CHRISTINAE KYRKA

I samband med att Alingsås fick stadsrättigheter 1619 väcktes tanken på en stadskyrka. Tio år senare lades grundstenen. Bygget kom dock ej igång förrän 1642 och färdigställdes först 1651. Det var en tornlös kyrka med fullbrett kor och tidstypiskt tresidig altarvägg. Taket var spåntäckt. Huvudkyrka i pastoratet var ännu Landskyrkan. 1652 begärde borgarna att få behålla gudstjänsten i sin nybyggda kyrka, efter stadsmanér, vilket beviljades. 1658 färdigställdes en altaruppsats i form av sex tavlor. 100 år senare var kyrkan i så dåligt skick att ett nybygge diskuterades. Insamling av pengar och en stor donation från fabrikören Sven Lehndal möjliggjorde en stor ombyggnad under åren 1788-93. Arkitekt Olof E Areander anlitades tillsammans med sin byggmästare Dolek. Vid västgaveln restes ett torn med urverk och i öster en sakristia. Från sakristian ordnades en trappuppgång till en ny predikstol, vilken placerades på altarväggen. På altaret uppställdes ett mantelkors. 1658 års altartavla flyttades undan med undantag för centralstycket som hängdes upp på ena långsidan, mitt emot ett epitafium över den nyligen avlidne Lehndal. Hela inredningen nytillverkades, däribland en läktare i väster för ett orgelverk, byggt av Lars Strömblad. Detta arrangemang tycks ha ritats av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Kyrkans murar höjdes och innertaket fick valvform. Fönstren förstorades så att interiören blev ljus. 1600-talskyrkan hade därmed fått en gustaviansk karaktär.
1863 ansåg den nye organisten Landahl att orgeln var i uselt skick. Den utdömdes vid besiktning av orgelbyggaren Johan Niklas Söderling. Uppdraget att bygga en ny orgel om 13 stämmor gick dock till C J Fogelberg, vilken färdigställde densamma 1865. Orgelns fasad ritades av arkitekt Albert Törnqvist. Den gamla orgeln såldes till Hemsjö församling. Vid samma tillfälle renoverades kyrkan av byggmästare A Hellström. Ett vapenhus i sten från 1714 revs framför sydporten. Redan 1888 befann kyrkoherde V Norén orgeln vara "underhaltig". Under de två följande åren byggdes en ny av P L Åkerman & Lund, Stockholm. Denna hade 15 stämmor och var utpräglat romantisk. Orgeln försågs med en fasad i nyrenässans, ritad av arkitekt Axel Lindegren. Den gamla orgeln såldes till Långareds församling.
1906-08 renoverades interiören efter ritningar av arkitekt Eugen Thorburn. Byggmästare var Nilsson, Alingsås. Predikstolen flyttades till korets nordvägg samt försågs med fot och trappa, varvid en del av de norra korbänkarna slopades. Bakom altaret byggdes en skärm med dörrar för passage till sakristian på gavlarna. Mot kyrkorummet utgjordes skärmen av en klassicerande arkitektur, vilken bildade bakgrund till det nya korset på altaret. Det höga mittstycket kröntes av en tempelgavel med Gudsöga. Framför sidostyckena stod skulpturer av "Tron" och "Segern", snidade av H Holm. Altarringen nytillverkades liksom en öppen bänkinredning. Altarskärmens gavlar, altarringen och bänkskärmarna mot koret hade ett enhetligt utförande med spjälverk i form av ovaler. En ny dopfunt ritades av arkitekt Charles Lindholm. Uppvärmningen med två stora järnkaminer ersattes av centralvärme med pannrum under koret, en varmluftsanläggning. Predikstol och orgelfasad fick ny färgsättning. Interiören och inredningen var hållna i ljusa färger, väggarna med limfärgsmålade fält. Vid samma tid installerades gasbelysning.
1930 undergick kyrkan en genomgripande restaurering efter program av arkitekt Axel Forssén. Bl.a. ville församlingen fler platser för kyrkobesökare. Forssén sammanfattade i sitt program grunddragen av ambitionerna: "Kyrkorummet som har goda proportioner är nu på grund av alla de stora fönstren med enkelt opatinerat glas väl ljus och har genom sena 1800-talsåtgärder, nya bänkar och en banal målning, samt de schablonartade kronorna och altaruppsatsen förlorat mycket av sin stämning och värdighet. Restaureringsförslaget avser att med tillvaratagande av rummets möjligheter och med användande av alla de gamla värdefulla inredningsföremålen, återge kyrkan dess forna stämning och värdighet." Ansvarig för arbetena var byggmästare Daniel Nilsson och målarmästare Georg Karlborg. Exteriören omputsades och de gamla lappade ytterportarna ersattes av nya. Taken reparerades. Vapenhuset försågs med ny trappa med skrubb, avskild genom slätspont på reglar. Gravhällar upptogs ur golvet och sattes på väggarna. En trappa upp i tornet gjordes två nya dörröppningar till läktaren. Detta med anledning av att orgelverket utvidgades till 33 stämmor av A Magnusson, Göteborg. Verket kom således att sträcka sig in i tornet. Till tornets tredje våning byggdes en ny trappa. I kyrkorummet byggdes en ny bänkinredning med raka gavlar och bekvämare sittmått. Antalet sittplatser utökades. Skärmarna mot koret sparades. Innertaket kläddes med masonit och innanfönster med blyinfattat antikglas insattes. Elektrisk belysning installerades och nya ljuskronor ersatte de gamla gasarmaturerna. Befintliga korbänkar slopades och en ny byggdes i söder. Nytt förhöjt korgolv av parkett inlades. Korfönstren igenmurades på insidan. 1905 års altarskärm revs. Korset flyttades liksom det föregående upp i tornet och de två figurerna ställdes ovan sydportens vindfång. På altaret placerades en altartavla av konstnär Holger Hjort, vilken färdigställdes 1931 och donerades till kyrkan. Altartavlan utgjordes av en korpus med två flyglar som ett skåp. Korpus skildrade Uppståndelsen och flyglarna scener ur Kristi liv. Figurerna var "framställda i mörka, lysande färger mot dämpat guld" och formspråket tidstypiskt stramt. Altarringens grindar slopades och dess baksida kläddes med plywood. Tygklädseln ersattes av skinn. Den gamla altartavlan från 1658 konserverades av konservator Erik Sköld och uppsattes på korets södra vägg. Nya nummertavlor med tempelgavlar uppsattes på östväggen. En dopfunt av tenn, ritad av Ahrbom och Helge Zimdahl, donerades till kyrkan 1931. Läktaren försågs med nytt golv och nya bänkar. Bröstningen fick en extra utkragning. I sakristian byggdes ny skåpsinredning. Hela interiören försågs med ny färgsättning. Taket laserades i gråblågrön färg. Väggarna rengjordes från limfärg och vitkalkades. Läktarbröst, läktarkolonner, predikstol, altarring, altare, nummertavlor och orgelfasad laserades och marmorerades. Gavlar, skärmar och listverk på bänkarna marmorerades likaså. Gavlarna försågs även med målade emblem.
Redan 1942 plockades Hjorts altartavla bort. På prov uppsattes istället 1658 års tavla. Korpus från Hjorts tavla uppsattes sedermera i Stadskyrkogårdens gravkapell, vilket brandhärjades 1988 och därefter revs. 1945 målades en ny altartavla av konstnären Bo Beskow, även denna gång en triptyk, vilken gjordes tillräckligt bred för att dölja sakristidörren och dess draperi. Korpus skildrade Kristi bergspredikan, flankerat av Kristi intåg i Jerusalem och Getsemane. Beskow ritade även en ny och rymlig altarring i samma stil som altartavlans ramverk. Den gamla altarringen var liten och saknade enligt domkapitlet "sakral lyftning". Riksantikvarien var skeptisk till dess avlägsnande emedan den korresponderade med bänkskärmarna, men gav ändå sitt tillstånd. 1658 års altartavla plockades ned och dess tavlor hängdes var för sig på långsidorna. Interiören ommålades delvis, varvid den mörka taklisten målades i samma ljusgrå färg som väggarna. Korgolvet slipades och fernissades medan övriga golvet målades grått. 1948 installerades elektrisk uppvärmning i enlighet med ett program upprättat av ASEA. Varmluftsanläggningen hade fungerat otillfredställande och sotat.
Fortsättning på historik under församlingshemmets historik!

CHRISTINÆ KYRKA (ALINGSÅS STADSKYRKA) - Salkyrkan består av ett långhus med fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster. Norr om koret finns sakristia och väster om långhuset vapenhus i tornets bottenvåning. Norr om vapenhuset är ett samlingsrum med passage till församlingshem. Interiören präglas av de senaste två seklernas renoveringar. Stilspråket domineras av klassicism i olika tappningar. Flera inredningsdetaljer och inventarier av olika åldrar gör att kyrkorummets tidigare strama enhetlighet minskats. Den till stor del sentida färgsättningen utgörs av vitt, grått och guld respektive brunrosa och blått. De stora fönstren ger med sina antikglas ett dämpat ljusflöde.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i väster från vapenhuset, i nordväst från samlingsrummet och i söder. I södra långsidan sitter tre fönster, varav det mittersta insluter sydporten. I norra långsidan sitter två fönster. I väster finns en orgelläktare. Denna har en trappa i sydväst från 1986. Trappstegen är klädda med linoleum. Räcket är av rödbrunt betsat trä med rundbågar mellan spjälorna, Vägg under trappan är klädd med diagonalt ställd, vitbetsad fasspont. Trappans övre del vrider sig kring en åttkantig post. Under denna del finns ett förråd med vinklad ingång från norr. Direkt öster om trappan är i söder en manöverpulpet från 1986 i mörkbrunt trä. Bänkkvarteren indelas av mitt- och tvärgång samt sidogångar. Under läktarens bakre hälft är en öppen yta, liksom framför koret. I den södra delen av sistnämnda står en kororgel och en flygel. I den norra är en rullstolsramp av kalkstensplattor från 1986 med mässingsräcken och en rund ljusbärare i smide. Över bänkkvarteren och läktaren hänger sex ljuskronor av mässing samt ett antal mindre, kupformiga, ljusgråa armaturer från 1986.
GOLV - Golvet från 1986 består av kvadratiska plattor av hyvlad kalksten, vilken är röd längs rummets sidor.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade med gräddvit kalkfärg. Väster om sydporten sitter ett inmurat epitafium. Västra väggen norr om västporten upptages av fasta skåp från 2003 av obehandlad furu. Förrådet under läktartrappans övre lopp är klätt med vitbetsad plywood respektive diagonalt ställd, vitbetsad fasspont. Mellan fönstren på norra långsidan hänger en äldre altartavla. Öster om sydporten hänger en mindre oljemålning, liksom ovan rullstolsrampen. Vid de östliga fönstren sitter vridbara nummertavlor. Även några ljusplåtar av mässing sitter på långsidorna.
PORT - Västra porten utgörs av en rundbågig pardörr från 1986. Denna är genombruten med antikglas i tät spröjsning, vilken liksom de kraftiga ramstyckena är av brunrosa trä. Handtagen är av koppar. Karmen av vitt trä sitter i en rundbågig smyg. Sydporten utgörs av en rak pardörr från samma år. Denna är klädd med kopparplåt och har rombiska beslag samt nitar. Den samtida karmen av grått trä sitter i ett av fönstren, vilket går ända ned till golvet. Karmen har en karnisprofilerad fronton som sitter samman med fönstrets mittpost. Porten till samlingsrummet utgörs av två dörrblad från 2003 med rakt krön, ett smalare och ett bredare. Dessa är av vitt trä med stående urfräsningar. Porten sitter i en smyg med rak överliggare i form av en vit träskiva. Smygens sidor visar väggarnas gråstensmurverk.
INNERDÖRR - Förrådet under trappan har en vit, rak lamelldörr från 1986.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstren har dubbla korsposter med sex öppningsbara tvåglaslufter från 1930. Varje luft har 16 svagt färgade antikglas, de övre två med 14. Karmar och bågar är av grått trä, spröjsen av bly. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande fönsterbänkar. Det mellersta fönstret i söder går sedan 1986 ända ned till golvet och infattar sydporten. Ovan porten sitter en grå trähylla med två skulpturer från 1908.
TAK - Takets flacka tunnvalv härrör från 1788-92 års ombyggnad och utgörs av blå bräder och en karnisprofilerad brunrosa taklist. Framför koret hänger en blå högtalare ned och på långsidorna sitter vid taklisten två skenor med svarta strålkastare. Under läktaren sitter blå spont från 1986 med traditionella armaturer från samma tid.
KOR - Det tresidigt avslutade koret har dörr till sakristia i norr, en fönsteraxel och två fönster som flankerar altaret i öster. Predikstolen är placerad i norr med trappa från öster och dopfunten i söder. I nordväst står en gräddvit ambo av trä. Ovan koret hänger två ljuskronor av mässing.
GOLV - Golvet ligger två trappsteg högre än golvet. Det har samma utförande som detta. I dess mitt är ett grekiskt kors av röd kalksten.
VÄGG - Väggen är en fortsättning på långhusväggen. Ovan dopfunten hänger en trärelief och invid sakristidörren en nummertavla.
INNERDÖRR - Sakristidörren från 1986 är av vitt trä och har ett rakt krön. Stående ritsningar är utfrästa. Dörren sitter i en djup korgbågssmyg.
FÖNSTER - Som långhus. I de båda östliga fönstren sitter glasmosaiker av Bo Beskow från 1985. De domineras av grönt med inslag av gult. Den nordliga föreställer "Kunskapens träd" och den sydliga "Livets träd", båda starkt stiliserade.
TAK - Taket är en fortsättning på långhustaket och är valmat över altarväggen.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret från 1963 är av lågerhuggen kalksten med hörnomfattningar och skiva av slipad kalksten.
ALTARRING - Den ursprungligen raka altarringen från 1945 är sedan 1986 uppdelad i lösa sektioner. Ringen utgörs av rundbågar som bär ett knäfall. Inom bågarna är skurna, stiliserade liljor av samma slag som på altartavlan. Knäfallet är stoppat och klätt med grönt tyg. Ringen är målad i vitt och guld.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen från 1930 består av 12 rader i söder och 13 i norr. Mot kor, tvärgångar och västport står skärmar. Den främre norra raden har slopats och raderna mot manöverpulpeten har kortats. Bänkarna har lutande ryggar klädda med träskivor. På baksidan sitter bokstöd och sentida bokfack, vid golvet fotstöd med inbyggda radiatorer. På sitsarna ligger lösa dynor. De raka gavlarna och skärmarna har utanpåliggande fyllningar med rundbågskrön. Dessa är ljusgrå med förgyllda kanter. Bänkarna är i övrigt helt målade i brunrosa och mörkbrunt.
PREDIKSTOL - Predikstolen och dess ljudtak härrör från 1791. Den runda korgen har nedtill en kraftig vulst med pärlstav och akantus. Korgens undersida har karnisprofil och reliefskuren akantus samt avslutas nederst med en knopp. Korgen bär halvfranska fyllningar som skiljs åt av räfflade pilastrar vilka går ned som voluter på basvulsten. Det samtida bokstödet bärs av en skuren duva bland skyar. Trappan och dess skärm är från 1986. Skärmen har fyllningar som korgen och avslutas med en räfflad lisen. Det runda ljudtaket har på undersidan relief av en sol. Runt takets nederkant är ett lambrekäng och en pärlstav. Takets rundade översida bär reliefer av veteknippen och kröns av ett kors på kula. Korg, trappskärm och ljudtak är målade i ursprungligt ljusgrått med förgylld dekor. Takets undersida är blå.
ORGEL - Orgeln byggdes 1986-87 av A Magnussons orgelbyggeri AB, Mölnlycke, med användande av pipmaterialet från 1890 års verk av Åkerman & Lund (11 stämmor) samt 1930 års av A Magnusson, Göteborg (6 stämmor). Det romantiska verket består av 34 stämmor, fördelade på två manualer och en pedal. Registraturen är mekanisk. Fasaden från 1890 års orgel är ritad av arkitekt Axel Lindegren. Den utgörs av tre rundbågiga pipfält med tureller på yttersidorna. Mittfältet är högre, flankeras av räfflade pilastrar med korintiska kapitäl och kröns av en sprängd fronton. Under sidofälten finns fält med lagerkransreliefer. Fasaden är målad i ljusgrått med dekor och listverk i förgyllning. Spelbordet är inbyggt.
LÄKTARE - Läktaren från 1791 (troligen något ombyggd i samband med orgelbyggena under 1800-talet samt 1930) bärs av tio grå kolonner med förgyllda räfflor. Läktaren är utkragande i två språng. Bröstet består av mörkbruna, stående fyllningar i ett brunrosa ramverk. I mitten av den främre utkragningen och i kanterna av den bakre finns kvadratiska fyllningar med infattade rundlar. Listverken är förgyllda.
KORORGEL - Kororgeln är byggd av A Magnussons orgelbyggeri AB, Mölnlycke, 1987. Verket har fyra stämmor. Via de två manualerna och pedalen kan även läktarorgeln spelas. Fasaden är av vitbetsad furu med tre symmetriskt grupperade pipfält.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Den koloristiska altartavlan målades 1945 av Bo Beskow och utgörs av ett rundbågigt mittparti med Kristi bergspredikan som motiv och flankerat av två smala partier med motiven Kristi intåg i Jerusalem till vänster och Getsemane till höger. Flyglarna har raka krön med skurna, stiliserade liljor. Dessa är förgyllda liksom ramverket.
ÄLDRE ALTARTAVLA - Den altartavla som brukades fram till 1791 utgörs av sex målningar på duk, utförda 1658. Det stora korpuspartiet skildrar den korsfäste Kristus med Maria och Johannes, predellan Nattvarden och de fyra - tidigare förslutbara - flyglarna Marie bebådelse, Getsemane, Kristi uppståndelse och Himmelsfärden.
OLJEMÅLNINGAR - De två oljemålningarna på duk härrör från sent 1700-tal och skänktes 1804. De är alla målade i barockens ljus-dunkel-stil. Den ena föreställer den korsfäste Kristus med Maria och Johannes, den andra Korsnedtagelsen.
TRÄRELIEF - Träreliefen skars av Arvid Bryth 1972 och föreställer ett förgyllt kors med den heliga familjen inom en mandorla. Inom korsarmarna möter scener ur Kristi liv. Reliefen är bortsett från förgyllningen omålad.
EPITAFIUM - Epitafiet är av kalksten med förgylld inskription till minne av "Fabriqueuren" Sven G. Lendahl (1712-1788), vilken bl.a. bekostade kyrkans upprustning. Upp- och nedtill sitter förgyllda metallknoppar.
DOPFUNT - Dopfunten från 1931 av tenn är komponerad av arkitekterna Nils Ahrbom och Helge Zimdahl. Den lyktformiga cuppan bär reliefer av evangelistsymbolerna. Cuppan bärs av en rund fot med texten "Låten barnen komma till mig".
NUMMERTAVLOR - Nummertavlorna från 1930 är rektangulära och vita med ramverk som kröns av frontoner med kors på kula. De är målade i ljusgrått och förgyllning.
TRÄSKULPTURER - De två träskulpturerna härrör från 1908 års altaruppsats, skuren av H Holm. De föreställer två kvinnogestalter med kors respektive palmkvist.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har ytterport i väster, långhusport i öster och fönster i söder. I norr finns en öppning mot passagen till pastorsexpeditionen. Framför ytterporten är ett glasat vindfång från 1986 med kopparkarmar. I nordost och sydost står bokbord, det förra från nämnda år med brunrosa bemålning. Från taket hänger en ljuskrona i smide från samma år.
GOLV - Som långhus. I mitten är ett grekiskt kors av ljusgrå kalksten.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade med en tät, vit färg. Kring långhusporten är fyra svarta stentavlor inmurade med vapensköldar och initialer över medlemmar av släkterna Dreffenfäldt, Wernstedt och Ribbing. De bär årtalen 1651 och 1677.
PORT - Vindfånget har en rak, helglasad pardörr från 1986 med ramstycken och handtag av koppar. Ytterporten är försedd med överljus. Långhusporten behandlas ovan och sitter i en djup rundbågssmyg.
FÖNSTER - Det södra fönstret behandlas under exteriör. Det sitter i en smyg som sträcker sig upp till våning två och har sluttande fönsterbänk av polerad kalksten. Ytterportens överljus utgörs av ett liggande fönster från 1986 med råglas i dekorativ vegetativ blyspröjsning. Karmar och bågar är av koppar.
TAK - Det plana taket utgörs av ett omålat betongbjälklag från 1986 med brädstruktur. I dess mitt är en stjärna inom en rundel, från vilken ljuskronan hänger.
SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har dörr från koret i söder och tre fönster i öster. Den korta väggen i sydost är vinklad och har ett fönster som sträcker sig från golv till tak. Även i sydväst finns en kort, vinklad vägg, invid vilken är en fönsterslits. I norr finns bakom en mellanvägg ett litet kontor, pentry, toalett och vindfång till ytterport. Rummet delas på mitten av en låg mellanvägg av fernissad furu med förvaringsskåp längs östra sidan. Åt söder hänger ett grågrönt draperi. Innanför väggen finns i väster ett förrådsutrymme för bl.a. stolar. I rummets östra hälft står en soffgrupp i furu. Framför fönstret i sydost står ett bönealtare av polerad kalksten och invid detta sitter i väggen en piscina i samma material. Allt är från 1986.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade.
INNERDÖRRAR - Alla är lamelldörrar med rak form. De är alla vita utom dörren mellan vindfång och sakristia, vilken är klädd med fernissat furufanér.
FÖNSTER - Se exteriör. De tre fönstren i östra långsidan sitter i en gemensam smyg med tre stickbågskrön och fönsterbänk av polerad kalksten. Dubbelisolerade. Fönstret bakom bönealtaret och fönsterslitsen har tät blyspröjsning med färgat och patinerat antikglas. Även fönstren i pentry och kontor har antikglas och blyspröjsning.
TAK - Det korgbågiga taket är klätt med en öppen, blåbetsad träpanel. Nedtill har taket en utkragande rundning längs långsidorna, vilken stöds av träkonsoler.
SAMLINGSRUM - Det halvrunda samlingsrummet har passager till vapenhus och långhus i söder och till församlingshem i norr. Längs väggarna står bärande vita järnpelare med smäcker form. De rundade väggytorna upptages av fönster. Framför dessa är rödbrunt betsade bänkar med rött skinn och runda små bord av fernissad plywood. I vinkeln mellan torn och långhus leder en vinklad trappa upp till en läktare framför ingången till tornets andra våning. En kort trappa leder från denna upp till dess vindfång. Trappa och läktare är av vit betong och på golv och trappsteg klädda med svart linoleum. Räckena är av rödbrunt järn och ledstängerna av fernissat trä. Trappans nedre lopp har en vit skärm. Under trappan finns ett förråd för stolar. I rummets sydvästra hörn är en toalett och ovan denna en mindre skrubb i höjd med läktaren. Från taket hänger röda armaturer av trä längs väggarna. Allt är från 2003, med undantag för trappa och läktare som är från 1986.
GOLV - Golvet består av kvadratiska plattor av grå kalksten.
VÄGG - Väggarna utgörs av vitmålad betong. Långhusets och tornets fasader med spritputs, rustik och omfattningar är sparade. In mot tornet finns en ursprunglig rundbågsöppning ovan läktaren.
INNERDÖRRAR - Till församlingshemmet är en vinklad pardörr med rakt krön. Den är vit med panelliknande ritsningar. Samma utformning har de enkla dörrarna till toalett och skrubb. Till förrådet under trappan är en grå lamelldörr med rakt krön. Porten till långhuset behandlas ovan.
FÖNSTER - Se exteriör.
TAK - Taket är svagt sluttande åt norr och vitmålat.
TORN -
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Andra våningen omdanades helt 1986. Det har helglasat vindfång i norr framför en läktare i samlingsrummet, lamelldörr i nordost till läktare och fönster i söder. Våningen delas av en trappa med väggar av vitbetsad plywood. I väster är ett lekrum samt skåp för körens skrudar, i öster ett kapprum med toalett i söder. Kapprummets takhöjd är lägre till följd av en ventilationsanläggning. Golvet är klätt med linoleum. Väggarna bär slätputs med tät, vit färg. Taket är klätt med ljusblå träfiberskivor med infattade vita över lekrummet.
VÅNING 3 - Tredje våningen omdanades likaså helt 1986. Det upptages i väster av ett rum för kantor. I väster har detta en stor lunett. Rummet skiljs från trapphuset av en glasad vägg. I öster har trapphuset ett lägre liggande vilplan med dörr till orgelverket i en spetsig tornbåge. Det övre vilplanet kantas av ett järnräcke. Trappan till nästa våning är dold bakom en vägg klädd med vitbetsad plywood, i vilken sitter en glasad dörr. Golv, väggar och tak är som ovan.
VÅNING 4 - Fjärde våningens rum skiljs från trapphuset i öster av en mellanvägg från 1986 med gipsskivor och lamelldörr. I norr och söder är ursprungliga fönster. I söder är en spiraltrappa från 1986 av rostfritt stål, vilken sträcker sig ända upp till huven. I väster är ett skåp av obehandlad pärlspont, vilket rymmer det gamla urverket. En ventiltrumma löper rakt igenom våningen. Golvet består av ursprungliga, obehandlade bräder och har en lucka med samtida ring och gångjärnsband i smide. Väggarna bär borstad och vitkalkad puts. Klockvåningens synliga bjälkar är bilade och stöds av två par strävor från norr och söder. I rummet står 1793 års altaruppsats i form av ett träkors med röd mantel och dödskalle vid basen samt 1908 års i form av ett förgyllt träkors med Kristusmonogram, utskjutande strålar och rosenkrans. Vidare står här en bit av 1945 års altarring med ursprunglig färgsättning och stoppat armstöd.
VÅNING 5 - Klockvåningen har golv av obehandlade bräder och väggar med omålad puts. De sentida luckorna har automatiserad öppning. Taket utgörs av synliga, bilade bjälkar. I klockstolen hänger två klockor, gjutna av K G Bergholtz, Stockholm. Kring klockstolens övre del är en serviceplattform av järngaller från 1986. I öster löper två ventilationstrummor.
HUV OCH LANTERNIN - I huvens sidor sitter urtavlorna. En stege leder upp till lanterninen. Denna har golv och väggar av ärgad kopparplåt. Taket består av obehandlade bräder och har en klocka med slaghammare.