GIDEÅ KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - GIDEÅ

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: -, år 1900: 3032, år 1995: 1338

FÖRSAMLINGSHISTORIK - 1807 utbrutet ur Arnäs som kapellag, 1811 annex till Arnäs. 1823 till 1872 eget pastorat, 1872 till 1922 med Trehörningsjö, eget 1922 till 1962 sedan åter med Trehörningsjö.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i landskapets nordöstra del och omfattar huvudsakligen skogsbygd med mindre områden odlingsbygd utmed Gideåälven. Kyrkan ligger på en höjdplatå ovanför Gissjön, en del av Gideåälven, i tätorten och ca fyra km från Gideåbruk med välbevarad bruksbebyggelse från 1800-talet, nu kursgård. Bruksområdet är riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrka uppförd i nyklassicistisk stil mellan 1804 och 1809. Rektangulär träbyggnad med lägre sakristia i öster. Västtornet tillbyggdes 1813-1814. Kyrkans invigning skedde först 1818.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Gulmålad träpanel med vita detaljer och plåttäckt sadeltak, valmat i öster och över sakristian. Tornets överbyggnad härrör från 1907 och har karnissvängd huv och bred lanternin krönt av en spira (ursprungligen flack huv med lanternin). Ingång i söder och genom tornet, separat ingång till sakristian. Kyrkorummet är täckt av ett flackt tunnvalv. Interiören har förändrats kraftigt i flera omgångar. Innerväggarna hade ursprungligen de nakna timmerstockarna vitlimmade, senare panelade med pilastrar mellan fönstren och i hörn. På korväggen var målat ett draperi och uppe vid taket ett blått himlavalv med Jehova inom strålsol. På det marmorerade altarbordet stod ett förgyllt kors på en skulpterad Golgata-kulle. 1906 målades väggarna svagt bruna och året därpå försåg målaren Sven Linnborg från Ås, Jämtland, alla väggar med nytestamentliga scener och blomsterornamentik. Vid renovering 1930 övermålades allt utom korets målningar, vilka avlägsnades 1958-59, då den nuvarande altartavlan av Karl Erik Häggblad uppsattes. Predikstol från 1870-71. Öppen bänkinredning i tre kvarter från 1906. Läktaren revs 1959 och ny orgel anskaffades.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998; rev. 2008.

1807 utbrutet ur Arnäs som kapellag, 1811 annex till Arnäs. 1823 till 1872 eget pastorat, 1872 till 1922 med Trehörningsjö, eget 1922 till 1962 sedan åter med Trehörningsjö.

Kyrkan är uppförd i nyklassicistisk stil mellan 1804 och 1809. Tornet tillkom 1813-1814. Kyrkans invigning skedde dock först 1818.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Gideå kyrka fungerade till en början som brukskyrka för den befolkning som växte upp kring såg- och järnbruksanlägg-ningarna som anlades vid Gideälven under 1700-talets senare del. Nuvarande kyrkan uppfördes åren 1804-1809, tornet 1812-13, men invigdes först 1818. Tornöverbyggna-den ombyggdes 1907. Uppgifter om arkitekt och byggmästare saknas.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor och sakristia i öster och torn i väster. Ingång genom tornet och på södra långsidan. Ingången i sakristian modern.
Byggd i timmer, ut- och invändigt klädd med stående panel. Ursprunglig färgsättning gul, som därefter varierat från vitt, rosa, tegelrött och nu åter gult med vita listverk och fönsteromfattningar. Stengrund. Takbeläggning kopparplåt, ursprungligen spån.

EXTERIÖR - Fönstren omges av smala pilastrar. Det ursprungliga tornet hade flackt tak med lanterin. Den nuvarande överbyggnaden har karnissvängt tak med runda kupor och bredare lanternin med kort spira. Konsollist under tak- och tornfoten. Flackt sadeltak valmat i öster, lägre sakristia.

INTERIÖR - Interiören har förändrats kraftigt i flera omgångar. Innerväggarna hade ursprungligen de nakna timmerstockarna vitlimmade, senare panelade med pilastrar mellan fönstren och i hörn. På korväggen var målat ett draperi och uppe vid taket ett blått himlavalv med Jehova inom strålsol. På det marmorerade altarbordet stod ett förgyllt kors på en skulpterad Golgata-kulle. I kullens mitt fanns en infälld klocka, med bokstäverna TRON GÖR SALIG i stället för siffror, allt skänkt av bruksägaren H W Eckhoff 1826. Väl arbetad predikstol från 1800-talets början.
1906 målades väggarna svagt bruna och året därpå försåg målaren Sven Linnborg från Ås, Jämtland, alla väggar med nytestamentliga scener och blomsterornamentik. Vid renovering 1930 övermålades allt utom korets målningar, vilka avlägsnades 1958-59, då den nuvarande altartavlan av Karl Erik Häggblad uppsattes.
Öppen bänkinredning i tre kvarter från 1906. Läktaren revs 1959 och ny orgel anskaffades. Avbalkning för kapprum i sydvästra hörnet.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Stockholm 1997

Kyrkotomten
Avgränsas i väster av byvägen mellan Örnsköldsvik och Svedje, där den möter vägen från Trehörningsjö i ett kors mot nordöst. Strax nordväst om kyrkan på andra sidan vägen ligger församlingshemmet. I öster gammal åkermark som numera är ängsmark.

Själva den ursprungliga rektangulära tomten avgränsas av en granhäck i alla väderstreck, den äldsta delen planterad av Verner Gradin 1932. Före dess fanns ett trästaket. Grusgångar delar in de gräsbelagda gravkvarteren symmetriskt, men påfallande många gravvårdar har kantsten och är grusade. Jämna rader av uppvuxna björkar följer granhäcken i väster och söder, men är mer spridda i norr och öster.

Tomten utvidgad mot norr i två etapper där det ligger en verkstad/ förrådsbyggnad strax utanför granhäcken efter första utvidgningen, samt mot öster.

Strax nordöst om sakristian ligger ett gravkapell. Uppfört ca 1890 på huggen rödgranitgrund, liggande och stående dubbelfasspåntad träpanel, gul målning, sadeltak belagt med grå cementpannor. Symmetriskt placerade treluftsfönster med rundbågeavslut och gotikiserade spröjs i övre luft. Brunmålade bågar, vita foder. Entré från söder, kopparklädd pardörr.

In till kyrkotomten passerar man i väster en stigport i trä ritad av Carl Erik Holmström och utförd av Valentin och Felix Holmström 1894. Den är utförd som en förenklad triumfbåge med tre bågsprång stöttade av fyra fyrkantpelare med akantusförsedda kapitäl. Bågarna kröns av för-gyllda kors och i den centrala bågens segmentyta sitter en förgylld strålsol.

I söder finns en grusväg kantad av björkar som leder genom granhäcken via fyra vitmålade monumentala stolpar av trä, på vars krön lika många urnor i trä placerats, fram till kyrkans södra entré.

Strax söder om sakristian finns en minnesvård över Olof Hasselhuhn, som var den förste kyrkoherden i församlingen. Stenen rest 1911 till hundraårsminnet av tillträdandet.