GLADHAMMARS KYRKA

Gladhammar kyrka ligger på en höjd i odlingslandskapet 100 m nordväst om den gamla kyrkan och begravningsplatsen och ungefär lika långt från dagens Europaväg 22. Från vägen utgör den stora kyrkan ett blickfång i landskapet. Mellan kyrka och begravningsplats finns en äldre skolbyggnad och lärarbostad, uppför4da omkring 1915. Skolan används nu som församlingshem. Nära kyrkan ligger också några egnahemshus av 1950-talskaraktär, varav ett uppfört som tjänstebostad för församlingens präst. Till kyrkomiljön hör också det gamla ålderdomshemmet söder om kyrkogården. I närheten av kyrkogården låg tidigare även fattigstuga och sockenmagasin.

Kyrkotomten kring Gladhammar kyrka är kvadratisk till sin form och mestadels gräsbesvuxen. Framför kyrkans huvudingång i söder finns en mindre grusplan samt gång av grus. Längs gången finns några belysningsstolpar, bänkar samt relativt nyplanterade träd av purpurapel. Kyrktomten omges av en häck av måbär samt stora träd av lind, lönn och kastanj. Flera av trädkransens träd har under senare år tagits ner. Ingång till kyrkotomten i söder genom ett grindparti av järn med stolpar och grind målade i svart med silvermålade detaljer.

KYRKOGÅRDEN - Kyrkogården har brukats som sockenbornas begravningsplats sedan medeltiden. Dagens kyrkogård rymmer några ålderdomliga spår i form av äldre hällar som sannolikt legat i den gamla kyrkan. I övrigt avspeglar sig de många faser kyrkogården genomgått i de olika kvarterens karaktär. I stort är det ett resultat av 1900-talets brukande. Under en period var trävårdar ett dominerande inslag på kyrkogården. Idag finns endast två bevarade. Grusgravar har också varit ett betydande inslag på kyrkogården. Så är fallet fortfarande i det välbevarade kvarter E i söder. Trädkransen kring kyrkogården har ett miljöskapande värde som bör värnas i framtiden.

KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET - På begravnings-platsen har människor begravts under mycket lång tid. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdarna och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. På Gladhammars kyrkogård förekommer titlar som exempelvis Hemmansägaren, Trävaruhandlaren, Kyrkovaktmästaren, Brukstjänstemannen, Kronolänsman, Friherrinnan, Förmannen, F d Mjölnaren och Smidesmästaren vilka alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Ortnamn finns angivet på ett stort antal vårdar.

Gladhammar kyrkogård har medeltida rötter. Här låg den medeltida kyrkan som tillsammans med en klockstapel fanns kvar fram till 1800-talets slut. När kyrkan revs fortsatte man att använda kyrkogården som under 1900-talet utvidgats tre gånger. Kapellet från 1930-talet är inspirerat av den gamla kyrkans utseende.

Kyrkogården präglas av församlingens kontinuerliga användande av platsen. Idag är de äldsta spåren på kyrkogården de kalkstenshällar som sannolikt tidigare legat i kyrkans golv. Dessa har ett högt kulturhistoriskt värde och ska införas på inventarieförteckning och vårdas av församlingen. Kyrkogården har genomgått många faser vilket avspeglar sig i de olika kvarterens karaktär. Under en period var trävårdar ett dominerande inslag på kyrkogården. Idag finns endast två bevarade. Dessa bör vårdas av församlingen så att deras livslängd blir så lång som möjligt. Grusgravar har också varit ett betydande inslag på kyrkogården. Så är fallet fortfarande i det välbevarade kvarter E. Samtliga grusgravar bör även fortsättningsvis vara belagda med grus och stenramar ska bevaras. Trädkransar har traditionellt sätt hört samman med kyrkogårdar, så även i Gladhammar. Nuvarande trädkrans som omger kyrkogården i dess helhet och kvarter E har ett miljöskapande värde som bör värnas om i framtiden.

I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata, det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller stilhistoriskt värde. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider.

Sammanfattningsvis:
· Gladhammar kyrkogård har en platskontinuitet sedan medeltiden och därmed stora lokalhistoriska värden och kontinuitetsvärden.
· Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling.
· Kyrkogård och kapell tillsammans med fd skola, lärarbostad och åldersomshem samt den näraliggande kyrkan utgör en värdefull kulturmiljö med höga kulturhistoriska värden. Miljön ligger inom område som klassats som riksintresse för kulturmiljövården.

Beskrivning och kulturhistorisk bedömning utförda av Kalmar läns museum i samband med inventering 2004 på uppdrag av Linköpings stift.

Sockenbeskrivning
Gladhammar ligger sydväst om Västervik. Socknen var under tidig medeltid den största i Tjust och omfattade då nuvarande Västrums socken, större delen av Västerviks stad och troligen också delar av Hjorteds socken. Västerviks stad avsöndrades 1433. Socknens namn syns i skrift första gången 1352, då som Cladhambra. Gladhammar socken ligger i en kuperad och sjörik skogsbygd i södra Tjust med odlingsbygder i dalgångar innanför kusten. Här finns drygt 300 fornlämningar mestadels placerade på höjdlägen. Fornlämningarna omfattar bl a mindre gravfält, enstaka rösen, stensättningar och en hällristning. Stora delar av socknen ingår i område som utgör Riksintresse för kulturmiljövården i Kalmar län.

Den äldsta kyrkan låg på Berget ca 100 m öster om nuvarande kyrkan där nu kapell och begravningsplats är belägna. Kapellet uppfördes 1938. Vid kyrkogården finns en skolbyggnad och en lärarbostad uppförda 1910-15. Här fanns tidigare också fattigstuga och sockenmagasin. Skolbyggnaden fungerar numera som församlingshem. Sydost om kyrkogården finns det gamla ålderdomshemmet. Gladhammar by ligger några hundra meter öster om kyrkogården på ett för området karaktäristiskt höjdläge. Mellan kyrkogården och kyrkan ligger förutom skola och lärarbostad några enplansvillor av 1950-talskaraktär, varav en är uppförd för att hysa prästbostad och pastorsexpedition. Huset är numera privatägt.

FÖRSAMLING 1995 - GLADHAMMAR

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1063, 1900: 2393, 1995: 1573

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Västrum utbruten 1622.

LÄGE OCH OMGIVNING -
Den nya kyrkan ligger avskilt på en höjd i odlingslandskapet 500 m norr om Kyrksjön och 100 m nordväst om den gamla kyrkan och begravningsplatsen. Mellan kyrka och begravningsplats finns en äldre skolbyggnad och lärarbostad. Skolan används nu som församlingshem. Nära kyrkan ligger också några egnahemshus av 1970-talskaraktär, varav ett uppfört som tjänstebostad för församlingens präst, men numera sålt. Gladhammar ligger sydväst om Västervik. Socknen utgör riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: (belägen på annan plats: GLADHAMMARS GRAVKAPELL). Den rivna träkyrkans utseende är känt genom flera avbildningar. Byggnaden som sannolikt var från medeltiden utgjordes av ett rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor (proportionerna kan tyda på att koret i ett senare skede förlängts mot öster). Kyrkan hade också sakristia av sten i norr och ett vapenhus av trä i väster, av okänd ålder. Kyrkans väggar var invändigt vitlimmade medan taken i såväl långhus som kor pryddes av rikt utformade målningar, troligen från 1700-talet. Kyrkan revs 1889, på kyrkans plats uppfördes 1963 ett begravningskapell

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING: II: Den nuvarande kyrkan uppfördes i tegel 1883-86 efter ritningar av arkitekt Ernst Jacobsson. Kyrkan är orienterad i sned nord-sydlig riktning. Den har korsformig struktur med oktogonal korsmitt, ett rakslutet korparti i norr med bakomliggande sakristia samt torn i söder.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Välbevarad exteriör med inslag av nyromanska och nygotiska motiv. Fasader av blottat, handslaget tegel på en sockel av släthuggen granit. Fönsteröppningar i två våningar, höga rundbågiga i bottenplan, rundfönster ovanför. Oktogonal lanternin med kolonettgalleri och krönande huv. Exteriören domineras av tornet med sina kraftiga hörnpilastrar, krönta av småtorn, och sin resliga, tvådelade spira.
Tornspiran är täckt med kopparplåt, övriga takfall med gråmålad plåt. Huvudingångar via torn och korsarmar, genom rundbågiga portaler. En läktare går runt kyrkorummet, buren av åtta gjutjärnspelare, avbruten endast i norr mot den korsarm som rymmer korpartiet. Ovan läktarplan bär gjutjärnspelarna en rundbågig arkad, på vilken lanterninen vilar. Interiören är arkitektoniskt välbevarad, men en restaurering 1950, efter förslag av arkitekt Arre Essén har utslätat flera av de ursprungliga detaljerna, bl a genom att innertaket kläddes med fiberplattor.
Kyrkorummet ommålades då i en gråvit färgskala. Inredningen är i allt väsentligt samtida med byggnaden. Altare med Thorvaldsens Kristus mot blå fond. Åttkantig predikstol. Öppen bänkinredning.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten från 1677 härrör från den gamla kyrkan.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.

Kyrkan
Den nya kyrkan ligger avskilt på en höjd i odlingslandskapet 500 m norr om Kyrksjön och 100 m nordväst om platsen för den gamla kyrkan och begravningsplatsen. Gladhammars gamla kyrka var uppförd av trä med ett rektangulärt långhus och ett smalare rakslutet kor i öster och sakristia i norr av sten. Kyrkan var troligen uppförd under 1300- eller 1400-talen, men sannolikt fanns en ännu äldre föregångare på samma plats. Kyrkan låg, enligt äldre bilder, på en i det närmaste kvadratisk kyrkogård. Gladhammars gamla kyrka revs 1889 efter det att den nya kyrkan uppförts. Kyrkogården blev dock kvar på samma plats som tidigare och år 1938 uppfördes ett kapell på den ungefärliga platsen för den gamla kyrkan. Gladhammars nya kyrka uppfördes 1883-1886 efter ritning av Ernst Abraham Jacobsson vid Överintendentsämbetet tillika intendent vid Stockholms slott. Kyrkan är uppförd av tegel och har en korsformig struktur med oktagonal korsmitt, ett rakslutet korparti i norr med bakomliggande sakristia och torn i söder. Den förhärskande stilen är nygotik med engelsk inspiration.

Beskrivning av kyrkogården idag
Allmän karaktär
Kyrkogården har en oregelbunden form och består av kvarteren A-G. Kapellet ligger i områdets norra ände. Bara minneslunden är belägen längre norrut. Kvarter A-D och G ligger närmast kapellet och i nivå med detsamma. Kvarten är besådda med gräs och rymmer mestadels stående gravstenar utan rygghäckar. Mellan kvarter D och G finns en större tom yta med ett flertal lediga urngravplatser som tillhör kvarter G. Några grusgångar delar området i dess kvarter och förbinder de olika delarna med varandra. Kvarter E ligger i området södra del och avgränsas från övriga områden av en trädkrans. Större delen av kvarter E består av grusgravar med stående och liggande vårdar med omgärdning av stenram. I kyrkogårdens östra del finns kvarter F, osynligt för betraktaren vid kyrkogårdens ingång i väster p g a kvarterets belägenhet mellan en och två meter under övriga områdets nivå. Här finns liggande hällar och stående vårdar i gräs. Även här finns en större tom yta med lediga platser.

Omgärdning:
I sydost och sydväst: Kallmurad stödmur, ca 0,5 m hög, av stora, likformiga granitblock, samt gräsbesådd vall med träd.
I norr: Avgränsad av församlingshemmets gårdsplan och diverse vegetation norr om minneslunden.
I öster: En ca 2,5-3 m hög stödmur av granitblock, räcke av trä längs kanten. Vegetation och åkermark nedanför.
I väster: Stenmur av natursten och bruk, ca 0,8 m hög, samt träd och gräsbesådd vall med träd. Vid huvudingången finns i stället för träd en häck samt partiet med järngrinden.
Ingångar
I väster: Huvudingång genom pargrind av svartmålat järn med toppar i silverfärg. Grindstolpar av järn smyckade med var sitt silverfärgat kors.
I sydväst: Ingång till kvarter E och vidare via grindstolpar av granit. Passande grind finns i församlingens ägo.
I norr: Ingång via grusgång till minneslunden.
I söder: Ingång via grindstolpar av granit till kvarter F. Passande grind finns i församlingens ägo.
Vegetation
Trädkrans: Trädkrans av lind med varierande avstånd mellan träden. Flera träd har tagits ned under de senaste åren.
Övrigt: Lindar längs norra och östra avgränsningen av kvarter E. Två tujor längs gången mot kapellet i anslutning till kvarter E, utgör en rest av en tidigare allé av tujor. Ett relativt nyplanterad ask (?) i kvarter G. Två nyplanterade blodlönnar vid ingången i väster. Häck av rosenspirea vid ingången i väster. Minneslunden med bl a askar.
Se vidare i de enskilda kvartersbeskrivningarna.

Gångsystem
Huvudgång av grus i nord-sydlig riktning från kapellet och söderut med en anslutande gång från ingången i väster och upp mot huvudgången. Grusgång mellan kvarter B och C samt C och E. I kvarter E grusgångar som delar upp kvarteret i dess rader. I övriga kvarter saknas gångar helt.

Gravvårdstyper
Gravvårdstyper av varierande utförande. Tre liggande kalkstenshällar vid kapellets ingång, härstammande från den gamla kyrkan. Hällarna kan dateras till 1600-tal. Mindre grupper av äldre, mestadels höga vårdar av svart eller grå granit finns i kv. A och D, samt med tre exempel i kv. C. Dessa dateras till 1890-1930. Flera av dessa är tydligt klassicerande i sitt utföranden, men det gäller även många med senare datum. Två vitmålade trästavar från 1900-talets mitt i kv. B. I övrigt mestadels medelstora stenar av grå, svart och röd granit. Enstaka mycket breda gravvårdar från 1900-talets mitt i kv. C-E. Stora delar av kv. E består av grusgravar som är omgärdade av stenramar. Med undantag för ett par gravplatser är övriga kvarter besådda med gräs.

Minneslund
Belägen norr om övriga området på en höjd där berget går i dagen. Platsen består av en rund yta markerad av storgatsten som i det närmaste är fylld av smågatsten. En mindre gräsyta ger plats för vaser för snittblommor. Tre huggna granitblock markerar minneslundens mitt. En del mindre askar är planterade vid platsen och blandas med den naturliga vegetationen.

Byggnader
Gladhammar kapell, uppfört 1936-38 är belägen på kyrkogårdens norra del. Kapellet består av långhus, sakristia i norr och vapenhus i söder, alla med brant sadeltak. Fasader och tak är klädda med flis av skiffer. Servicebyggnad med kontor, garage och handikapptoalett intill kyrkogården i sydväst.

Övrigt
En brunn av murad kalksten finns i södra delen av kv. D.

Beskrivning av enskilda kvarter
Kvarter A
Allmän karaktär:
Kvarter A består av ca 30 gravplatser för familjegravar och är beläget väster om kapellet och norr om gången från kyrkogårdens huvudentré. Kvarterets yta är besådd med gräs. En stor lind står i kvarterets västra del och ingår också i trädkransen. Vid kyrkogårdens ingång står en av två nyplanterade blodlönnar i kv. A, den andra mittemot i kvarter G. Gravvårdarna står i korta rader med vårdarnas framsidor vända mot öster. Områdets profil är varierad med en blandning av höga och låga vårdar. I öster finns en minnesvård över de vid Botorps mangårdsbyggnads brand den 3 aug. 1920 omkomna. Vården kröns av en urna av gjutjärn. En sekundärt placerad gravhäll av kalksten, sannolikt tidigare placerad i den gamla kyrkans golv, ligger längst i öster. Hällen rymmer bl a en bild av en bergsman och namnet Lennardt Hosman samt årtalet 1640 (idag svårläst).
Gravvårdstyper
Stenarna är av grå, svart och röd granit. De äldsta är daterade till 1920-talet och är mestadels av slätslipad svart granit. En av dessa är i formen av ett kors. Flera av de övriga har den typiska formen med svagt spetsig överdel på den relativt höga stenen och med sockel nertill. I övrigt finns en del medelstora vårdar från samtliga decennier av 1900-talet. I det närmaste hälften av vårdarna har ortnamn angivet i inskriptionen, främst Gunnebo. Titlar förekommer bara i två fall, trävaruhandlaren och brukstjänstemannen.

Kvarter B
Allmän karaktär:
Kv. B rymmer omkring 100 gravplatser och ligger öster och sydost om kapellet. Kvarteret avgränsas av grusgångar i söder och väster. Hela kvarterets yta är besådd med gräs. I områdets norra del finns inga gravvårdar, däremot en stor lönn. Gravvårdarna löper i nord-syd gående rader med stenarnas framsida vända mot väster. Överlag är gravvårdarna medelstora till mindre och många låga. Såväl områdets uttryck som gravkartans utformning skvallrar om att kvarteret rymmer både familjegravar och ensamgravar. Rester av ett linjegravssystem finns i områdets östra del. Vid några gravplatser finns vintergröna växter, bl a tuja och idegran, planterade. Längst i väster ligger två kalkstenshällar som sannolikt tidigare varit placerade i den gamla kyrkans golv. Den ena bär en inskription som endast består av två ristade tecken. Den andra är daterad 1691 till minne av betjänten Anders Mat Sohn på huset Helgerum.
Gravvårdstyper
Mestadels medelstora till mindre vårdar av främst grå granit, enstaka av svart och röd granit. Två vårdar i form av sk stavar eller tavlor av trä. Båda är vitmålade och bär inskriptionsplatta av metall. En gravsten är daterad 1920 och har typiska klassicistiska drag med pilastrar och lagerblad. Denna är kvarterets äldsta. I övrigt finns en stor grupp vårdar från 1940-tal. Det är också från 1940-talet som rester av ett linjegravssystem kan skönjas, med mindre vårdar över endast en begravd person (i senare tid kan någon anhörig ha begravts på samma plats). Tydligt är linjegravssystemet idag endast i den nordvästra delen av kvarteret. Trävårdarna och några av de små vårdarna av svart granit är goda representanter för denna företeelse. Ett stort antal vårdar i kvarteret har tillkommit under 1960-1990-talen. Endast en titel förekommer, änkefru, medan bruket av ortnamn är mer frekvent, dock ej vanligt förekommande.

Kvarter C
Allmän karaktär:
Kv. C rymmer drygt 100 gravplatser och ligger i kyrkogårdens mitt, söder om kapellet. Kvarteret avgränsas av grusgångar i norr och väster. Hela kvarterets yta är besådd med gräs, undantaget en gravplats som har stenram och grusbeläggning. Gravvårdarna löper i nord-syd gående rader med stenarnas framsida vända mot väster. Kvarteret rymmer större och mindre familjegravar. På ett par av gravplatserna finns tuja och sockertoppsgranar planterade. Några större lindar som bildar trädkrans åt kvarter E utgör fond i söder och sydost. Fram till 2004 fanns längs mittgången vid kvarter C och D en allé av tuja som ledde upp till kapellet. Bevarade idag är endast två tujor vid ingången till kvarter E.

Gravvårdstyper
Blandade gravvårdstyper, men främst stående vårdar av grå, men också svart och ljusröd granit. Kvarterets äldsta grupp av vårdar är tre till antalet och kan dateras till 1890-tal. Vårdarna är resta över en G. Lejman, fam. Warfinge och Trädgårdsmästaren Olsson och hans familj. I övrigt finns en blandning av vårdar från främst 1900-talets mitt och senare del. Utmärkande är också de riktigt breda vårdar som är typiska för 1930-50-talen. Tidigare var sannolikt kvarteret belagt med grus, vilket kvarvarande delar av stenramar vittnar om. Speciellt tydligt är detta längs mittgången som leder till kapellets ingång. En enda grusgrav finns idag bevarad med en vård daterad 1989 (sannolikt äldre gravplats). Titlar finns nämnda på ett mindre antal vårdar, hemmansägaren, lantbrukaren, kyrkovaktmästaren, godsägaren, smidesmästaren, trädgårdsmästaren och lärarinnan. Ortnamn förekommer också på ett mindre antal vårdar.

Kvarter D
Allmän karaktär:
Kv. D rymmer ca 80 gravplatser och ligger i kyrkogårdens mitt, söder om kapellet mittemot kv. C. Kvarteret avgränsas av grusgångar i norr och öster. Hela kvarterets yta är besådd med gräs. Gravplatsraderna löper i nord-syd gående rader med stenarnas framsida vända mot öster. Kvarteret rymmer större och mindre familjegravar. Stora lindar som tillhör kyrkogårdens trädkrans och den trädkrans som omger kv. E utgör fond i väster och söder. Kvarterets profil är varierad med höga, äldre vårdar främst lokaliserade till områdets östra och södra del medan de bakre raderna från gången sett består av lägre vårdar av mer ensartad karaktär.

Gravvårdstyper
I områdets sydöstra del finns ett större antal bevarade äldre gravvårdar. Den äldsta dateras till 1896 och totalt finns drygt 15 vårdar från 1900-talts första tre decennier. Dessa ger området en viss karaktär och visar på att kvarteret kring sekelskiftet ansågs passande för samhällets övre skikt. De äldre vårdarna är överlag av svart granit, med ett undantag stående och många av dem höga. Flera av dem har tydliga klassicistiska drag med kolonner och andra arkitektoniska element, girlanger o s v. I övrigt finns enstaka vårdar från 1900-talets samtliga decennier och relativt många från 1960-tal och framåt. Dessa är överlag medelstora vårdar av granit. Några vårdar är av det riktigt breda slaget som blev vanligt på 1930-50-talet. Många av gravvårdarna har nyttjats av samma familj under lång tid. Titlar anges här på många av gravvårdarna och även på de som inte är så gamla, exempelvis handlanden, skeppsredaren, hemmansägaren, köpmannen, nämndemannen, kronolänsman, friherrinnan, förmannen, kyrkovärden, godsägaren, mjölnaren. Även ortnamn anges på ett stort antal vårdar såsom Verkebäck, Lunden, Gunnebo och Fårhult.

Kvarter E
Allmän karaktär:
Kvarter E består av omkring 100 gravplatser och är beläget på kyrkogårdens sydligaste del. Kring kvarteret finns en trädkrans av lind som i väster och söder består av kyrkogårdens avgränsande trädkrans och i öster och norr av träd som planterats som omgärdning för just kvarter E. I norr och söder har enstaka träd tagits ned. Kvarteret har en i det närmaste rektangulär form. En rad av gravplatser löper längs områdets sidor, medan rester grupperas i rader i nord-sydlig riktning och öst-västlig riktning (se gravkartan). Övervägande delen av kvarteret består av gravplatser som är omgärdade av stenram och belagda med grus. I en del av kvarterets västra del har gräs såtts i och stenramar tagits bort, medan gravvårdarna finns kvar. Detta gäller ungefär 15 gravplatser samlade i ett område samt ytterligare ett par spridda platser. Totalt finns sju lediga gravplatser där gravplatsen är grusbelagd och stenramen finns kvar. Ytterligare enstaka gravplatser är lediga och gräsbesådda. Grusgångar finns i området mellan de olika raderna. På några av gravplatserna finns vintergröna buskar planterade som tuja och sockertoppsgran, i ett fall buxbom. En kyrkogårdsingång som leder direkt till kv. E finns i nordvästra delen av kvarteret. I nordost finns en trappa som leder till kv. F.

Gravvårdstyper
Gravvårdar av grå, svart och röd granit. Profilen är med ett undantag låg, med låga stående vårdar, i något fall liggande. Undantaget utgörs av en hög och pampig vård i form av en antik tempelgavel med kolonner och tympanon. Denna är rest över Förvaltaren Hulthén på Sundsholm, d. 1933 och hans familj. Kvarteret togs också i bruk just 1933. Många av övriga vårdar bär också det klassicistiska formspråket i form av tempelportiker med kolonner eller pilastrar. Vissa av vårdarna är låga och mycket breda av den typ som var vanlig under 1930-50-talen. Stenramarna som omger majoriteten av gravplatser varierar i utförande från kraftiga till smäckra, från höga till låga. Många av vårdarna saknar datering men förutom 30-talsvårdarna, som utgör ungefär ett 20-tal, finns en stor grupp från 1970-80-talen. Enstaka vårdar finns i övrigt från alla 1900-talets decennier efter 1930. På relativt få av gravvårdarna finns titlar angivna. De som finns är Änkefrun, Förvaltaren, Överingenjören, Lantbrukaren och Chauffören. Ortnamn förekommer dock frekvent.

Kvarter F
Allmän karaktär
Kvarter F består av omkring 300 gravplatser och ligger som en långsmal och, i terrängen, lägre belägen utvidgning av kyrkogården i öster. I öster omges kvarteret av den delvis glesa trädkransen. I den södra delen av kvarteret utgör lindarna kring den östra sidan av kvarter E en grönskande fond. Hela området är gräsbevuxet och gångsystem saknas. Till området kommer man via trappor från kv. E eller B-C i väster eller via en egen ingång i söder. I den södra delen av kvarteret finns ett drygt 50-tal gravplatser som ännu inte upplåtits vilket lämnar en tom yta.

Gravvårdstyper
Kvarteret är indelat i två tydliga typområden när det gäller gravvårdar. Det ena utgörs av liggande hällar av likartat utförande som grupperats längs hela den västra kanten av kvarteret, samt i två rader vid trappan från kvarter E. Samtliga hällar är av svart granit och från 1950- 70-talen.Den andra stora gruppen utgörs av stående, tätt placerade stående vårdar i dubbla och enkla rader. Rygghäckar saknas. Vårdarna är mestadels av grå granit och relativt jämnstora. Gravplatserna verkar ha upplåtits i en tidsordning som ännu kan skönjas från 1960 till 1980-talets mitt. Längs den norra och östra gränsen av området är gravvårdarna mer varierande i sitt utförande. En titel, Trädgårdsmästaren finns angiven på vårdarna. Ortnamn är angivet på ett mindre antal vårdar.

Kvarter G
Allmän karaktär:
Kvarter G består av 145 urngravplatser. Endast ett mindre antal är idag upplåtna och vårdarna är placerade i två rader, en med stående vårdar och en med liggande. Området är besått av gräs och i dess mitt står en mindre ask. Kvarteret ligger direkt till höger innanför kyrkogårdens huvudingång i förlängningen av forna kvarter D.

Gravvårdstyper
Stående mindre vårdar i en rad och liggande, mestadels naturstenar i raden framför. Ljust grå och ljust röd granit dominerar. Flera av vårdarna har dekorationer i form av naturmotiv som tallar blommor och fåglar. Titlar och ortnamn saknas. Vårdarna dateras från tidigt 1980-tal till 2004.