BODA KYRKA

KYRKOMILJÖ: Boda kyrkplats ligger några kilometer norr om stationssamhället Högboda. Platsen ligger på en höjdsträckning ovanför den lilla sjön Kyrktjärn, i ett brukat jordbrukslandskap. Den första kyrkan på platsen uppfördes i trä 1616. Till anläggningen hör förutom kyrka och omgivande kyrkogård också ett bårhus, en tillbyggd sockenstuga med garage och personalutrymmen samt ett garage.
KYRKOGÅRD: Den äldsta delen av begravningsplatsen ligger söder om kyrkan och togs i bruk i samband med kyrkobygget. Utvidgningar och utfyllningar av kyrkogården har gjorts vid flera tillfällen runt kyrkan, varav den första dokumenterade utvidgningen skedde söderut 1860. Den följdes av tre utvidgningar mot norr 1921, 1952 och 1970. Kyrkogården hägnades vid slutet av 1600-talet med en balk av timmer som 1765 ersattes med en stenmur. Gränsen mellan två äldre delar norr om kyrkan är synliga genom en bevarad mur från 1830-talet och en rad lindar. Den stora allmänningen nordost om kyrkan har sedan 1940 tagits i bruk för nya begravningar. Något särskilt urngravsområde har inte iordningställts. I samband med en omläggning av kyrkogården på 1950-talet borttogs ett stort antal grusgravar, gravramar och järnstaket.
Kyrkogårdens huvuddel är belägen norr om kyrkan på en något kuperad mark, som sluttar ned mot öster och norr. Övriga delar ligger på en lägre nivå och på relativt plan mark. Kyrkogården har rektangulär form och omgärdas av en stödmur. Den omgivande miljön utgörs av skogs- och odlingsmark i norr och öster, dunge och väg, bebyggelse och gärden mot Kyrktjärnet i väster.

Lindar växer runt begravningsplatsen. Cornell- och fläderbuskar har planterats utmed stödmuren och på jordvallen i öster. En allé med rundklippta thujabuskar går till kyrkans södra ingång. De få återstående familjegravshäckarna och de främsta på den yngsta delen förekommande kvartershäckarna utgörs av hagtorn. Kvartershäckarna utgörs av hagtorn. Gångarna närmast kyrkan är asfalterade liksom gångarna på den senaste utvidgningen. På detta senare område förekommer även plattgångar mellan gravkvarteren. I övrigt är gångarna på kyrkogården grusbelagda.
Ett sjuttiotal grusgravar ligger i stråk nordväst och söder om kyrkan. Partiet med grusade gravar och grusade gångar ger ett mycket ålderdomligt intryck. Även sju familjegravar med stenramar där gruset har tagits bort och tre gravar med järnstaket finns kvar. De äldsta gravvårdarna är två smidda järnkors från mitten av 1700-talet, som förvaras i vapenhuset. Två äldre gravvårdar av gråsten från mitten av 1800-talet är placerade öster om kyrkan.

KYRKOMILJÖ: Boda kyrkplats ligger några kilometer norr om stationssamhället Högboda. Platsen ligger på en höjdsträckning ovanför den lilla sjön Kyrktjärn, i ett brukat jordbrukslandskap. Den första kyrkan på platsen uppfördes i trä 1616. Till anläggningen hör förutom kyrka och omgivande kyrkogård också ett bårhus, en tillbyggd sockenstuga med garage och personalutrymmen samt ett garage.
KYRKOGÅRD: Den äldsta delen av begravningsplatsen ligger söder om kyrkan och togs i bruk i samband med kyrkobygget. Utvidgningar och utfyllningar av kyrkogården har gjorts vid flera tillfällen runt kyrkan, varav den första dokumenterade utvidgningen skedde söderut 1860. Den följdes av tre utvidgningar mot norr 1921, 1952 och 1970. Kyrkogården hägnades vid slutet av 1600-talet med en balk av timmer som 1765 ersattes med en stenmur. Gränsen mellan två äldre delar norr om kyrkan är synliga genom en bevarad mur från 1830-talet och en rad lindar. Den stora allmänningen nordost om kyrkan har sedan 1940 tagits i bruk för nya begravningar. Något särskilt urngravsområde har inte iordningställts. I samband med en omläggning av kyrkogården på 1950-talet borttogs ett stort antal grusgravar, gravramar och järnstaket.
Kyrkogårdens huvuddel är belägen norr om kyrkan på en något kuperad mark, som sluttar ned mot öster och norr. Övriga delar ligger på en lägre nivå och på relativt plan mark. Kyrkogården har rektangulär form och omgärdas av en stödmur. Den omgivande miljön utgörs av skogs- och odlingsmark i norr och öster, dunge och väg, bebyggelse och gärden mot Kyrktjärnet i väster.

Lindar växer runt begravningsplatsen. Cornell- och fläderbuskar har planterats utmed stödmuren och på jordvallen i öster. En allé med rundklippta thujabuskar går till kyrkans södra ingång. De få återstående familjegravshäckarna och de främsta på den yngsta delen förekommande kvartershäckarna utgörs av hagtorn. Kvartershäckarna utgörs av hagtorn. Gångarna närmast kyrkan är asfalterade liksom gångarna på den senaste utvidgningen. På detta senare område förekommer även plattgångar mellan gravkvarteren. I övrigt är gångarna på kyrkogården grusbelagda.
Ett sjuttiotal grusgravar ligger i stråk nordväst och söder om kyrkan. Partiet med grusade gravar och grusade gångar ger ett mycket ålderdomligt intryck. Även sju familjegravar med stenramar där gruset har tagits bort och tre gravar med järnstaket finns kvar. De äldsta gravvårdarna är två smidda järnkors från mitten av 1700-talet, som förvaras i vapenhuset. Två äldre gravvårdar av gråsten från mitten av 1800-talet är placerade öster om kyrkan.

KYRKOMILJÖ: Boda kyrkplats ligger några kilometer norr om stationssamhället Högboda. Platsen ligger på en höjdsträckning ovanför den lilla sjön Kyrktjärn, i ett brukat jordbrukslandskap. Den första kyrkan på platsen uppfördes i trä 1616. Till anläggningen hör förutom kyrka och omgivande kyrkogård också ett bårhus, en tillbyggd sockenstuga med garage och personalutrymmen samt ett garage.
KYRKOGÅRD: Den äldsta delen av begravningsplatsen ligger söder om kyrkan och togs i bruk i samband med kyrkobygget. Utvidgningar och utfyllningar av kyrkogården har gjorts vid flera tillfällen runt kyrkan, varav den första dokumenterade utvidgningen skedde söderut 1860. Den följdes av tre utvidgningar mot norr 1921, 1952 och 1970. Kyrkogården hägnades vid slutet av 1600-talet med en balk av timmer som 1765 ersattes med en stenmur. Gränsen mellan två äldre delar norr om kyrkan är synliga genom en bevarad mur från 1830-talet och en rad lindar. Den stora allmänningen nordost om kyrkan har sedan 1940 tagits i bruk för nya begravningar. Något särskilt urngravsområde har inte iordningställts. I samband med en omläggning av kyrkogården på 1950-talet borttogs ett stort antal grusgravar, gravramar och järnstaket.
Kyrkogårdens huvuddel är belägen norr om kyrkan på en något kuperad mark, som sluttar ned mot öster och norr. Övriga delar ligger på en lägre nivå och på relativt plan mark. Kyrkogården har rektangulär form och omgärdas av en stödmur. Den omgivande miljön utgörs av skogs- och odlingsmark i norr och öster, dunge och väg, bebyggelse och gärden mot Kyrktjärnet i väster.

Lindar växer runt begravningsplatsen. Cornell- och fläderbuskar har planterats utmed stödmuren och på jordvallen i öster. En allé med rundklippta thujabuskar går till kyrkans södra ingång. De få återstående familjegravshäckarna och de främsta på den yngsta delen förekommande kvartershäckarna utgörs av hagtorn. Kvartershäckarna utgörs av hagtorn. Gångarna närmast kyrkan är asfalterade liksom gångarna på den senaste utvidgningen. På detta senare område förekommer även plattgångar mellan gravkvarteren. I övrigt är gångarna på kyrkogården grusbelagda.
Ett sjuttiotal grusgravar ligger i stråk nordväst och söder om kyrkan. Partiet med grusade gravar och grusade gångar ger ett mycket ålderdomligt intryck. Även sju familjegravar med stenramar där gruset har tagits bort och tre gravar med järnstaket finns kvar. De äldsta gravvårdarna är två smidda järnkors från mitten av 1700-talet, som förvaras i vapenhuset. Två äldre gravvårdar av gråsten från mitten av 1800-talet är placerade öster om kyrkan.

KYRKOMUILJÖ: Boda kyrkplats ligger några kilometer norr om stationssamhället Högboda. Platsen ligger på en höjdsträckning ovanför den lilla sjön Kyrktjärn, i ett brukat jordbrukslandskap. Den första kyrkan på platsen uppfördes i trä 1616. Till anläggningen hör förutom kyrka och omgivande kyrkogård också ett bårhus, en tillbyggd sockenstuga med garage och personalutrymmen samt ett garage.
KYRKOGÅRD: Den äldsta delen av begravningsplatsen ligger söder om kyrkan och togs i bruk i samband med kyrkobygget. Utvidgningar och utfyllningar av kyrkogården har gjorts vid flera tillfällen runt kyrkan, varav den första dokumenterade utvidgningen skedde söderut 1860. Den följdes av tre utvidgningar mot norr 1921, 1952 och 1970. Kyrkogården hägnades vid slutet av 1600-talet med en balk av timmer som 1765 ersattes med en stenmur. Gränsen mellan två äldre delar norr om kyrkan är synliga genom en bevarad mur från 1830-talet och en rad lindar. Den stora allmänningen nordost om kyrkan har sedan 1940 tagits i bruk för nya begravningar. Något särskilt urngravsområde har inte iordningställts. I samband med en omläggning av kyrkogården på 1950-talet borttogs ett stort antal grusgravar, gravramar och järnstaket.
Kyrkogårdens huvuddel är belägen norr om kyrkan på en något kuperad mark, som sluttar ned mot öster och norr. Övriga delar ligger på en lägre nivå och på relativt plan mark. Kyrkogården har rektangulär form och omgärdas av en stödmur. Den omgivande miljön utgörs av skogs- och odlingsmark i norr och öster, dunge och väg, bebyggelse och gärden mot Kyrktjärnet i väster.

Lindar växer runt begravningsplatsen. Cornell- och fläderbuskar har planterats utmed stödmuren och på jordvallen i öster. En allé med rundklippta thujabuskar går till kyrkans södra ingång. De få återstående familjegravshäckarna och de främsta på den yngsta delen förekommande kvartershäckarna utgörs av hagtorn. Kvartershäckarna utgörs av hagtorn. Gångarna närmast kyrkan är asfalterade liksom gångarna på den senaste utvidgningen. På detta senare område förekommer även plattgångar mellan gravkvarteren. I övrigt är gångarna på kyrkogården grusbelagda.
Ett sjuttiotal grusgravar ligger i stråk nordväst och söder om kyrkan. Partiet med grusade gravar och grusade gångar ger ett mycket ålderdomligt intryck. Även sju familjegravar med stenramar där gruset har tagits bort och tre gravar med järnstaket finns kvar. De äldsta gravvårdarna är två smidda järnkors från mitten av 1700-talet, som förvaras i vapenhuset. Två äldre gravvårdar av gråsten från mitten av 1800-talet är placerade öster om kyrkan.

FÖRSAMLING 1995 - BODA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1009, år 1900: 1837, år 1995: 844

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Boda socken utbröts ur Brunskog 1616.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkplatsen ligger i skogsbygden norr om Vänerslätten i utkanten av bebyggelsen på en höjdsträckning ovanför den lilla sjön Kyrktjärn. Den nuvarande stenkyrkan från 1600- och 1700-talen har föregåtts av en träkyrka från tidigt 1600-tal.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den första kyrkan på platsen uppfördes i trä 1616. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan påbörjades 1671 och stod sannolikt färdig att invigas tre år senare, även om kyrkans inredning förnyades i etapper därefter. Långhuset var kort, närmast kvadratiskt, med ett anslutande tresidigt avslutat korparti i öster. Vid en ombyggnad på 1730-talet förlängdes långhuset i väster och torn restes vid gaveln, färdigt 1734. Kyrkan fick sin befintliga planform 1740 när slutligen sakristia tillfogades i nordost.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans murar är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Det valmade sadeltaket över långhuset samt tornhuven har skiffertäckning. Ingång i väster samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkorummets högt slagna brädvalv tillkom på 1780-talet. Interiören präglas alltjämt av den genomgripande restaureringen 1936, utförd av arkitekt Paul Boberg, som hade till avsikt att i görligaste mån framhäva kyrkans äldre stilkaraktär, bl a framtogs den ursprungliga färgsättningen på predikstolen från 1600-talet, sannolikt från Östra Ämterviks kyrka och altaruppsatsen av Lars Märling 1709. Vid detta tillfälle tillkom den nuvarande bänkinredningen.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2005.

KYRKOMILJÖ: Boda kyrkplats ligger några kilometer norr om stationssamhället Högboda. Platsen ligger på en höjdsträckning ovanför den lilla sjön Kyrktjärn, i ett brukat jordbrukslandskap. Den första kyrkan på platsen uppfördes i trä 1616. Till anläggningen hör förutom kyrka och omgivande kyrkogård också ett bårhus, en tillbyggd sockenstuga med garage och personalutrymmen samt ett garage.
KYRKOGÅRD: Den äldsta delen av begravningsplatsen ligger söder om kyrkan och togs i bruk i samband med kyrkobygget. Utvidgningar och utfyllningar av kyrkogården har gjorts vid flera tillfällen runt kyrkan, varav den första dokumenterade utvidgningen skedde söderut 1860. Den följdes av tre utvidgningar mot norr 1921, 1952 och 1970. Kyrkogården hägnades vid slutet av 1600-talet med en balk av timmer som 1765 ersattes med en stenmur. Gränsen mellan två äldre delar norr om kyrkan är synliga genom en bevarad mur från 1830-talet och en rad lindar. Den stora allmänningen nordost om kyrkan har sedan 1940 tagits i bruk för nya begravningar. Något särskilt urngravsområde har inte iordningställts. I samband med en omläggning av kyrkogården på 1950-talet borttogs ett stort antal grusgravar, gravramar och järnstaket.
Kyrkogårdens huvuddel är belägen norr om kyrkan på en något kuperad mark, som sluttar ned mot öster och norr. Övriga delar ligger på en lägre nivå och på relativt plan mark. Kyrkogården har rektangulär form och omgärdas av en stödmur. Den omgivande miljön utgörs av skogs- och odlingsmark i norr och öster, dunge och väg, bebyggelse och gärden mot Kyrktjärnet i väster.

Lindar växer runt begravningsplatsen. Cornell- och fläderbuskar har planterats utmed stödmuren och på jordvallen i öster. En allé med rundklippta thujabuskar går till kyrkans södra ingång. De få återstående familjegravshäckarna och de främsta på den yngsta delen förekommande kvartershäckarna utgörs av hagtorn. Kvartershäckarna utgörs av hagtorn. Gångarna närmast kyrkan är asfalterade liksom gångarna på den senaste utvidgningen. På detta senare område förekommer även plattgångar mellan gravkvarteren. I övrigt är gångarna på kyrkogården grusbelagda.
Ett sjuttiotal grusgravar ligger i stråk nordväst och söder om kyrkan. Partiet med grusade gravar och grusade gångar ger ett mycket ålderdomligt intryck. Även sju familjegravar med stenramar där gruset har tagits bort och tre gravar med järnstaket finns kvar. De äldsta gravvårdarna är två smidda järnkors från mitten av 1700-talet, som förvaras i vapenhuset. Två äldre gravvårdar av gråsten från mitten av 1800-talet är placerade öster om kyrkan.

KYRKOMILJÖ: Boda kyrkplats ligger några kilometer norr om stationssamhället Högboda. Platsen ligger på en höjdsträckning ovanför den lilla sjön Kyrktjärn, i ett brukat jordbrukslandskap. Den första kyrkan på platsen uppfördes i trä 1616. Till anläggningen hör förutom kyrka och omgivande kyrkogård också ett bårhus, en tillbyggd sockenstuga med garage och personalutrymmen samt ett garage.
KYRKOGÅRD: Den äldsta delen av begravningsplatsen ligger söder om kyrkan och togs i bruk i samband med kyrkobygget. Utvidgningar och utfyllningar av kyrkogården har gjorts vid flera tillfällen runt kyrkan, varav den första dokumenterade utvidgningen skedde söderut 1860. Den följdes av tre utvidgningar mot norr 1921, 1952 och 1970. Kyrkogården hägnades vid slutet av 1600-talet med en balk av timmer som 1765 ersattes med en stenmur. Gränsen mellan två äldre delar norr om kyrkan är synliga genom en bevarad mur från 1830-talet och en rad lindar. Den stora allmänningen nordost om kyrkan har sedan 1940 tagits i bruk för nya begravningar. Något särskilt urngravsområde har inte iordningställts. I samband med en omläggning av kyrkogården på 1950-talet borttogs ett stort antal grusgravar, gravramar och järnstaket.
Kyrkogårdens huvuddel är belägen norr om kyrkan på en något kuperad mark, som sluttar ned mot öster och norr. Övriga delar ligger på en lägre nivå och på relativt plan mark. Kyrkogården har rektangulär form och omgärdas av en stödmur. Den omgivande miljön utgörs av skogs- och odlingsmark i norr och öster, dunge och väg, bebyggelse och gärden mot Kyrktjärnet i väster.

Lindar växer runt begravningsplatsen. Cornell- och fläderbuskar har planterats utmed stödmuren och på jordvallen i öster. En allé med rundklippta thujabuskar går till kyrkans södra ingång. De få återstående familjegravshäckarna och de främsta på den yngsta delen förekommande kvartershäckarna utgörs av hagtorn. Kvartershäckarna utgörs av hagtorn. Gångarna närmast kyrkan är asfalterade liksom gångarna på den senaste utvidgningen. På detta senare område förekommer även plattgångar mellan gravkvarteren. I övrigt är gångarna på kyrkogården grusbelagda.
Ett sjuttiotal grusgravar ligger i stråk nordväst och söder om kyrkan. Partiet med grusade gravar och grusade gångar ger ett mycket ålderdomligt intryck. Även sju familjegravar med stenramar där gruset har tagits bort och tre gravar med järnstaket finns kvar. De äldsta gravvårdarna är två smidda järnkors från mitten av 1700-talet, som förvaras i vapenhuset. Två äldre gravvårdar av gråsten från mitten av 1800-talet är placerade öster om kyrkan.