träkumla kyrka

Träkumla kyrka har idag följande utseende:
Kyrkan består av kor, långhus och torn. Planen är ovanlig såtillvida att tornet egentligen utgörs av långhusets västra del, vilken givits tjockare murverk för att kunna bära upp ett torn. Ett fristående torn har uppenbarligen inte ingått i byggnadsplanerna. I det följande används benämningen tornet enbart för vindsvåningens västra del medan långhuset betecknar hela gudstjänstrummet utom koret.

Ytterväggar och murverk
Väggarna är uppmurade av tuktad kalksten i skalmursteknik.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är åttkantig, klädd med snedsågad liggande panel och tjärad. Tornspira som kröns av en flöjel, höjden till flöjeln är ca 29 m.
Stommen består idag av nästan enbart sågade virken.
De två handdrivna kyrkklockorna hänger i tornhuvens klockvåning. Klockdäcket består av ett trädäck, klätt med asfaltpapp. Vattenkastare i väster.
Yttertaken är täckta med tjärade falar, spikade på tät bördning med mellanliggande asfaltpapp.

Fasader
Fasaderna är putsade och vitkalkade med synliga hörnkedjor. Sockel med huggen skråkant, murad och oputsad.

Fönster och andra muröppningar
Fönstren i koret är rundbågiga och svagt spetsbågiga på långhuset. Fönstren har enkla blyinfattade glas, inputsade i kalkstensväggen. Fönsteromfattningarna i huggen kalksten, övre delen av omfattningen i det södra korfönstret i murat lertegel. I det östra korfönstret finns en ruta med medeltida glasmåleri. Ljusinsläpp i väster via glasad, gråmålad träbåge i muröppningen mot vindstrappan.

Ljudgluggarna på tornhuven (16 st.), med enkla fönsterfoder i trä. Täckta med nät.

Portaler
Portalerna (3 st.) med omfattningar av huggen kalksten. Huvudportalen spetsbågig med kolonetter och kapitäl med växtmotiv. På norra sidan en enkel rundbågig portal utan utsmyckning. Korportalen utsmyckad med trepassbåge, valvryggen delvis murad i lertegel.

Väggarna i kyrkorummet är putsade och vitkalkade. Långhuset och koret täcks av 3 st. kupolartade kryssvalv av kalkstensflis.

Av muralmålningar finns söder om triumfbågen scener ur Olofsagan av Passionsmästaren från 1400-talets mitt. På båda sidor om triumfbågen bågskyttar vars pilar är riktade i linje med murmarkeringarna för det äldre taket från 1520. Norr om triumfbågen ängeln Gabriel, okänd ålder. Hjässornament i väster valvet i rött och svart, vågbandornderade diagonaler på valvstrålarna, rekonstruerat 1998. Södra fönstret omges av kvaderornament med markerade fogar och trappstegs- och vinkelornament i rött och svart från omkring 1240 samt 8 st. konsekrationskors från invigningen av kyrkan.

Bjälklag och golv
Golven består av obehandlat trägolv, troligen i gran. Altaravsatsen i huggen kalksten.

Trappor och stegar etc.
Till vindarna och tornhuven leder en smal trappa i kalksten.

Fast inredning
Den fasta inredningen består av träbänkar i två slutna kvarter i långhuset, korbänk, altare av kalksten med retabel av trä, altarskrank och sakramentsskåp av trä, predikstol med trappa och ljudtak av trä i långhusets sydöstra hörn, dopfunt av sandsten i långhusets västra del, samt sakristiskrank med textilskåp i långhusets sydväst hörn.

Träkumla kyrka uppfördes i sin helhet under medeltiden. Kyrkans äldsta del är koret, som byggdes vid mitten av 1200-talet. Långhuset och tornet tillkom i slutet av samma århundrade. En numera nästan helt utplånad inskrift i långhuset anger 1287 som invigningsår för denna del av kyrkan.

Under cirka 50 år i slutet av förra århundradet stod kyrkan öde, så att bl. a. yttertak och tornhuv förstördes. 1917 restaurerades den och togs återigen i bruk, då nya faltak lades på kor och långhus och tornhuven rekonstruerades. De rester av utvändig puts som då fanns kvar avlägsnades. Merparten av inventarierna, som under ödetiden förvarats i Gotlands fornsal, återbördades till kyrkan. Bänkinredning och predikstol stod dock kvar i kyrkan även då den inte användes.

De senaste restaureringarna
Den senaste utvändiga restaureringen utfördes 1996. Då byttes delar av tornhuvens stomme ut och långhustaket och kortaket fick delvis ny bördning och nytt yttertak. Fönstren restaurerades och portalerna rensades från löst fogbruk och fogades om. Vid restaureringen sattes även en åskledaranläggning upp och elbelysning installerades i tornhuven, på kor- och långhusvindarna. De oputsade fasaderna rengjordes, putsades och kalkades enligt ett särskilt program där huvudsyftet var att prova olika putstyper för att få erfarenheter som kunde tillämpas på framtida fasadarbeten. Uppföljning av proverna skedde 2002.

Den senaste invändiga restaureringen utfördes 1998. Väggar och valv rengjordes och fuktskadade partier knackades ner och ersattes med ny puts av rent kalkbruk. Lösa partier i muralmålerierna stabiliserades och större delen av väggarna retuscherkalkades, dock inte ytor med originalputs eller muralmåleri. Under arbetets gång påträffades detaljer av medeltida måleri vilket rekonstruerades. Samtliga golv byttes ut mot nya trägolv och den fasta inredningen så som retabel, predikstol och altarskrank konserverades. Elvärmeanläggningen byttes ut mot strålvärmare och en ny el-central placerades i torntrappan.

Den senaste genomgripande restaureringen innan 1996 utfördes 1951 efter förslag av arkitekt Lennart Tham, Stockholm, då bl.a. yttertaken blev reparerade. Invändigt rengjordes väggar och valv, ursprunglig puts togs fram och det medeltida måleriet på triumfbågen restaurerades. Predikstolen konserverades och kyrkan försågs med stengolv, elektrisk belysning och uppvärmning.