PRÄSTGÅRDSFLYGELN

Den norra präsgårdsflygeln tjänstgjorde som prästbostad fram till 1791 då den nya invigdes. Arkeologiska undersökningar visar att den byggdes någon gång under 1500- eller 1600-talet, andra källor anger slutet av 1600-talet som nybyggnadstid. Det är den fjärde byggnaden som stått på platsen där de tidigare brunnit ned. På platsen hittade man också tre stensatta hål för stolpar som förknippas med grundpelare i medeltida och vikingatida byggnadsteknik.

När den nya prästgården byggts blev den gamla en överloppsbyggnad som fortsatte att ägas av den tjänstgörande prästen. 1965 köptes huset tillbaka av pastoratet som genomförde en omfattande renovering och ombyggnad 1974-75. Denna lämnade mycket litet av äldre inredning kvar. Planlösningen förändrades starkt och nytillverkade dörrar och andra snickerier liksom ny öppen spis ger trots "framtagning" av äldre tak/golvbräder ett helt modernt intryck. Vid tillfället ersattes också den gamla grunden av en ny.

Källor:
Eva Johansson "Prästgården i Hova, från medeltid till nutid" C-uppsats i kristendomens historia, institutionen för religionsvetenskap, Göteborgs universitet (2002?).
Thomas Carlquist "Prästgårdsinventering i Skaraborgs län" Länsmuseet Skaraborg 1986.

Flygelbyggnaden av timmer med faluröd panel under tegeltak, utgör den tidigare kyrkoherdebostaden, enligt uppgift uppförd under 1600-talet, dock senare flera gånger ombyggd, senast vid en omfattande renovering utförd 1974-75.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2004-06-14, Dnr 432-31336-2002