| Typ <itemType> |
Byggnad |
| Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västmanland, Kommun: Västerås |
| Titel <itemTitle> |
ÄNGSÖ KYRKA |
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Kyrkogården ingår även som en del i slottsanläggningen. Genom smidda grindar mellan murade stigluckor med putsrustik, följd av en stentrappa och en lindallé, står den i direkt förbindelse med slottet. Omgivande bogårdsmur är av tegel, med sockelpartier av gråsten och pulpettak avtäckt med tegelpannor och tjärade nockbräder. Gravvårdsområdet är mest gräsbevuxet, men sju gravar har bevarade sandbä...
Visa hela
Kyrkogården ingår även som en del i slottsanläggningen. Genom smidda grindar mellan murade stigluckor med putsrustik, följd av en stentrappa och en lindallé, står den i direkt förbindelse med slottet. Omgivande bogårdsmur är av tegel, med sockelpartier av gråsten och pulpettak avtäckt med tegelpannor och tjärade nockbräder. Gravvårdsområdet är mest gräsbevuxet, men sju gravar har bevarade sandbäddar. Runt kyrkan leder en bred gång, belagd med fint gårdsgrus. Flertalet gravstenar är av svart, polerad granit.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Kyrkogården ingår även som en del i slottsanläggningen. Genom smidda grindar mellan murade stigluckor med putsrustik, följd av en stentrappa och en lindallé, står den i direkt förbindelse med slottet....
Visa hela
Kyrkogården ingår även som en del i slottsanläggningen. Genom smidda grindar mellan murade stigluckor med putsrustik, följd av en stentrappa och en lindallé, står den i direkt förbindelse med slottet. Omgivande bogårdsmur är av tegel, med sockelpartier av gråsten och pulpettak avtäckt med tegelpannor och tjärade nockbräder. Gravvårdsområdet är mest gräsbevuxet, men sju gravar har bevarade sandbäddar. Runt kyrkan leder en bred gång, belagd med fint gårdsgrus. Flertalet gravstenar är av svart, polerad granit.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Kyrkogården ingår även som en del i slottsanläggningen. Genom smidda grindar mellan murade stigluckor med putsrustik, följd av en stentrappa och en lindallé, står den i direkt förbindelse med slottet....
Visa hela
Kyrkogården ingår även som en del i slottsanläggningen. Genom smidda grindar mellan murade stigluckor med putsrustik, följd av en stentrappa och en lindallé, står den i direkt förbindelse med slottet. Omgivande bogårdsmur är av tegel, med sockelpartier av gråsten och pulpettak avtäckt med tegelpannor och tjärade nockbräder. Gravvårdsområdet är mest gräsbevuxet, men sju gravar har bevarade sandbäddar. Runt kyrkan leder en bred gång, belagd med fint gårdsgrus. Flertalet gravstenar är av svart, polerad granit.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2014) <itemDescription> |
|
| Historik <itemDescription> |
-
Tillkomsten av den medeltida Ängsö kyrka anges till omkring 1340, en i sammanhanget ovanligt exakt datering. Bygget initierades och finansierades till största delen av den mäktige Nils Ambjörnsson, ri...
Visa hela
Tillkomsten av den medeltida Ängsö kyrka anges till omkring 1340, en i sammanhanget ovanligt exakt datering. Bygget initierades och finansierades till största delen av den mäktige Nils Ambjörnsson, riksråd, riksdrots och dåvarande innehavare av godset Ängsö. Den ursprungliga kyrkan omfattade nuvarande långhus och korsarmar. Att kyrkan byggdes helt i tegel berodde förmodligen på att byggherren var resursstarkare än en vanlig landsortsförsamling och kunde svara för tegeltillverkning i den mängd som krävdes. Intrycket av ett påkostat bygge förstärks av de många ornamentala inslagen i fasadmurarna. Mitt på långhusets sannolikt spåntäckta tak placerades en klockförsedd takryttare. Kyrkorummet var valvslaget från början och tycks tämligen omgående ha fått sina dekorativa kalkmålningar, vilka finns kvar om än i fragmentariskt skick. För mer historik kring kyrkan se kyrkobyggnaden/kyrkan samt bifogad PDF.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Tillkomsten av den medeltida Ängsö kyrka anges till omkring 1340, en i sammanhanget ovanligt exakt datering. Bygget initierades och finansierades till största delen av den mäktige Nils Ambjörnsson, ri...
Visa hela
Tillkomsten av den medeltida Ängsö kyrka anges till omkring 1340, en i sammanhanget ovanligt exakt datering. Bygget initierades och finansierades till största delen av den mäktige Nils Ambjörnsson, riksråd, riksdrots och dåvarande innehavare av godset Ängsö. Den ursprungliga kyrkan omfattade nuvarande långhus och korsarmar. Att kyrkan byggdes helt i tegel berodde förmodligen på att byggherren var resursstarkare än en vanlig landsortsförsamling och kunde svara för tegeltillverkning i den mängd som krävdes. Intrycket av ett påkostat bygge förstärks av de många ornamentala inslagen i fasadmurarna. Mitt på långhusets sannolikt spåntäckta tak placerades en klockförsedd takryttare. Kyrkorummet var valvslaget från början och tycks tämligen omgående ha fått sina dekorativa kalkmålningar, vilka finns kvar om än i fragmentariskt skick. För mer historik kring kyrkan se kyrkobyggnaden/kyrkan samt bifogad PDF.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2014) <itemDescription> |
|
| Historik <itemDescription> |
-
Tillkomsten av den medeltida Ängsö kyrka anges till omkring 1340, en i sammanhanget ovanligt exakt datering. Bygget initierades och finansierades till största delen av den mäktige Nils Ambjörnsson, ri...
Visa hela
Tillkomsten av den medeltida Ängsö kyrka anges till omkring 1340, en i sammanhanget ovanligt exakt datering. Bygget initierades och finansierades till största delen av den mäktige Nils Ambjörnsson, riksråd, riksdrots och dåvarande innehavare av godset Ängsö. Den ursprungliga kyrkan omfattade nuvarande långhus och korsarmar. Att kyrkan byggdes helt i tegel berodde förmodligen på att byggherren var resursstarkare än en vanlig landsortsförsamling och kunde svara för tegeltillverkning i den mängd som krävdes. Intrycket av ett påkostat bygge förstärks av de många ornamentala inslagen i fasadmurarna. Mitt på långhusets sannolikt spåntäckta tak placerades en klockförsedd takryttare. Kyrkorummet var valvslaget från början och tycks tämligen omgående ha fått sina dekorativa kalkmålningar, vilka finns kvar om än i fragmentariskt skick. För mer historik kring kyrkan se kyrkobyggnaden/kyrkan samt bifogad PDF.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
|
| Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
| Händelse <context> |
-
Producerades i Västerås, Västmanland.
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Kyrkan uppfördes på initiativ och bekostnad av Nils Ambjörnsson, riksdrots och riksråd.
Den ursprungliga kyrkobyggnaden omfattade långhuset med kor av samma bredd, två korsarmar av vilka den norra då liksom nu nyttjades som sakristia och den södra som sidokapell och vapenhus.
Murarna bestod nästan helt av tegel, tunna jämfört med vad som var normalt. Murningen gjordes med omsorgsfull fogstrykning och dekorativa inslag. Kyrkans ursprungliga fönster hade högre placering och masverk av kalksten. (Ett fönster finns bevarat över tornets portal, dit det flyttades 1742-44, överdelen av ett har bevarats på ursprunglig plats i sakristians östvägg.) Norrväggen saknade från början fönster.
Två ingångar: Genom södra korsarmen och i västra gaveln.
Kyrkans tak var troligen täckt med spån. Mitt på taket fanns en liten takryttare, försedd med klocka
Över såväl långhusets som korsarmarnas kyrkorum slogs kryssvalv med ribbor som fick trepassformad genomskärning, samt i trä skurna valvbrickor. Eftersom valven murades samtidigt med murarna saknas sköldbågar, istället förmedlades övergången mellan valv och väggar av rundstavar. Kyrkorummets valv och väggar blev rikt bemålade med olika bibliska figurframställningar. Som bakgrund tjänade stora rosor, rankor med olika bladformer, stiliserade träd, samt gotiska arkitekturkulisser.
Sakristian och sannolikt även vapenhuset fick rödkalkade väggar, vitkalkade valvkappor och gråmålade valvribbor.
Att kyrkan anlades på en höjdplatå har inneburit stabila byggnadsförhållanden alltsedan dess.
Skyddsbrev för kyrkan och prästgårdens egendomar utfärdades 1346 av konung Magnus Eriksson.
Källor:
Boström, s 125-128
Nisbeth (I) s 3, 6
Nisbeth (II) s 26-27, 38-39, 43-49 60-61
För historik rörande kyrkan se kyrkobyggnaden/kyrkan samt bifogad PDF. 1340-01-01 - .
-
Kyrkan uppfördes på initiativ och bekostnad av Nils Ambjörnsson, riksdrots och riksråd.
Den ursprungliga kyrkobyggnaden omfattade långhuset med kor av samma bredd, två korsarmar av vilka den norra då liksom nu nyttjades som sakristia och den södra som sidokapell och vapenhus.
Murarna bestod nästan helt av tegel, tunna jämfört med vad som var normalt. Murningen gjordes med omsorgsfull fogstrykning och dekorativa inslag. Kyrkans ursprungliga fönster hade högre placering och masverk av kalksten. (Ett fönster finns bevarat över tornets portal, dit det flyttades 1742-44, överdelen av ett har bevarats på ursprunglig plats i sakristians östvägg.) Norrväggen saknade från början fönster.
Två ingångar: Genom södra korsarmen och i västra gaveln.
Kyrkans tak var troligen täckt med spån. Mitt på taket fanns en liten takryttare, försedd med klocka
Över såväl långhusets som korsarmarnas kyrkorum slogs kryssvalv med ribbor som fick trepassformad genomskärning, samt i trä skurna valvbrickor. Eftersom valven murades samtidigt med murarna saknas sköldbågar, istället förmedlades övergången mellan valv och väggar av rundstavar. Kyrkorummets valv och väggar blev rikt bemålade med olika bibliska figurframställningar. Som bakgrund tjänade stora rosor, rankor med olika bladformer, stiliserade träd, samt gotiska arkitekturkulisser.
Sakristian och sannolikt även vapenhuset fick rödkalkade väggar, vitkalkade valvkappor och gråmålade valvribbor.
Att kyrkan anlades på en höjdplatå har inneburit stabila byggnadsförhållanden alltsedan dess.
Skyddsbrev för kyrkan och prästgårdens egendomar utfärdades 1346 av konung Magnus Eriksson.
Källor:
Boström, s 125-128
Nisbeth (I) s 3, 6
Nisbeth (II) s 26-27, 38-39, 43-49 60-61
För historik rörande kyrkan se kyrkobyggnaden/kyrkan samt bifogad PDF. 1340-01-01 - .
-
Kyrkan uppfördes på initiativ och bekostnad av Nils Ambjörnsson, riksdrots och riksråd.
Den ursprungliga kyrkobyggnaden omfattade långhuset med kor av samma bredd, två korsarmar av vilka den norra då liksom nu nyttjades som sakristia och den södra som sidokapell och vapenhus.
Murarna bestod nästan helt av tegel, tunna jämfört med vad som var normalt. Murningen gjordes med omsorgsfull fogstrykning och dekorativa inslag. Kyrkans ursprungliga fönster hade högre placering och masverk av kalksten. (Ett fönster finns bevarat över tornets portal, dit det flyttades 1742-44, överdelen av ett har bevarats på ursprunglig plats i sakristians östvägg.) Norrväggen saknade från början fönster.
Två ingångar: Genom södra korsarmen och i västra gaveln.
Kyrkans tak var troligen täckt med spån. Mitt på taket fanns en liten takryttare, försedd med klocka
Över såväl långhusets som korsarmarnas kyrkorum slogs kryssvalv med ribbor som fick trepassformad genomskärning, samt i trä skurna valvbrickor. Eftersom valven murades samtidigt med murarna saknas sköldbågar, istället förmedlades övergången mellan valv och väggar av rundstavar. Kyrkorummets valv och väggar blev rikt bemålade med olika bibliska figurframställningar. Som bakgrund tjänade stora rosor, rankor med olika bladformer, stiliserade träd, samt gotiska arkitekturkulisser.
Sakristian och sannolikt även vapenhuset fick rödkalkade väggar, vitkalkade valvkappor och gråmålade valvribbor.
Att kyrkan anlades på en höjdplatå har inneburit stabila byggnadsförhållanden alltsedan dess.
Skyddsbrev för kyrkan och prästgårdens egendomar utfärdades 1346 av konung Magnus Eriksson.
Källor:
Boström, s 125-128
Nisbeth (I) s 3, 6
Nisbeth (II) s 26-27, 38-39, 43-49 60-61
För historik rörande kyrkan se kyrkobyggnaden/kyrkan samt bifogad PDF. 1340-01-01 - .
|
| Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Kyrka med begravningsplats
|
| Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
|
| Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Kyrka med begravningsplats
|
| Lagskydd <itemSpecification> |
|
| Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
| Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
|
Källa <url>
|
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
