omfattar stugans exteriör och interiör samt tillhörande markområde.

KÄLLA: Dokumentation med historik och byggnadsbeskrivning, trol. Älvsborgs länsmuseum.

Sverker Larsson, länsstyrelsen i Västra Götalands län 2008-01-17.

Tidigare inlagd historik:

Gäserudsstugan är en av Dalslands äldsta profana byggnader. Enligt traditionen uppfördes det timrade huset under 1600-talet, då i en våning. Till planen är det en parstuga. Vid ombyggnader på 1700-talet förstorades kammaren genom en utbyggnad av mittpartiet mot norr och huset påbyggdes med en halv våning. Husets beklädnad av lockpanel torde även ha tillkommit då. Stugan fick i huvudsak sitt nuvarande utseende före 1700-talets mitt. Taktäckningen, ursprungligen troligen torv, har dock i senare tid bytts ut mot tegel.
Huset var ända till 1920-talet huvudbyggnad på en storbondegård. 1931 inköptes Gäserudsstugan av Håbols hembygdsförening, som restaurerade den och gjorde den till hembygdsgård. Från andra platser i socknen flyttades till gården en stolpbod samt en ladugårdslänga från 1700-talets senare del, och den gamla stockhägnaden runt mangården restaurerades.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3