MULARPS KYRKA

MULARPS KYRKA är en liten enskeppig absidkyrka med stort torn och vapenhus i väster samt en rymlig sakristia tillbyggd till koret i norr. Långhus och kor täcks av vitkalkade kryssvalv med en triumfbåge mot koret och en valvbåge i väster mot torndelen av kyrkorummet.
LÅNGHUSET har två stickvalv åt öster. Väster om dessa delar en rundbågig valvbåge av rummet mot tornpartiet som har ett högre, platt tak bestående av smala, vitmålade brädor. I denna del finns kyrkans orgelläktare. Under läktaren finns dörren till vapenhuset, en pardörr med tre fyllningar och målad i tre olika grå nyanser (sannolikt 1914-16). Långhuset har tre fönster åt söder och ett åt norr. Det östra fönsterparet har en stickbågig fönstersmyg med skarpa hörn vilket gör att dessa öppningar ser ut att vara relativt recenta. Mittfönstret i sydväggen, i andra travén, har en större, rundbågig fönstersmyg med ojämna väggar och valv. Västfönstret i tornets sydvägg, möjligen en igensatt port, är också rundbågigt och äldre och dess övre del ger ljus åt läktaren. Golvet består av slipade brädo, obehandlade eller eventuellt såpade. I långhusets östra del, vid dopfunt och predikstol, täcks golvet av en grå heltäckningsmatta. På väggen ovan predikstolen, i långhusets nordöstra hörn, finns en liten träskulptur. De öppna bänkkvarter, som står fritt på golvet, går ända bak till västväggen. Mittgången är relativt smal. Framför det södra bänkkvarteret står kyrkans medeltida dopfunt. I det sydöstra hörnet står en polykromt bemålad madonna från 1400-talet mot en dorsale med baldakin. De svängbara dörrarna är tillsatser från 1747 då även madonnan verkar ha renoverats vilket en inskrift på dörren berättar "uppstofferad till Guds hus prydnad på bekostnad av Per Larsson i Kullagärdet 1747". Invid väggbröstningen vid den främsta bänken på söder sida finns en psalmnummertavla på fot. Tavlan, sannolikt från 1700-talet, är i klassicerande empirstil med utskurna detaljer i ram, över- och understycke.
FÖNSTREN sitter i äldre, respektive yngre stickbågiga fönstersmygar vars fönsterbänkar är täckta med ljusgråmålad cement. Fönsterbågarna, som också har en ljust gråblå kulör, består av inner- och ytterbågar som tillkommit under renoveringen 1914-16. Bågarna har mittpost och är spröjsade till fyra rutor per båge. Ytterbågen har flerfärgade, blyspröjsade antikglas medan innerbågen har klarglas. Över mittgången hänger en ljuskrona mellan de två kryssvalven.
BÄNKINREDNINGEN, sannolikt från 1880-talet, är uppdelad i två öppna kvarter, ett på södra sidan och ett på norra sidan. Båda kvarteren når ända till västväggen. Det södra, om 14 bänkar, saknar den främsta där dopfunt och madonna nu står, och den norra om 12 bänkar, sträcker sig fram till predikstolen. Bänkarna ansluter till en gråmålad väggbröstning. Gavlarna, åt mittgången, är grönmålade och dekorerade med utsågade volutliknande rundlar och profiler. Ryggstödet består av liggande pärlspånt och är likt sittbrädan laserad i gröngult. Undertill finns bänkvärme.
DOPFUNTEN är en mindre sandstensfunt från 1100-talet med cuppa och fot i ett stycke samt uttömningshål. Cuppan är cylindrisk med lågreliefdekor i form av sågtandsmönster och valvbågar. Övergången till den smalare foten markeras med ett repstavsornament i relief. Dopfatet är av mässing. Fyllningar har ett rundbågigt överstycke
PREDIKSTOLEN är ett träsnideriarbete i en förenklad, provinsiell barock, sannolikt från första hälften av 1700-talet. Korgen har en gråmålad, svängd trappa i trä som mynnar mot långhusets mittgång. Stegen är klädda med grå heltäckningsmatta. Trappan tillkom vid renoveringen 1914- 16. Den fyrsidiga korgen vilar på en flersidig, grönmålad kolonnett som delvis är inbyggd under trappan. Korgen har understycke med lister och nedhängande festoner som eventuellt är senare tillkomna. Mittpartiets fyllningar har ett rundbågigt överstycke. I hörnen finns vridna kolonnetter som är bemålade med blomsterslingor och upptill har förenklade kompositakapitäl. I fyllningen står träskulpturer i halvrelief som föreställer Markus, Kristus, Lukas och Johannes med tillhörande symboler. Deras namn finns skrivna över fyllningen. Korgens överstycke pryds med lister där varje hörn markeras av snidade, bevingade änglaansikten.
ORGELLÄKTAREN fyller upp nästan hela tornhusets längd fram till valvbågen mot långhuset.Tio gråmålade pelare av trä bär upp läktaren som har ett undertak av vitmålad pärlspånt. Barriären, sannolikt från 1880-talet, har en absidformad, utskjutande mittdel. Barriären har nedtill och upptill profilerade listverk, mittpartiet pryds av rektangulära fyllningar som är marmorerade i beige och blått. I mitten av varje fyllning finns en skuren, förgylld blomdekor. Även fyllningslisterna är förgyllda. Mellan varje fyllning finns en pilaster som är målad blå likt resten av ramverket. Upptill finns ett grovt, svartmålat säkerhetsräcke i metall. Golvet är ett platt skurgolv som ser ut att ha förlängts åt öster. Utmed södra, västra och norra väggen står bänkar lika dem i långhuset. ORGELNS orgelverk och fasad är tillverkade 1959 av Liareds orgelfabrik. Fasaden, av omålat trä, har ett enkelt, modernistiskt formspråk. Övre delen av fronten har två uppstickande"sidotorn" och en mittdel vars övre del har formen av en trappstegsgavel med synliga pipor inuti.
KORET är avskilt från långhuset med en triumfbåge utan väggpilastrar samt genom att golvet, som är täckt med grå heltäckningsmatta, är upphöjt ett trappsteg. I triumfbågens valv finns ett triumfkrucifix från 1300-talet. Träsnideriet har en delvis bevarad polykrom bemålning. I den östra väggen finns en absid med en, vid renoveringen 1914-16, återupptagen romansk fönsteröppning åt öster. Dagens fönster har blyspröjsat antikglas. Hela absidväggen är kalkad i en blågrå färg. I absidtaket finns en bemålad, gulvit rundel och mitt i denna en treenighetssymbol. I absidens syddel finns spår i putsen efter något som ser ut som en igenmurad, rundbågig fönsteröppning som är större än den romanska. Altaret står placerat något ut från den rundade absidväggen. I korets södra vägg finns ett fönster likt det östra fönsterparet i långhuset. I norrväggen finns en rektangulär dörrnisch in till sakristian. Dörren, som sitter mitt i nischen, är en äldre beklädnadsdörr med ett stort stocklås. Den rödmålad fiskbenspanelen åt koret är bred och handhyvlad vilket antyder dörrens höga ålder. Ovan sakristiedörren hänger på väggen en altaruppsats i provinsiell barock som skall ha tillkommit 1718. Längs korets norra och södra väggar finns korbänkar lika dem i långhuset men kortare och helt målade i en ljusgrå kulör.
ALTARE, ALTARUPPSATS OCH ALTARRING - Altaret av trä tillkom 1914-16. Dess sidor har stora rektangulära fyllningar med beige bakgrund och målade motiv i mitten; kors, tavla med romerska siffror och ankare. Ramverket och altarskivan är målade i en ljust blå kulör. Bakom altaret står en större elradiator. Uppsatsen i provinsiell barock har en arkitektonisk uppbyggnad med predella och ett mittparti med två vridna kolonnetter som bär upp ett listverk. Överstycket består av ett utskuret, glest akantusbladverk som omger en kartusch med den segrande Jesus stående på en glob. Han flankeras av två änglar som också är snidade i helfigur. Mittpartiet består av två kolonnetter som inramar en fyllning med uppskjutande mittdel med träskulpturer föreställande Jesus på korset, jungfru Maria och lärjungen Johannes. Kolonnetterna flankeras av två snidade figurer föreställade två rikt utstyrda män med skägg. På predellans mittdel står det skrivet att altartavlan är uppförd med kyrkans medel år 1735. Färgsättningen går i två röda kulörer, svart och med vissa bronserade/förgyllda detaljer. Altaruppsatsen flankeras av två träsnidade "överstycken" som har var sin kartusch omgiven av akantusblad. I kartuschen åt väster finns det en otydbar inskrift medan det på den åt öster står "Man". På altaret står ett relativt recent krucifix snidat av trä och ej bemålat. Altarringen, möjligen från 1800-talet, ansluter till absidens sidomurar. Ringens barriär har samma färgsättning som läktaren men med en större dekorblomma i mitten av fyllningarna. En öppningsbar dörr i barriären finns åt nordväst. Armstöd och knäfall är klädda med ett tyg i en varmt gul kulör. Barriärens innersida består av pärlspånt närmast golvet. Golvet innanför altarringen är något upphöjt närmast altaret.
SAKRISTIAN, belägen två trappsteg ned från det upphöjda korgolvet, är rymlig och har en rektangulär plan. Golvet består av rektangulära kalkstensplattor som tycks vara ursprungliga. Väggarna är lika dem i kyrkorummet och det platta trätaket från 1914-16 är gråmålat. Åt norr och öster finns små rektangulära, spröjsade fönster som i fönstersmygarna har inmurade järnstag till skydd mot inbrott. Ingången sker genom en äldre, gråmålad beklädnadsdörr med gammalt lås och ett smideshandtag. I sydöstra hörnet finns ett trekantigt altare. Invid västväggen finns två äldre, löst stående träskåp varav det smalare är för hängande textilförvaring. Isydvästra hörnet finns ett inbyggt träskåp för förvaring från 1914-16. På den södra väggen hänger en inramad tavla med en kurbitsmålning på trä, möjligen 1700-tal.
VAPENHUSET är rymligt och har golv och väggar lika sakristians. Taket är dock något äldre med handhyvlade, bredare brädor som målats vita och som nedtill har en ljusblå taklist. Utmed södra och östra väggen finns äldre, mörkt gråmålade träbänkar. Invid västväggen finns en kantlisthäll, dekorerad bl.a. med runor, (enligt kyrkoinformationsbladet) i stenmästaren Haralds stil. Västporten är järnbeklädd och bestående av två mycket breda ekplankor, samt invändigt målad grå och försedd med ett stort stocklås. En trätrappa, sannolikt ursprunglig, med trappbarriär av dekorsågade spjälor finns utmed norr, och delvis västra väggen. Undertill är den inbyggd, för elskåp, med gråmålade brädor.

Mer text om VAPENHUS och TORN finns i INVENTERINGSMATERIALET

MULARPS KYRKA - Denmedeltida stenkyrkan består av litet långhus med smalare och lägre absidkor i öst, en till koret tillbyggd sakristia åt norr, ett förhållandevis stort västtorn och ett till tornet tillbyggt vapenhus på tornets västsida.
TAK- Vapenhuset, långhuset, koret och sakristian har sadeltak som täcks av flacktegel. Vind- och nockskivorna av trä är målade bruna. Hängrännor och stuprör saknas. Absidens och tornets tak är klädda med kopparplåt. Tornets plåt tycks ha tillkommit under olika tidpunkter då kopparplåten har ärgat olika mycket. Det nedre torntaket är i form av ett tälttak med en lanternin helt inklädd med kopparplåt. Lanterninens tak kröns av ett kopparkors.
FASADER - Kyrkans fasader är slätputsade, eventuellt kvastade, och vitkalkade. Putsen är rakt avhuggen c:a 20 cm ovan marknivån. I den nedre delen av fasaderna finns vitmålade kattgluggar av gjutjärn. I absidens östra, nedre del, finns en rektangulär markering i putsen som antyder en tidigare öppning.
FÖNSTER - Kyrkans ytterfönster sitter något indragna i fasadlivet i fönsternischer som har rakt överstycke och fönsterbleck av koppar. Fönsterbågarna, som sattes in 1914-16, är målade i en ljust grå kulör och har mittpost, stormstag i metall samt hörnjärn. Lufterna är blyspröjsade och försedda med flerfärgade antikglasrutor. Långhuset har två fönster åt vardera söder och norr, koret har ett fönster åt söder samt ett romanskt absidfönster. På den södra sidan av absiden finns en rits i putsen som markerar ett igenmurat, rektangulärt fönster.
Sakristian har ett fönster åt öster och ett något större åt norr. Tornet har ett fönster, likt dem i långhuset, åt söder, ett mindre i andra våningen åt norr samt, i tredje våningen, fyra stickbågiga ljudluckor åt alla väderstreck. Luckorna är av brunmålad stående panel och i nischerna finns solbänkar av sedimentär bergart. Vapenhuset har ett litet, rektangulärt fönster med solbänk ovan västportalen.
PORTAR - Västportalen i vapenhuset är rundbågig med en tröskel i sten. Dörren, även den med rundbågigt överstycke, är försedd med horisontella, smidda järnlameller och en stor dragring av smide. Utanför porten finns två trappsteg av kalksten och ovanför på väggen hänger en recent väggarmatur. Sakristian har en port åt öster, nära korväggen. Porten, från 1914-16, består av ett dörrblad som är klätt med svartmålad, liggande panel.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
MULARPS KYRKA är en romansk absidkyrka som uppfördes under 1100-talet eller 1200-talets första hälft. Kyrkan byggdes till med ett torn i väster, sannolikt under medeltiden. Under 1600-talet fanns ett vapenhus av trä invid söderfasaden. På 1700- eller 1800-talet uppfördes ett vapenhus i sten i väster och sydportalen sattes igen. Sakristian uppfördes vid 1700-talets mitt.
I en inventering från 1829 kan man läsa att tornet under tidigt 1820-tal var mycket förfallet och att klockorna för säkerhets skull hängde i en klockstapel på kyrkogården. 1823 togs tornets spetsiga spira ned och ersattes med en ny, nyklassicistiskt inspirerad tornöverbyggnad. Enligt inventeringen hade kyrkan vid denna tid en "brun inredning", blåmålad läktare och altare samt fyllningar med blommålning (bänkar?). På norra väggen fanns målningar av Abraham som offrar Isak samt en ängel.
Kyrkan genomgick en större renovering 1914-16 under ledning av arkitekten Anders Roland. Enligt arkitektens beskrivning av kyrkan 1914 skall tornet innan renoveringen ha haft rödbrunmålat plåttak och långhusets tak var täckt med tegel. I norra muren skall det ha funnits en igensatt trappa. Läktaren skulle vara "senare byggd", ha en svängd barriär och orgelns pipor sticka upp genom innertaket. På ett enkelt altarbord stod ett enkelt kors och på triumfbågen fanns målningar. De brunmålade bänkarna var från 1880-talet, Roland ansåg predikstolen, altarringen och läktaren vara samtida. Långhuset skulle tidigare ha haft en öppen takstol av romansk västgötatyp, av furu utan åsstock, dock delvis omändrad vid denna tid. Kyrkogården hade, liksom idag, endast ingång åt väster och, enär ingen bod fanns, förvarades veden på vapenhusets vind.
Vid renoveringen 1914-16 kalkfärgades kyrkan utvändigt, plåttaket målades svart och tornet fick tre nya ljudluckor. Även invändigt omkalkades kyrkans väggar och inredningen målades. En ny kamin och rökrör sattes in. Triumfbågen återställdes till ursprunglig, mindre storlek och återfick sitt triumfkrucifix. En tidigare predikstol kompletterades med dörr och återinsattes. Predikstolen, triumfkrucifixet och altaruppsatsen konserverades och kompletterades av konservatorn KJR Johansson. Ett nytt altarbord av trä sattes in något längre fram i koret än det tidigare. Kyrkans fönster fick nya bågar med antikglas och i absiden sattes en ny fönsterbåge in i en tidigare igensatt romansk fönsteröppning. I denna fann man en romansk fönsterbåge av ekträ. Sakristian fick ny ytterdörr, nytt innertak av spåntad panel och ny skåpsinredning. Vapenhuset fick ny slätspåntad panel på väggar och tak samt ny trappbarriär.
1946 installerades elektricitet i kyrkan och under bänkarna monterades reflexbänkvärmare. Kyrkans orgel, som ursprungligen sattes in i under 1890-talet reparerades 1934 och återigen 1958. 1966 fick kyrkan ny spritputs som målades med en organisk färg. 1972 målades hela kyrkan om invändigt med latexfärg på väggarna. Kyrkan putsades om och avfärgades med kalkfärg (osäkert om uppgiften gäller in- eller utvändigt) 1984. Detta skedde återigen 1992-93 då även sockeln frilades. 1989 tog man bort dörren till predikstolen som tillfogats 1914-16.