TROSA LANDS KYRKA

Trosa landsförsamlings kyrka uppfördes strax intill platsen för den medeltida staden Trosa (senare flyttad). Kyrkan uppföres som en tornlös kyrka med rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster i mitten av 1200-talet. Troligtvis var kyrkorummet täckt av ett tunnvalv i trä. Den putsade västgaveln till denna kyrka kan fortfarande beskådas ovan tornets valvkappa.

Under 1300-talet uppfördes sakristia norr om koret och ett vapenhus framför ingången i långhusets sydvästra hörn.
Det kraftiga tornet i väster uppfördes under 1400-talet och samtidigt valvslogs kyrkorummet med stjärnvalv. Under samma århundrade tillkom S:t Anna kapellet på långhusets norra sida.

I och med landhöjningen kom staden som var beroende av närheten till havet att flyttas till sitt nuvarande läge. Eventuellt kan kyrkans avsaknad av donationer under 1400- och 1500-talets första hälft förklaras med stadens förflyttning. 1577 skänks altarprydnaden av ägarna till Geddeholm (nuvarande Thureholm).
Under 1600-talets första årtionden pryds kyrkans väggar och valv med väggmålningar. I koret finns en målad inskrift med årtalet 1618 som måste kopplas ihop med målningarnas tillkomst. En annan insrift på låmghusets norra mur omtalar en herr Erick Christierson i Örby som den som bekostade målningarna.

Någon gång under 1600-talet tas S:t Anna kapellet i anspråk som gravkapell åt familjen Bielke på Geddeholm.

Predikstolen inköps från Stockholm 1706. 1773 brandhärjas kyrkan. Branden orsakas av ett bösskott av kyrkans klockare då han försökte skjuta en skata. Taket och de översta delarna av murarna skadas men återuppförs. Vapenhuset rivs och den södra portalen sätts igen, fönstrena förstoras, målningarna överkalkas och den nuvarande tornhuven uppförs.

1930 genomförs en restaurering under ledning av arkitekt K M Westerberg. Vid denna restaurering tas de överkalkade målningarna fram, bänkarna från 1700-talet ombyggs, mittgången breddas och förses med nytt golv. Gravstenar som tidigare legat i mittgången flytts fram i koret. Orgelläktaren i tornets andra våning utvidgas och en ny orgel byggs. Kyrkan förses med elektrisk uppvärmning. Utvändigt knackas putsen ned till en halv meters höjd. I sakristians norra mur upptogs en medeltida fönsteröppning och den omgivande dekorationsmålningen med inskriften ANNO 1618.
1962 förses kyrkan med nytt tak i kopparplåt.
1969 anskaffades en ny orgel från A Magnussons orgelbyggeri i Mölnlycke. Samma år sanerades kyrkan mot träskadeinsekter.
Den medeltida dopfunten var under lång tid placerad i Vagnhärad men 1973 återfördes den till kyrkan.
1976 renoverades kyrkan utvändigt efter förslag av arkitekt Uno Söderberg. Vid renoveringen fann man spår av gulvit puts med dekoration i rött kring takfoten. vid omputsningen användes Stråbrukens kalkbruk special. Kyrkan försågs med häng- och stuprännor samt nya fönstersnickerier.
1991 kompletterades bjälklaget i tornet och långhusvinden försågs med ventilering. S:t Anna kapellets murar lagades och putsades invändigt.
1993 sänkte man golvet innanför altarringen och kompletterade belysningen i kyrkorummet efter förslag av arkitekt Margit Webjörn.
1996-97 rengjordes interiören av konservator Leif Göthberg samtidigt som kyrkans bemålade inventarier samt bänkarna konserverades av konservator Peter Tångeberg.

ÖVERSIKT - Trosa landsförsamlings kyrka har rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster, en sakristia som är sammanbyggd med S:t Annas kapell i norr och ett brett torn i väster.

FASAD - Kyrkan är putsad med spritputs (kalkputs), avfärgade i en ljust gul kulör. Kyrkan har slätputsade listverk och omfattningar i vit kulör. Putsen är avskuren cirka 5 cm ovan marknivå, vilket gör att sockel saknas.

FÖNSTER - Kyrkan har fyra stickbågiga fönsternischer i sydväggen. Öppningarna är försedda med kopplade fönsterbågar uppdelade med mittpost och en tvärpost samt rakt överstycke. Bågarna är målade i en grön kulör. Lufterna är indelade i tolv mindre rutor med träspröjs. I östväggen finns en stickbågig nisch som tidigare var ett fönster.

Sakristian är försedd med två fönsteröppningar, ett i östväggen och ett i norrväggen. Östra har en stickbågig nisch och en kopplad träbåge med rakt överstycke. Bågen delas upp i fyra lufter av en mittpost och en tvärpost. Fönsteröppningen i norra muren togs upp vid 1930 års restaurering. Kring fönstret finns en enkel dekoration i rött samt inskriptionen ANNO 1618.

S:t Annas kapell har två stickbågiga fönsternischer i norra muren. Det östra fönstret är något lägre än det västra. Östra fönstret består av två raka bågar med smårutor och västra är stickbågigt och består av två bågar med smårutor. Samtliga fönsternischer är försedda med solbänkar av svartmålad plåt.

I tornets norra och södra mur finns på tredje våningen höga och smala fönsteröppningar, med bågarna placerade i liv med fasaden. Bågarna är indelade med spröjs i fyra mindre rutor. På motsvarande höjd i tornets västmur finns ett större fönster, även denna båge är placerad i liv med fasaden. Bågen är indelad med mittpost och tre tvärposter samt stickbågigt överstycke.

I tornets klockvåning finns ljudöppningar i samtliga väderstreck. Ljudöppningarna är tvåsprångiga rundbågiga nischer försedda med luckor i trä och solbänkar av målad plåt.

DÖRRAR - Kyrkans huvudportal och enda ingång är centrerad på tornets västfasad. Portalen är stickbågig och försedd med en utåtgående grönmålad pardörr med överljusfönster. S:t Annas kapell nås antingen via långhuset eller från kyrkogården genom en stickbågig pardörr på västfasaden.

TAK - Långhuset är täckt av ett sadeltak, belagt med falsad kopparplåt. I södra takfallets nedre del finns en stående fotränna och stuprör i hörnen. Över koret finns en kopparklädd skorsten i nocken.
Sakristian och S:t Annas kapell har ett gemensamt pulpettak som ansluter mot långhusets norra takfall. Pulpettaket har en stående fotränna i koppar med stuprör i hörnen. Torntaket består av en karnissvängd huv, försedd med en korskrönt lanternin, allt inklätt med kopparplåt.