FIVLEREDS KYRKA

FIVLEREDS kyrka - Medeltidskyrkan har ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti åt öster, till långhuset vidbyggd sakristia i norr samt åt väster, ett något smalare och lägre vapenhus av trä i två våningar.
TAK - Långhus och kor täcks av ett gemensamt takfall - ett sadeltak som är valmat över koret och klätt med tvåkupigt lertegel liksom på sakristian, tillbyggd på långhusets norra sida. Hela kyrkan har hängrännor och stuprör av koppar samt vitmålade vindskivor av trä. Vapenhusets sadeltak täcks av tvåkupigt lertegel.
FASADER - Kyrkans långhus, kor och sakristia har spritputsade fasader (ej kalkputs) som kalkats vita. Nedtill finns ingen sockel. Upptill finns en enkel taklist i form av två vitmålade brädor. Vapenhuset har slamfärgad (falu röd) lockpanel med naturstenssockel i liv med fasaden. På västfasaden, ovan porten, finns en modern väggarmatur i form av en lykta. Under takfallet på västfasaden finns utstickande knutlådor.
FÖNSTER - Fönsteröppningar består av rektangulära nischer med segmentbågiga överstycken, nedtill klädda med vitmålade fönsterbleck. I långhusfasaden finns ett fönster åt norr och ett åt söder vilket även gäller kordelen. Fönstren, som sitter i liv med fasaden, består av inner- och ytterbåge med korspost. Ytterbågarnas nedre två lufter är spröjsade till sex rutor och de övre till åtta. Bågarna är målade ljust gråvita. Ovan sydporten finns ett fönster likt de övriga fönstrens två övre bågar. Sakristian har ett fönster likt övriga (spröjsat i fyra rutor) på den östra fasaden samt ett spröjsat, kopplat fönster åt norr. På ömse sidor om västporten i vapenhuset finns två rektangulära fönster med mittpost där de två lufterna är spröjsade till tre rutor. Ovanför porten, i andra våningen, finns åt väster ett fönster med mittpost där varje luft är spröjsad till sex rutor.
PORTAR - I vapenhusets västfasad finns kyrkans vitmålade huvudport som är en äldre, sannolikt ursprunglig, inåtgående pardörr. Dörrbladen, som har en enkel omfattning av trä, är beklädda med profilerad fiskbenspanel och en nedtill av en liggande bräda. Dörren har ett äldre handsmitt handtag. Utanför finns en kalkstenshäll. I korets sydfasad finns en dörr bestående av ett enkelt dörrblad med spontad panel (omålad, tidigare eventuellt tjärad) lagd i fiskbenspanel och utanpåsittande gångjärn i smide. Utanför finns en kalkstenshäll.

FIVLEREDS KYRKA är en liten, enskeppig salskyrka med ett tresidigt avslutat korparti i öster, vidbyggd sakristia åt norr och ett två våningar högt vapenhus i trä åt väster.
LÅNGHUS - Kyrkorummet har putsade väggar som målats vita (ej kalkfärg). Kyrkans trätak är tunnvälvt och målat i en grågrön kulör, nedtill avslutad med en guttaefris, målad som "trômpe l'oeil". Nedan denna finns en enkel taklist i form av en utskjutande bräda och delvis synliga takbjälkar (?) som marmorerats i gråblått. Den grågröna takfärgen upphör c:a en halv meter från den vitmenade västväggen i vars valvbåge det finns en målad fris. I södra väggen, framför bänkkvarteren, där långhuset övergår till kor, finns en gråmålad fyllningsdörr med fem fyllningar. Dörren leder till ett mindre vindfång. De enkla dörrfodren skvallrar om en sentida installation.
Ovanför dörren finns en fönstersmyg, lik de övriga, men där fönstret består endast av de övre två lufterna. I väster finns en orgelläktare. Takhöjden under läktaren är låg och taket därunder består av breda brädor som målats vita. De, relativt nyligen, tillkomna läktarunderbyggnaderna består av en enkla vitlaserade plankväggar. I det södra utrymmet leder en pardörr in till en hängande textilförvaring. I det norra finns, längst åt väster, en enkel trappa upp till orgelläktaren, och öster om trappan, ett öppet utrymme för kappupphängning och övrig förvaring.
Direkt öster om syd- och norrfönstren finns fragment av äldre kalkmålningar. På den norra sidan kan man skönja konturerna av en klädnad och på den södra ser man bl.a. delar av ett textband. På norra väggen intill sakristiedörren finns två kalkmålningar i form av vapensköldar tillhörande släkten Fleetwood och familjen Rotkirch. Initialerna nedanför sköldarna står för Bernhard Didrik Fleetwood (född 1709 på Sjögården) och Catharina Charlotta Rotkirch (död 1806) från Öjevalla i Åsaka. Det är ej klarlagt varför dessa personer så uppmärksammats i kyrkan, men de kan ha bidragit till kyrkans ombyggnation 1740-41.
Kyrkan har två slutna bänkkvarter (tidigt 1800-tal? mycket lika dem i Solberga) nu med vardera elva bänkar då de två bakersta tagit bort. Bänkarna står på ett däck av smala, lackade golvbrädor, likadana som de i mittgången och i koret. Mittgången, liksom tvärgången framför koret, mellan sydingång och sakristiedörr, täcks idag nästan helt av en grön gångmatta. Dörren till sakristian är belägen direkt öster om det norra bänkkvarterets första bänk. Dörrfodren är enkla likt söderportens medan dörren är en äldre fyllningsdörr med tre fyllningar, målad i en grå kulör. På södra och norra väggen finns ljusamplar i mässing. Från taket, över mittgången, hänger en större ljuskrona av mässing och från kortaket hänger en kristallkrona. Under läktaren sitter moderna plafondlampor av glas med blyspröjs. I taket vid läktaren finns, längst åt väster, en lucka.
FÖNSTER - Åt söder och norr i långhusfasaden samt i den södra och norra korfasadens västra del finns mycket djupa fönstersmygar som är putsade likt väggen. Fönsteröverstyckena är segmentbågeformade. Fönstren består av en gråmålad innerbåge med korspost och ospröjsade lufter samt en ytterbåge (båda bågarna tillkomna 1954) där de två undre lufterna är spröjsade till sex rutor och de övre två är spröjsade till åtta. Inner- och ytterbågarna är öppningsbara och rutorna har återanvänt glas.
BÄNKINREDNING - Bänkarna, som ursprungligen är äldre (sannolikt 1800-tal), byggdes om till nuvarande utseende vid renoveringen 1954-55. Utvändigt är bänkkvarteren, som har rundade hörn mot koret, målade i grågrönt. Varje bänkdörr har utanpåsittande gångjärn av smide och består av ett ramverk med en fyllning marmorerad i svart och orange på grå bakgrund med beiga och mörkt gröna fyllningslister. Överliggaren och golvlisten är mörkare gråblå. Ryggstöd och sittbänk är laserade i grågrönt liksom panelen som täcker ytterväggen upp till bänkens övre del.
ORGELLÄKTARE - Orgelläktaren skjuter ut i kyrkorummet fram till långhusfönstren och vilar på åtta enkla kolonner av trä (grågröna) med skaftring och kapitäl. Läktarbröstet är utformat som bänkfronterna med den skillnaden, att marmoreringen på fyllningarna är gjord i en grågrön kulör och fyllningslisten är förgylld. Upptill och nedtill finns likadana hålkärlslister som målats vita och ljust blå. Läktarens golv, som är likt kyrkans övriga, har fyra gradänger där nu alla läktarbänkar är borttagna.
ORGEL - Kyrkans lilla orgel, sannolikt från 1924-25, har en fasad med klassicerande utformning med tre rundbågiga öppningar och synliga orgelpipor. Tympanonfältet kröns av en snidad, förgylld lyra omgiven av en rocailleliknande bladslinga. Det äldre spelbordet, målat i grågrönt, liksom orgelfasaden, är riktat mot kyrkorummet.
KOR - Korpartiet avskiljs från långhuset genom att korgolvet är något upphöjt. Större delen av korgolvet täcks av en vävd matta med geometriskt mönster och starka färger (ev. Agda Österberg). Längst åt väster på korets norra vägg sitter kyrkans predikstol. Invid korets södra vägg finns en korbänk med ingång på kortsidan, åt tvärgången. Färgsättningen går i samma färgskala som övriga bänkar men i en blåare ton och där fyllningarna är målade ljust blå. På bänkens nordöstra hörn står en äldre, oval psalmnummertavla med förgylld ram och med ljushållare på var sida. Upptill har den ett dekorativt kartuschornament. Den gråmålade hållaren är i form av en arm med en hand som håller tavlan.
På väggen ovan korbänken hänger ett vapen, bemålat i blått, guld och vitt. Dess överstycke har formen av en bevingad vapensköld med tre kronor samt en kungakrona överst. Nedanför det södra korfönstret finns en medeltida dopfunt. Den tresidiga östväggen är dekorerad med en kalkmålning från slutet av 1700-talet - en draperimålning föreställande ett blått tyg med guldfärgade fransar som upptill dragits ihop till tre "knutar" (av vilka den övre ej syns).
PREDIKSTOL - Kyrkans predikstol är tillverkad i en enkel, klassicerande stil, sannolikt i början av 1800-talet. Korgen, som vilar på en kort, profilerad träkolonett, är rund. Mittdelen har fyra fyllningar där symboler (en kalk, ett ankare, en bok? samt ett kors) målats i guldfärg på en blå bakgrund. Ramverket, det övre listverket samt den avsmalnande underdelen är målade i grågrönt. Trappan, som leder upp invid den norra korväggen, har ett räckverk med samma uppdelning, fyllningar och färgsättning som korgen. Trappan skall ha tillkommit vid renoveringen 1954.
DOPFUNT - Kyrkans medeltida dopfunt är tillverkad i sandsten och har odekorerad cuppa, rund fot samt ett nyare dopfat i mässing.
ALTARE - Mot östväggen står ett väggfast, murat och vitputsat altare med en altarskiva av kalksten som ovanpå täcks av en skiva av trä.
ALTARUPPSATS - På altaret står en altaruppsats i provinsiell barock i trä (polykrom). Mittpartiet har snidade träfigurer föreställande jungfru Maria och lärjungen Johannes nedanför Jesus på korset. Mittpartiet flankeras av vridna kolonner som i sin tur på sin yttre sida har varsin snidad apostlafigur som håller symboler för hopp och kärlek. Uppsatsen kröns av den uppståndne Jesus i en strålgloria. Färgsättningen domineras av en grå botten med förgyllda ornament och rödrosa delar. På postamentet finns en inskriptionstavla som berättar att uppsatsen är skänkt till Fivlereds kyrka 1792 av lagmannen Johan TImell. Altaruppsatsen är gjord av Jöns Lindberg från Sandhem.
ALTARRING - Altaret omges av en liten altarring som ansluter till östväggen. Innanför är golvet något upphöjt och täckt av en ljusblå heltäckningsmatta. Ringen består av svarvade balustrar och profilerade lister målade i en bruten vit kulör med förgyllda skaftringar. Knäfall och armstöd är klädda i en vinröd sammet/plysch.
VAPENHUS - Från kyrkorummet till vapenhuset kommer man genom en segmentbågeformad dörröppning i västväggen under läktaren. Dörren är en äldre plankdörr (fyra stående plankor) med utanpåsittande smidesbeslag och åt vapenhuset beklädd med profilerad och spontad panel i fiskbensmönster. Dörren har dragring i smide på ömse sidor. Vapenhuset har ett obehandlat
trägolv och tak av breda brädor som målats vita. Den norra väggen är inbyggd genom en enkel, vitmålad plankvägg i vilken det finns två mindre plankdörrar som leder till förvaringsutrymmen. Utanför väggen finns ett skrivbord med gästbok och informationsmaterial.
Västportalen har en äldre (ursprunglig?) pardörr där varje dörrblad, invändigt, består av tre stående brädor med utanpåliggande smidesbeslag. Allt målat i en gråblå oljefärg. Dörren flankeras två fönster (det åt norr är inbyggt i förvaringsutrymmet) som har mittpost (bågar och färgsättning likt övriga) och varje ytterbåge är spröjsad till tre rutor. Söder om västporten leder en vriden trätrappa upp längs den södra väggen upp till vapenhusets andra våning. Trappan har obehandlade trästeg och är tillkommen vid renoveringen 1954. En rund handledare av furu är fastsatt i väggen. Söderväggen skymmer övre delen av trappan då denna vägg av stående plank har två dörrar in till utrymmen för elcentral.
Andra våningen har ett äldre trägolv av breda, obehandlade plankor samt likadana, men vitstrukna, plankor på väggarna och i taket. Utmed uppgången i söder, där trappan kommer upp, finns en äldre, fast sittbänk. Åt väster finns ett fönster (bågar och färg likt övriga) där de två lufterna är spröjsade till sex rutor. Framför fönstret finns en äldre, järnbeslagen offerkista av trä. I våningens norra del finns orgelbälgen och dess motor.
SAKRISTIA - Sakristians golv har en brun heltäckningsmatta, ett tunnvälvt, putsat tak samt vitputsade väggar. Åt öster finns ett kopplat fönster i en luft som är spröjsad till fyra rutor. Smygen är mycket djup och nischen, med krucifix och ljusstakar, fungerar som ett enkelt altare. Mellan krucifix och fönsterbåge finns ett äldre järngaller som målats vitt. Mot norrväggen står ett skrivbord och på väggen hänger ett enkelt träkors. På söderväggen finns en hatthylla.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
FIVLEREDS KYRKA - Den romanska stenkyrkan med tresidigt avslutat korparti uppfördes sannolikt under 1100- eller tidigt 1200-tal. Ursprungliga murpartier återfinns i det befintliga långhusets västra del. Kyrkan byggdes till åt öster 1741 och fick då ett tresidigt avslutat korparti av samma bredd som den medeltida kyrkans långhus. Sakristian, som är tillbyggd invid skarven mellan den medeltida och den senare delen, har en okänd tillkomsttid.
Enligt ett sockenstämmoprotokoll från 1757 skall predikstolen vara under förfärdigande och ryttmästare Rotkirch (vars initialer står under en av vapensköldarna på nordväggen tillsammans med hustruns, född Fleetwood) skall vid denna tid också ha skänkt en kyrkklocka till kyrkan som tidigare endast hade en enda klocka. I samband med detta byggde man om, eller till, klockstapeln. Draperimålningen kring altaruppsatsen tillkom vid 1700-talets slut och målades om under 1800-talet. Altaruppsatsen är gjord 1792 av Jöns Lindberg från Sandhem. Enligt inventeringen från 1829 skall vapenhuset av trä, åt väster, vara tillbyggt 1734. Enligt samma inventering skall predikstolen vid denna tid ha stått på södra sidan, läktare funnits i väster och kyrkan haft 43 "stolar", dvs bänkar.
När kyrkan renoverades runt 1920, efter förslag av arkitekten Anders Roland, var de flesta inventarierna målade i vitt och guld. Bänkarna var målade i en träimiterande färg och draperimålningar fanns bakom altaret. Renoveringen innebar, interiört, ommålning i förutvarande färgsättning, omkalkning av väggar och nytillverkning av vissa innanfönster. Utvändigt genomfördes putslagning och omkalkning samt lagning av det befintliga tegeltaket. 1924-25 skall kyrkan ha fått en ny orgel från Nordfors i Lidköping.
1935 bytte man värmesystem och i och med att värmeapparaten skulle flyttas från södra ingången till norra sidan hittades spår av kalkmåleri där kaminen nu skulle stå. Måleriet togs fram och konserverades. När kyrkan restaurerades 1954-55 påträffades, på innerväggarna, flera lager med kalkmålningar varav de äldsta, figurativa målningarna kan vara från 1600-talet. Senare måleri, med bl.a. schabloner, från sista hälften av 1800-talet hittades också men endast taklisten i form av en skuggad, målad tandlist togs fram. Vid samma renovering 1954 insattes nya, kopplade fönster med återanvänt glas, nytt golv lades och de befintliga bänkarna byggdes om för ökad bekvämlighet medelst nya sittbräden och nya ryggstöd. De två östra bänkkvarteren, fyra bänkpar, togs bort och korgolvet utökades åt väster. Predikstolen flyttades något åt väster och fick en ny trappa. En ny innerdörr med tre fyllningar tillverkades. I vapenhuset togs de två trapporna till övervåningen bort och ersattes av en ny. Vid samma tid installerades elektrisk värme och belysning.
1983 renoverades kyrkan in- och utvändigt utan hjälp av de antikvariska myndigheterna. 1992 lades kyrkans tak om och fönstren renoverades.