JON-LARS

En av byn Långheds största mangårdsbyggnader från 1850-talet, ovanlig genom sin planlösning. Ett flertal timrade ekonomibyggnader ingår i anläggningen. Gården är byggnadsminne sedan 1994.

Gården Jon-Lars ligger i byn Långheds södra del, i ett öppet landskap med svag kupering. Den egna jordbruksmarken ligger nordöst om gårdstunet ned mot Hässjaån. Gården fick sitt namn från den första dokumenterade ägaren, Lars Jonsson som var född år 1659. Jon-Lars ligger nära granngården Sjols, Långhed 1:1, och vid Laga Skiftes inspektionen 1893 låg en tät grupp med byggnader på platsen. Att den täta bebyggelsen var eldfängd hade man erfarenhet av på Jon-Lars eftersom det förutvarande bostadshuset och ett antal ekonomibyggnader, enligt anteckningarna bakpå ett foto, brann ned natten mellan 20 och 21 augusti år 1851. Under 1830-talet hade bröderna Anders och Olof Andersson tagit över gården. De lät bygga den nuvarande mangårdsbyggnaden efter branden. Bostadshuset byggdes för två separata hushåll med en nordlig och en sydlig lägenhet med spegelvända planlösningar i tre våningar. I den norra bodde Anders och hustrun Margta och i den södra Olof och Karin. Bryggstugan som utgjorde en nordlig flygel klarade branden, men den var i så dåligt skick att den revs 1909. Delar av virket återanvändes hos Skogs, Långhed 18:3, i deras ladugård och även en trappa återfinns där. Dörrarna som sitter på vindsvåningen hos Jon-Lars sägs också komma från bryggstugan. Efter att bryggstugan hade rivits så byggdes en bakugn i bostadshusets källarvåning. Där låg även sommarbostad och matkällare. Gårdens fäbod ligger i Mossbo.

Mangårdsbyggnaden (1) fick en unik planlösning eftersom den byggdes för två hushåll. Byggnaden inrymmer två spegelvända lägenheter i tre våningar med varsin ingång via brokvisten. Vardagsstuga och två kammare låg vid gavlarna medan mittsalen var en gemensam festsal. Familjerna hade varsin trappa till övervåningen till den övre farstun som avdelades med ett lågt räcke. Halva byggnaden är idag moderniserade, medan den andra halvan har en komplett 1800-tals interiör med väggmålningar, tapeter, snickerier och öppna spisar.

Under några årtionden runt 1800-talets mitt byggdes i Voxnadalen de träslott som blivit kännemärke för Hälsingland. Jon-Lars i Långheds by i Alfta är den största och även bland de bäst bevarade gårdarna i denna kategori.
Hemmanet har gått i arv i samma släkt sedan 1600-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden och de flesta uthusen byggdes efter en brand 1851. De två bröder som då bodde på gården uppförde både bostadshuset och uthusen för var sitt hushåll. Detta är anledningen till att bostadshuset 1) byggdes så osedvanligt stort och med en mycket ovanlig rumsindelning. En lägenhet i två våningar samt vind byggdes i båda ändar av huset. Däremellan låg en stor gemensam festsal i båda våningarna. Den pampiga förstukvisten av empiretyp blev också större än vanligt då den skulle omsluta två entrédörrar.
Interiören har byggts om och moderniserats i vissa delar vid sekelskiftet, på 1940-talet och 19(?). Förändringarna har dock varit begränsade och delar av huset har lämnats helt orörda. Hela den södra lägenheten är bevarad i ursprungligt skick liksom husets paradrum - den norra gäststugan i övre våningen. Gäststugan har väggmålningar med fält fyllda av landskapsmotiv och däremellan pelare omslingrade av vinrankor. Målningarna är troligen utförda av rättviksmålaren Hans Ersson.
Exteriören är helt bevarad i ursprungligt skick så när som på köksfarstun som tillbyggdes 1947. Väggarna är rödfärgade, av slätbilat timmer och det brutna och valmade taket är täckt av tregel.
Till gården hör också flera uthus. Den äldsta byggnaden är en bod 3) som kallas "saltboden" och kan vara en 1600-tals byggnad. Den är ursprungligen byggd av rundtimmer som senare slätbilats på utsidan och har haft en sluten svale på gaveln.
Den stora ladugårdsbyggnaden 4) med brutet tak byggdes ursprungligen som sädeslada. Ladugården inhystes först i övre våningen och sedan 1938 i suterrängvåningen där tidigare tröskvandring var installerad. Till fastigheten hör tre härbren 2) 6) 9) varav ett med brutet tak. Samtliga uthus har rödfärgade timmerväggar utom ett vagnslider 8) av sent datum som är uppfört av resvirke. Vedlidret 5) har brutet tak och utkragad övervåning längs östra långsidan. Lidret har tidigare varit foderlada. "Röladan" 7) är en lada av bilat timmer med tegeltak som idag används som förråd. 10) och 11) är hölador vid de omgivande åkrarna. Båda är timrade och omålade.
Jon-Lars är en unik byggnad med sin storlek och planlösning samtidigt som det är en god representant för de Hälsingska träslotten. Gården är dessutom i mycket välbevarat skick vilket gör det mycket angeläget att skydda den som byggnadsminne.

Källa: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1994-06-20, Dnr 221-10373-93