Karl Johans Mekaniska Werkstads Aktiebolag

År 1866 samanslöto sig ett 20-tal arbetare och bildade ett kooperativt företag, Karl Johans Mek. Verkstad., i vilket företag medlemmarna i första hand ägde rätt till anställning. År 1876 satte emellertid en svår ekonomisk kris in, och efter denna råkade troligen det produktionskooperativa företaget i ekonomiska svårigheter, vilka hade till resultat, att verkstaden övergick i privat ägo.
Emellertid har en person vid namn Olof Gustaf Gullbrandsson, född den 9/8 1884 och boende Landsvägsgatan N:o 19, lämnat nedanstående uppgifter rörande företagets verksamhet.
Gullbrandsson började vid verkstaden år 1907, då densamma innehades av Göteborgsbyggmästaren Vilén, och den ledande ingeniören hette då Jakobsson. Verkstadens tillverkning bestod då huvudsakligen av s.k. handelsgods, spislar, verktyg m.m., och man hade även gjuteri. Samma år startade man en tillverkning av fotogenmotorer. Tidigare hade en gasmotor av engelsk tillverkning kommit till användning här i Göteborg. Drivmedlet för dessa motorer utgjordes av gas från Göteborgs gasverk.
Man hade emellertid här i staden gått in för att tillverka såväl stationära som båtmotorer. Hittills hade Robertssons Mekaniska Verkstad varit ensamma om denna tillverkning här i staden, men nu hade en hel del andra verkstäder beslutat upptaga dylika motorer på sitt arbetsprogram. Bland dessa senare var också Karl Johans Mek. Verkstad. Vi tillverkade allt, som tillhörde motorn. Snickareverkstaden med sin vindmotor på taket framställde modellerna, gjuteriet tillverkade allt av metall och verkstaden utförde maskinbearbetningen. Vi utförde dessutom inredningssnickerier för beställare.
Arbetsstyrkan vid verkstaden uppgick till ett 50-tal, av vilka tio à tolv voro sysselsatta i gjuteriet. Personalen utgjordes dessutom av en gjutmästare, en ingeniör, två verkstadsförmän och en modellsnickareförman. Kontorspersonalen bestod av en bokhållare.
Gullbrandsson kom emellertid inte att fortsätta arbetet på verkstaden så värst länge. han hade sökt och erhållit kommerskollegii stipendium för studier i utlandet och måst på grund härav sluta sin anställning vid verkstaden.
Riksavtalet inom metallindustrin, som gjordes upp 1905, låg till grund för överenskommelsen mellan ledningen och arbetarna. Övertid förekom endast vid färdigställandet av brådskande arbeten. Som maskinkraft begagnade man sig förutom av vindmotorn även av fotogenmotorer.