Borgargård

Bebyggelsen på fastigheten Oxenstjärna 3 tillhör den handels- och hantverksgårdsbebyggelse som kantar stadskärnans åstränder, ågränder. En trähusbebyggelse som med tiden i varierande grad förändrats men som kan ha sitt ursprung så långt tillbaka som 1600-talet och kvarvarande exteriöra detaljer från 1700-talet. Bebyggelsen består i allmänhet av en huvudbyggnad mot gatan sammanbyggd med ett flertal uthus. Tillsammans med angränsande bebyggelse bildar dessa en u-formad gårdsbildning med den öppna sidan mot ån. Fastigheterna har ofta egen brygga och en solitär byggnad i anslutning till ån. Delar av överloppsbebyggelsen kan vara ombyggda till boningshus.
Den vanligaste hustypen på de förnämare gårdarna visar många drag av 1700-talskaraktär.
Tomterna är delvis rätt trånga och den inre gården nås som regel via en portöppning i huvudbyggnaden. Boningshusen är oftast smala, kompakta, rätt låga byggnader i 2 våningar med knutpilastrar och förhållandevis höga sadeltak. I övrigt sparsmakad dekor bortsett från portar och portaler som varit rikt utsmyckade men som gått förlorat på flertalet byggnader.

Fastigheten har enligt ägarlängden från 1665 mestadels fungerat som handelsgård men lär också under en period inrymt en hattfabrik.
En av byggnaderna är ett s.k. loftgångshus men loftgången är numera inbyggd på bottenvåningen.
Fastigheten har genomgått en hårdhänt renovering och tilläggsisolering efter 1976. Bl.a. har så gått som samtliga fönster bytts ut mot 1+2 glas isolerrutor som i en del fall placerats indragna i förhållande till det nya fasadlivet.
De huggna stenmurar som nästan genomgående kantar stadskärnans åstränder har tyvärr vid denna fastighet bytts ut mot betong.

Bebyggelsen på fastigheten Oxenstjärna 3 tillhör den handels- och hantverksgårdsbebyggelse som kantar stadskärnans åstränder, ågränder. En trähusbebyggelse som med tiden i varierande grad förändrats men som kan ha sitt ursprung så långt tillbaka som 1600-talet och kvarvarande exteriöra detaljer från 1700-talet. Bebyggelsen består i allmänhet av en huvudbyggnad mot gatan sammanbyggd med ett flertal uthus. Tillsammans med angränsande bebyggelse bildar dessa en u-formad gårdsbildning med den öppna sidan mot ån. Fastigheterna har ofta egen brygga och en solitär byggnad i anslutning till ån. Delar av överloppsbebyggelsen kan vara ombyggda till boningshus.
Den vanligaste hustypen på de förnämare gårdarna visar många drag av 1700-talskaraktär.
Tomterna är delvis rätt trånga och den inre gården nås som regel via en portöppning i huvudbyggnaden. Boningshusen är oftast smala, kompakta, rätt låga byggnader i 2 våningar med knutpilastrar och förhållandevis höga sadeltak. I övrigt sparsmakad dekor bortsett från portar och portaler som varit rikt utsmyckade men som gått förlorat på flertalet byggnader.

Fastigheten har enligt ägarlängden från 1665 mestadels fungerat som handelsgård men lär också under en period inrymt en hattfabrik.
En av byggnaderna är ett s.k. loftgångshus men loftgången är numera inbyggd på bottenvåningen.
Fastigheten har genomgått en hårdhänt renovering och tilläggsisolering efter 1976. Bl.a. har så gått som samtliga fönster bytts ut mot 1+2 glas isolerrutor som i en del fall placerats indragna i förhållande till det nya fasadlivet.
De huggna stenmurar som nästan genomgående kantar stadskärnans åstränder har tyvärr vid denna fastighet bytts ut mot betong.