CENTRALA HISINGEN

OMRÅDE
Under 1940-talet etablerades kring korsningen Björlandavägen/Toleredsgatan ett centra med butiker, caféer, pensionärslägenheter och skola. Till centrat hör även Tolereds kyrka. Den nya kyrkan sammanbyggdes med en äldre kyrklig samlingslokal, vilken tillkommit i samband med att centrat etablerades. Kyrkan med sitt karaktäristiska klocktorn, ligger väl annonserad för de förbipasserande bilisterna, på den intilliggande Björlandavägen. Infart till kyrkoanläggningen med tillhörande parkering sker från Vinlandsgatan, en mindre matargata som löper parallellt med Björlandavägen.

Den ursprungliga samlingslokalen fanns kvar i en övergångsfas tills man byggde de nuvarande vinkelutbyggnaderna med församlingshem, vars detaljutformning firman FO Pettersson ansvarade för 1978. I församlingsdelen åt nordväst inryms bland annat barnverksamhet.

BYGGNAD
Kyrkoanläggningen består av en hallbyggnad med separat kyrktorn, samt två lägre vinkelutbyggnader med församlingslokaler.

Kyrkosalen
Våningar: 1
Stomme/konstruktion: stomme av betongsten och limträbågar
Fasad: puts
Fasadfärg: vit
Takform: brant sadeltak
Takmaterial: eternitskiffer
Utvändiga detaljer: glasbetongfönster från golv till takfot, separat klockstapel med betongstomme och spetsigt eternitskifferklätt torntak, krönt med en kyrktupp.

Kyrksalen är utformad som en hallbyggnad med brant sadeltak klätt med mörkgrå eternitskiffer och vitputsade tegelfasader. Den fristående klockstapeln av betong har ett spetsigt torntak även det klätt med eternitskiffer. Entrén till kyrksalen sker genom klockstapeln vilket - enligt arkitekten - skulle ge en historisk association till forna tiders stiglucka. Partierna av glasbetong med skiftande reliefyta på de båda långfasaderna skapar ett intressant ljusspel in i kyrksalen. På den svagt svängda gaveln mot Björlandavägen sitter ett kors. De senare tillkomna församlingsutbyggnaderna har fasader av mörkbrun stående panel, vitputsade gavlar, mörkbruna fönsterband och ett flackt pappklätt pulpettak.

KOMMENTAR
Kyrkobyggnaden upplevs i sitt formspråk - helt enligt arkitektens intentioner - som nära besläktad med äldre traditionella hallkyrkor. Församlingstillbyggnaderna upplevs i förhållande till kyrkan som mer anonyma.