SUNDSJÖ KYRKA

Genom den västra entrén kommer man in i vapenhuset som ligger i tornets bottenvåning. Porten, förankrad i murverket med vackra gångjärn och beslag, har tre speglar i varje dörrblad. Speglarna är marmorerade i en turkos kulör. Porten, med ett äldre lås, är troligen från byggnadstiden. Målningen på portens dörrblad är utförd senare. Väggarna är putsade samt marmorerade, troligen ommålade 1957. Taket är putsat i en ljusblå kulör från vilken tre lyktor hänger av metall och glas. Den tidigare trappöppningen sattes igen 1957 och taket målades om. Rummet är litet men ljust, dagsljus kommer in från fönstren i norr och söder. Fönsternischerna är djupa med en stenklädd fönsternisch. I vapenhuset sitter inga innanfönster. Rummet är enkelt möblerat med ett bord med hyllor samt stolar. På västra väggen sitter en tavla. . Framför porten ligger i golvet en cementplatta som täcks över av en gummimatta. Det lackade trägolvet täcks av en brun heltäckningsmatta.

Öppningen och pardörren till vindfånget mot kyrkorummet är rundväld. Ovanför ingången hänger en äldre skulpterad trädekoration med bladornamentik. Dörrbladen, med tre speglar, är marmorerade lika ytterporten och dörrbladen är fästa i murverket. Vindfångets väggar är putsade och marmorerade lika vapenhuset. Taket är delvis putsat och det lägre partiet är ett brädtak i vilket en taklampa sitter. Hela taket är marmorerat lika väggarna. Pardörren in till kyrkorummet är insatt under restaureringen 1955-57 med glasad överdel. Ovanför dörren hänger en tavla som troligen föreställer gamla Sundsjö kyrka.

Läktarunderbyggnaden med vindfång tillkom 1955-1957 efter ritningar av arkitekt John Åkerlund. Bakom ombyggnaden låg ett önskemål från församlingen att få ett vapenhus fritt från trappan upp till läktaren. De två trapphusen är byggda på var sida om mittgången så att de inte täcker för långhusets fönster utan är indragna under läktaren. En enkeldörr med speglar målade lika de i vapenhuset leder in till trapphusen. Det norra trapphuset används även som kapprum.

I trapphusen ligger ett lackat trägolv med en enkel golvsockel av trä. Väggarna är putsade och sedan målade. Taket utgörs av läktarens undersida. I båda utrymmena kommer ljus in från fönstret i öster. Under trapporna finns inbyggda förråd. Dörrarna in till de norra förråden är enkla och släta med samma målning som dörrarna in till trapphusen. Dörrarna till de södra förråden har mer karaktär av garderobsdörrar. Under trappan i norr finns ett förråd med ett obehandlat smalt brädgolv samt målat tak i en grå kulör. På västra väggen syns spår av en mörkt brun målad bröstning som är än mer tydlig på träpilaster i hörnet som bär upp läktaren. Den mörkt bruna färgsättningen härrör troligen från restaureringen 1910-1911. Pilastern är vitmålad med förgyllda ringar samt ett gråmålat kapitäl. Under den södra trappan finns även här spår av bröstningen inne i elcentralen. Trapporna upp till läktaren är smala med ett enkelt trappräcke som är målad grå lika trappstegen.

Ovanför vapenhuset ligger ett tornrum med ingång till läktaren genom en plåtdörr. Väggarna är putsade med en grov vit puts och golvet utgörs av ett trägolv. Från detta rum fortsätter en trappa upp till övriga tornrum och upp till lanterninen. Från nästa våning når man genom en dörr vinden ovan långhuset. Här förvaras också ljusstakar, kors, takskiffer, takkronor i trä och de på främre bänkarna tidigare uppsatta facklorna. På nästa våning står klockbockarna med klockorna. De rundbågiga ljudluckorna är målade med en brun färg med spår av svart tjära under. Luckorna är med gångjärnen fästade direkt i muren. Här leder en trappa vidare upp för att slutligen komma upp i lanterninen.

Läktaren byggdes 1847. På läktaren ligger ett lackat trägolv på nedre delen av läktaren. Brädorna är på några ställen skarvade. Gradängerna har smala brädor lika de i vapenhuset. Den södra gradängen är något svängd mot läktarens mitt. Bänkarna uppe på läktaren fem bänkar på norra sidan och tre på södra, är gråmålade med smala marmorerade speglar lika bänkarna i kyrkorummet. Bänkarna moderniserades 1955-57. Framför den rundade utkragningen med svängda sidopartier av läktarbarriären, finns en bänk formad lika utkragningen, med ett högt ryggstöd med svarvade dockor. Den är målad i samma grå som insidan av läktarbarriären. Läktarbarriären har en rundad utkragning med växelvis konkava och konvexa sidor vilka avslutas med ett rakt parti mot långsidorna. De marmorerade speglarna med förgyllt listverk delas in av kolonetter med förgyllda kapitäl.

Orgeln tillkom 1877 och byggdes av Åkerman & Lund Orgelbyggeri. Enligt uppgifter skall orgelverket ha byggts om 1932, 1962 och 1969. Den bevarade orgelfasaden från 1877 har ett högre mittparti samt två lägre sidopartier med rundvälvda öppningar med synliga pipor. Mittpartiet kröns av låg gavel med förgylld lyra och stjärna samt två facklor på var sida. En fackla kröner även sidopartierna. Den nedre delen av orgelfasaden har marmorerade speglar, en marmorering som tas upp i vissa partier på orgelfasaden. Vissa fält på fasaden är målade i en turkos kulör, marmorerade i en lila nyans och listverk och detaljer är förgyllda. På fasaden sitter fyra lampetter och lampor är fastmonterade på fasaden för att ge belysning till spelbordet som är placerat mot kyrkorummet. Spelbordet är byggt senare men har anpassat till orgelfasadens utseende. I taket ovanför läktaren hänger fyra elektrifierade små takkronor samt två lampetter på var sida om utgången till tornet.

Läktaren bärs upp av sex kolonner av trä samt två pilastrar delvis infogade i väggen på norra och södra sidan. Kolonnerna är marmorerade i en lilarosa nyans som fångas upp i bänkarnas mindre marmorerade fält. De kröns av ett joniskt kapitäl som är förgylld med ett band i en mintgrön kulör. Kolonnerna står på ett högt fundament. Under läktaren står mot väggen i söder en äldre dörr liksom på norra sidan. På nordvästra väggen sitter en träfigur föreställandes Moses bror Aron. I taket under läktaren hänger en krona av koppar för stearinljus över mittgången samt tre taklampor av metall och glas.

Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv med en utsträckt mittplafond med motivmålning i grisaille på blå botten. Målningen utfördes av Ernst Lindelöf 1957. Taklisten är profilerad och markerar takets början. 1984 sattes en list i valvbågarna mot östra och västra väggen. Väggarna är vita och slätputsade, med en flammig karaktär. Kyrkorummet fick en ändrad färgsättning 1910-1911. Draperimålningarna i koret målades över och väggar och valv försågs med dekormålning. Limfärgen på väggarna från 1910-11 avlägsnades 1955-57 och kalkavfärgades och dekormålningen togs bort och draperimålningarna togs fram. På norra långsidan hänger ett krucifix av trä med målad Kristusgestalt. I väggarna finns smala indragna fönsternischer samt mellan fönster och portar rektangulära fält, infällda i väggen liksom kring fönstren, fyra fönster på varje långsida. Fönstren i kyrkorummet samt sakristia har innanfönster, dock inte vapenhuset. Under fönstren och på väggarna sitter elelement som orsakat nedsmutsning. 1955-57 fick kyrkan elvärme. Före det skedde uppvärmningen en så kallad gurneysk ugn installerad 1890-99. I kyrkorummet ligger ett klarlackat trägolv av breda brädor och i mittgången ligger en blå gångmatta. Golvsockeln för eldragningar är bred och låg.

Sidoentréernas pardörrar in mot kyrkorummet är höga och smala med tre speglar i varje dörrblad. Speglarna är marmorerade i ljus mintgrön kulör liksom övriga dörrar i kyrkan och sattes in under restaureringen 1955-57. I det södra vindfånget ligger skiffer som troligen kom dit samtidigt som innerdörrarna. I det norra vindfånget är golvet upphöjt och troligen gjutet. Mot dörren ligger isolering och dörren är reglad inifrån med ovarsamt spikade träklossar på dörrbladen. Samma typ av äldre gångjärn och beslag, troligen 1830-tal, som finns på porten i väster, återkommer på ytterdörrarna på sidoentréerna. Ytterdörrarna är även de höga och smala med tre speglar i varje dörrblad vilka är målade i en ljus kulör med dragning åt gult. Ramverket är målat i en vitgrå kulör. I fönstren ovanför sidoentréerna är ett skulpterat och vitmålat lamm placerat. Framför den södra entrén ligger en låg ramp under gångmattan och framför den norra entrén står en dopängel från 1700-talet som är målad i en vit kulör med förgyllda detaljer. Framför dopängeln står en ljusglob på en genomskinlig rund platta.

Bänkkvarteren från byggnadstiden är uppdelade i fyra kvarter. Bänkarna moderniserades och målades om 1955-57. Då avlägsnades även bänkar under läktaren för läktarunderbyggnaden. Bänkarna är målade i en grå kulör med marmorerad överliggare samt marmorerade spegelfält i dörrarna och mellanliggande partier.

Under restaureringen 1955-57 drogs elbelysning in i kyrkan och då kompletterades ljuskronorna med eljus och hängdes om i dubbla rader. Två kristallkronor hänger på var sida om mittgången samt på södra sidan en ljuskrona. I de två fönstren närmast altaret sitter en spotlight i fönsterkarmen med elen indragen i väggen. I de två mittersta fönstren sitter långa och smala högtalare samt vid sidoportarna.

Predikstolen, som upptar utrymmet mellan de två fönstren närmast koret på norra sidan, är från byggnadstiden och utförd av Jonas Edler. Den hann aldrig färdigställas av Edler som dog 1832 och färdigställdes av andra hantverkare. Ljudtak och korg förbinds med varandra genom det snidade draperiet av trä vilket är monterat på en grå träskiva. Draperiet är målat i en ljusblå kulör med målade detaljer i guld samt några förgyllda detaljer. En tidigare på väggen målad drapering, vilken troligen kompletterade det snidade draperiet, målades över 1910 och kunde inte återställas under restaureringen 1955-57. Ljudtaket är sexkantigt och är förankrat i norra långsidans vägg, precis under taklisten. Det är vackert utformat tak med tandsnitt, guldmålade detaljer samt nedhängande baldakinliknade dekor med guldmålade tofsar. Det kröns av ett kors med strålsol. Innertaket är plant och målat som en himmel. Korgen är utsvängd med en kraftigt profilerad och utkragad överliggare. Korgens sidor är försedda med förgyllda sniderier på en ljus blå bakgrund. Korgens underdel är relativt plan och avslutas med förgylld dekor i form av blad samt en avslutande kotte. Trappans spegelindelade barriär är marmorerad liksom det kraftigt profilerade handledaren. Trappstegen är klädda med en tjock gul heltäckande matta vilken i en del även täcker golvet uppe i predikstolen. På norra väggen uppe i predikstolen sitter ett elemenet från 1950-talet som ger fläckar på väggen.

Koret utvidgas under restaureringen 1955-57 utan att bänkar avlägsnades. Koret är upphöjt ett steg och på golvet ligger en heltäckande matta i samma kulör och material som i mittgången. Altaruppsatsen utfördes av Jonas Edler men fick avslutas av andra hantverkare efter hans död. Över altarbordet reser sig den höga och på korväggen dominerande altaruppsatsen. På sockeln står på var sida om den centrala altarskulpturen kolonner vilka bär upp en valvbåge krönt av en strålsol med framförliggande moln och treenighetssymbolen. 1833 målades skenperspektivet på väggen bakom altaruppsatsen av Göran Sundin från Sunne. Altarbordet är en del av altaruppsatsen och skjuter ut något och flankeras av den bakomliggande höga sockeln med speglar lik altarbordet framsida. Altarbordets framsida är marmorerad med en spegel förgylld dekor på en turkosblå botten liksom fälten på sockeln bakom. I den grunda nischen står en skulpturgrupp av Thorwald Alef från 1957. Tidigare satt här en altarmålning från 1911 som idag hänger på södra väggen. Ursprungligen stod i nischen ett fristående förgyllt kors med lamm och törnekrona. Dörren in till sakristian samt blinddörren på var sida om altaret utgör en del av skenperspektivmålningen. Dessa pardörrar har en rundbågig avslutning samt tre speglar i varje dörrblad. Dörren är vit med speglarna målade i en mintgrön kulör lika dörrfodret.

Altarringen är låg och har en utdragen rundad form med marmorerad barriär. Överliggare samt knäfallet på en hög gråmålad sockel är klädda med ett rosa tyg. Invändigt är altarringen vitmålad med speglar. Bakom altarringen är golvet höjt och täckt av samma matta som i resten av koret. På upphöjningen står en bönpall. Den flyttades fram 1955-57.

Koret är i övrigt sparsamt möblerat. På södra sidan av koret står dopfunten i röd granit av skulptören Thorwald Alef utförd 1957 som också gjorde altarskulpturen. Altarmålningen av Karl Tirén flyttades till södra väggen i koret mellan de främre fönstren. Under tavlan står ett altarbord av Ekebergsmarmor uppsatt 1957. Framför det lilla altaret ligger en vävd matta och en större matta framför altarringen. Mot södra väggen står två karmstolar med blåa dynor som på bänkarna målade i grått och mellan dem ett litet bord. Bredvid en av stolarna står på en marmorerad sockel nummertavlan. Tavlan har en svart botten av sammet med en förgylld ram som kröns av dekorativ förgylld dekor. Mot väggen i norr står två stolar.

Sakristian ligger i öster och nås genom en smal rundbågig passage. Dörren är ursprunglig och målades om samtidigt med de andra dörrarna. Taket utgörs av breda träbrädor, spikade med kraftig spik, och laserade. Taklisten är bred och marmorerad. I taket sitter en svarvad trärosett från vilken en ljuskrona i trä hänger. På golvet ligger en heltäckande tjock gul matta, troligen över ett trägolv. Väggarna är putsade och målade. Innan 1957 var väggarna målade med limfärg som 1957 togs bort och väggen kalkavfärgades. Rummet får ljus genom ett fönster i söder samt ett i norr. I båda fönstren sitter ett vädringsfönster samt i det norra fönstret en nödutgång. Fönsternischerna är klädda med sten lika långhusets fönster. I det södra fönstret står på en trähylla en Kristusfigur och under fönstren sitter elelement. På östra väggen finns en öppen spis vars öppnig är försatt med en skiva och på den sitter ett krucifix. Framför spisen står ett lågt altare samt knäfall. I sydöstra hörnet står en bokhylla och i motsatt hörn en kista. Ovanför kistan hänger porträtt liksom på norra väggen. Framför fönstret i söder ett skrivbord med två stolar och under fönstret i norr står fyra stolar. Västra väggen upptas till stor del av ett stort och långt skåp för textilier.

Kyrkan gråstensmurar är putsade med en grov puts med vit avfärgning. Sockeln är gråbeige. Fönsteröppningarna är stora och rundvälda och fönstren är indragna i fasaden med solbänkar av trä belagda med kopparplåt. Under solbänkarna sitter ventilationsgaller i muren. Fönstren, med rundbågig avslutning, har sex lufter med mycket smal spröjs. På långhusets södra och norra del finns två sidoentréer vilka flankeras av två fönster på var sida. Den norra entrén liksom den södra ligger i en hög djup nisch med ett lunettfönster ovanför porten med putsad omfattning. Portarna är klädda med kopparplåt och på norra porten är texten Kopparen på dese dörrar är skänkt af Bonden Olof Erikson i Löfsta skriven med guldskrift. Framför norra porten ligger skivor av kalksten. Framför den södra entrén finns en trappa i två steg av granitblock.

Långhusets täcks av ett flackt sadeltak med skiffertäckning med en kraftigt profilerad och utskjutande takfot. Skiffern ersatte 1910-1911 ett tidigare spåntak. Sakristian i öster är smalare än långhuset men har samma takhöjd och dess valmade tak är klätt med skiffer lika långhuset. Fönstren är lika de på långhuset. På taket sitter en skorsten med ny plåtkrage.

I väst ligger tornet med en kraftigt profilerad och utskjutande takfot under den flacka tornhuven. Huven kröns av en fyrsidig lanternin i trä. Lanterninen har smala rundbågiga öppningar med skyddsräcke. Lanterninen täcks av ett flackt pyramidtak av kopparplåt och en förgylld glob med kors. I golvet sitter en lucka ned till tornet. En inristning i utrymmet under lanterninen, på en bjälke, berättar om plåtslagare 1965 samt inristningar från 1831. I tornets bottenvåning sitter fönster lika långhusets åt norr och söder. I väst ligger huvudentrén. Den är som övriga portaler infattad i en hög och smal nisch med markerad och putsad omfattning. Istället för ett fönster ovan porten sitter en inskriptionstavla med texten Carl XIV Johan Sveriges och Noriges konung 1830. Framför entrén ligger en tresidig trappa med fyra steg och ett vilplan från 1994. En löst liggande ramp av metall ligger an mot trappan från södra. På var sida om entrén är ledstänger i koppar fästade i muren, troligen från 1935. De kopparklädda portarna har en inskription med texten Kopparen pa däre dörrer är gjhenom af kyrko Wärden Jöns Anderson från marsätt. Dörrarna har en vackert utformad nyckelbricka. I mitten av tornets västfasad sitter ett runt fönster indraget i fasaden. Fönstret har fyra lufter med tre rutor och i mitten på fönstret sitter en lampa, monterad 1980. Tornets fasad avslutas innan tornhuven med ljudluckor i alla väderstreck. På tornets fasader, framförallt på västra sidan, syns under putsen ett stort antal ankarjärn. Fasadbelysning sattes upp 1969