Märta Helena Reenstierna, ryttmästarinna och i 66 år fru på Årstads säteri i Brännkyrka utanför Stockholm förde under 47 av dessa år dagbok, där hon ofta detaljrikt antecknade händelser på gården, i grannskapet och i staden - stora som små.
Genom denna "journal", som hon förde fram till 87 års ålder och som i urval publicerats har hon blivit känd som "Årstafrun" och hon är nog en av de människor ur det svenska förflutna som vi idag har möjlighet att lära känna allra bäst.
Ett myller av människor - kända men mestadels idag okända - passerar revy. Bl a umgicks Carl Mikael Bellman i familjen och har tillägnat herrskapet på Årstad flera poemer.
Dagboken som omfattar ett stort antal volymer - renskrivna ca 5000 maskinskrivna sidor - ärvdes inom hennes familj men överlämnades 1946 till Nordiska museet som gåva.
Märta Helena Reenstierna var officersdotter och född 1753 på Håkantorp i Hovs sn, Älvsborgs län. 1771 mötte hon på en bal i Stockholm den 38 årige ryttmästaren Christian Henric von Schnell. Ögonblicklig kärlek verkar ha uppstått - en kärlek som varade livet ut. Förlovningen tillkännagavs redan annandag jul s.å. vid en middag på Råcksta gård i Spånga och vigseln ägde rum på Liljeholmens värdshus den 6 juni 1775.
Märta Helena avled på Årsta säteri 1841.
Hennes man, Christian von Schnell, var född i Holstein 1733 där hans far var livdrabant hos biskopen av Eutin, som senare blev kung i Sverige med namnet Adolf Fredrik. Christian skickades att studera i Sverige men satsade sedan på en militär karriär i Ryssland där han blev ryttmästare vid Zobeltitzka husarerna. Han återvände dock till Sverige och förvärvade 1771, på auktion, Årsta gård. Han avled där 1811.
* * *
Porträttet
Sin dagbok påbörjade Märta Helena i mars 1793 då hon närmade sig 40 år och den avslutades först 1839 då hennes svaga syn, slutligen fullständig blindhet, gjorde det omöjligt för henne att själv föra pennan. Genom dagboksanteckningarna kan vi - vilket nog är unikt - nästan i detalj följa tillkomsten av hennes porträtt. Därför låter vi dagboken själv berätta:
1796
September
16 Fredag. Min 43dje års Födelsedag. - För tidigt eller klockan 4 blefvo vi på min mans befallning uppväckta för att fara till Stan, min man med Hans Abr: (sonen) för att presentera honom för Öfwerste Gedda, hvilken ej träffades, emedan han för ett par dagar sedan rest åt landet. Därpå furo Herrarne till Rörstrand och hos Kammarjunkaren Nordenstolpe déjeunerade; gjorde sen en morgon visite hos Vesterstråle (guldsmeden Stephan W som var umgängesvän i familjen) och furo hem. Jag for klock: ½ 8 hemifrån till Hårfriseurskan Gran, hvilken ganska väl efter nuvarande mode klippte, brände och kammade mig, sedan satt jag 2ne timmar för en Miniatur Målare Capitaine mecanicus Rönngren, gjorde en visite hos Vesterstråle och sluteligen en hos fru Ditmer vid Liljeholmen, och då jag hemkom hade min Käre man föranstaltat om en artig Soupée, hvarvid min skål under canonad blef drucken, och smakade allt desto bättre, som ingen utaf oss som var till stan hade spisat någon middag, blott thée och vin och en liten frukost.
Väderleken var duggrägn och bra blåst.
October
17 Måndag. Morgon mot klockan 8 for jag till Staden och lät hos Hårfriseurskan Gran coefera mig med bouclerat (lockigt) hår och en guirland af Fleurs eternelles, vir gies mir nicht (förgätmigej) och gröna blader. Jag klädde mig sedan i blå tafts klädning med spetshalsrimsa och en Törnros bouquette och for klockan 11 till Capitainen Rönngren, som nu fullbordade mitt Portrait, sedan jag tillförene i 3 omgångar suttit för honom 10 timmar, och nu denna gången 5, inalles 15 timmar. Jag återvände till Hårfriseurskan att ombyta klädning och for därifrån på en visite till Fru Nordenstolpe på Rörstrand, hvarest jag med alla möjeliga vänskaps och höflighets tecken blef emottagen och passerade där ett par timmar rätt roligt. ..
25 Tisdag. Vackert väder, och for jag om förmiddagen till stan uti flera ärender, men förnämligast till att låta litet ändra på det af Capitaine Rönngren målade Portrait, som hastigt gick för sig och hade capitaine Rönngren efven varit god och på mitt röda Skärp skrifvit dévise.
Sedan var jag uti marcknaden och ombytte min mans gamla Guldring för en ny mot 5 plåtars millangift. .
31 Måndag. Efven mulen dag. Sverig: Regent Hertig Carl slutade idag sitt förmynderskap för den unge Konungen som alla vet nu skulle efter Kong Gustafs förordnande bli så klok då han fyllde sitt adertonde år att Han sjelf kunde styra Svea Folk och land. Hans Abr var eftermiddagen en stund på Holmen. Mot aftonen rägnade det. Anders (husdrängen) var till Stan och afhämtade från Capitaine Rönngren mitt Portrait hvilket till infattning lämnades till Jouveleraren Hofsten. Jag sydde en rimsa omkring min hvita Kyperts Klädning.
November
13 Söndag. Christians namnsdag, då vi till dess firande hade hitbjudit till Middagen Kongl: Secreteraren Schoerbing med fru och Svermor, Vesterstråle med fru och Factor Bille, hvilken sistnämnde dock ej kom hit, men de andre voro qvar till klockan 10. Om morgonen gaf jag min Käre man den ring med mitt Portrait som nyligen var förfärdigad.
1814
Juli
6 Onsdag .Jag var i flera nipperbodar samt hos Jouveleraren Carlström, som å nyo infattat mitt af Capitaine Rönngren renouverade Ring Portrait och därtill måst omgöra infattningslådan, hvilken omgörning och infattning kostade 5 RD. (Sannolikt är det denna
reparation som idag är synlig i skarven mellan skenan och infattningen)
Kommentarer
Före kamerans tidevarv var det nära nog nödvändigt för en officer att kunna teckna. Det kunde gälla att avbilda terrängavsnitt eller befästningsanläggningar. I utbildningen lades därför stor vikt vid sådana ämnen. Många militärer med naturliga konstnärliga talanger utvecklade dessa och det finns ett stort antal officerare som vid sidan av sina militära värv varit utövande konstnärer. Inom porträttkonsten kan man särskilt framhålla Olof Johan Södermark och miniatyrmålaren Jacob Axel Gillberg.
Jacob Henric Rönngren var kapten-mecanicus i arméns flotta. Han var född i Finland 1756 men slutade sina dagar i Stockholm 1822. Något dussin av hans miniatyrporträtt är kända - de flesta i Finland och vanligen knutna till officerskåren. Ett porträtt tillhör Finlands Nationalmuseum. I Nationalmuseum, Stockholm, finns sju miniatyrporträtt bl a av gmj Corfitz Beck-Friis (1724-1798), öljt David von Schewen (1770-1841) samt dåv kh i Finska församlingen, Bengt Lange.
Nils Hofsten blev mästare som juvelerare i Stockholm 1788. Hans ritning till mästerstycke finns på Nationalmuseum. Hofsten stämplade 1795 -1805. Död 1814.
Källor och litteratur
Årstadagboken: journaler från åren 1793-1839, förda av Märta Helena Reenstierna. Original samt avskrift i Nordiska museets arkiv
Lundström, Bo. 1999. Officeren som arkitekt och konstnär i det svenska 1800-talet
Malmborg, Boo von. 1978. Svensk porträttkonst under fem århundraden
Meinander, K K. 1931. Porträtt i Finland före 1840-talet
Svenskt konsnärslexikon. 1952-1967. red Gösta Lilja
Årstadagboken: Journaler från åren 1793-1839, av Märta Helena Reenstierna (1753-1841). 1946-1953. Utg genom Sigurd Erixon, Arvid Stålhane, Sigurd Wallin. Urval och förklaringar av Gunnar Broman
/Per Falck 2008
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
