VÄSTRA VEMMERLÖVS KYRKA

Kyrkomiljön
Västra Vemmerlöv ligger på Söderslätt i södra Skåne, cirka sex kilometer norr om Trelleborg. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde redan under förhistorisk tid området attraktivt. Namnet Vemmerlöv finns i skrift första gången 1318 som Wimerleff. Västra tillkom på 1880-talet. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. Socknarna var små och kyrkorna ligger tätt, vilket tyder på stor befolkning. I bykärnan låg gårdarna samlade omgivna av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Denna struktur behölls fram till enskiftet. På en karta från 1765 fanns det ett knappt tjugotal gårdar i Vemmerlöv samlade kring en damm i mitten. Kyrkan låg i sydöstra hörnet av byn. Vid enskiftet i början av 1800-talet omvandlades landskapet. Jorden sammanfördes i större enheter, byn splittrades och flertalet gårdar flyttades ut från bykärnan. Gården strax söder om kyrkan är dock en av de som är kvar sen före enskiftet. Gathus byggdes i byn efterhand istället för gårdarna. Jordbrukssamhället kompletterades med hantverk. Järnväg anlades i slutet av 1800-talet mellan Malmö och Trelleborg med station väster om byn med station kallad Skytts Vemmerlöv. Järnvägen lades ner på 1970-talet men återupptogs 2015 dock utan station i byn. 1926 byggdes ett kommunhus mittemot kyrkan som innehållit bland annat bårhus, spruthus och gymnastiksal och senare församlingshem. De senaste decennierna har inneburit ökad mekanisering av jordbruket, sammanslagning till större enheter och flyttning från landsbygd till städer.

Byn består idag av en handfull gårdar och gatuhus omgivna av jordbruksmark. Kyrkan ligger i sydöstra delen av byn, längs den slingrande delvis allékantade Vemmerlövs kyrkoväg. Kyrkan omges av en stor gård i söder, fält i öster och byn i norr och väster. Mittemot kyrkan ligger det gamla kommunhuset som numera är det gemensamma Byahuset. En allmänning med en byträdgård från 1997 finns intill byahuset.

Anläggningen ligger inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö, Skegrie-Fuglie-Hammarlöv-V Tommarp-V Vemmerlöv. Kyrkan ligger dessutom inom riksintresse för kulturmiljövård Fuglie-Mellan Grevie mm och riksintresse kust. Kyrkotomten ligger inom reg. fornlämning Västra Vemmerlöv 13:1 som utgör bytomten enligt karta från 1765. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogården
Förmodligen har det funnits en kyrkogård sedan kyrkan byggdes på medeltiden. Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Den äldsta kända kartan över V Vemmerlöv är från 1765. Kyrkogården tycks ha haft samma utbredning sedan dess. På 1920-talet anlades en helt ny friliggande kyrkogård en knapp kilometer från kyrkan.

Kyrkogården har en kvadratisk planform. Den är omgärdad av en mur på alla sidor. På tre sidor är det en vitputsad mur avtäckt med stenhällar. Mot öster är muren på utsidan av oputsat rött tegel med en sockel av natursten. Det finns en ingång, i nordvästra hörnet från landsvägen. Grinden av dekorativt gjutjärn sitter mellan kraftiga stolpar. Kyrkogården har tidigare haft en trädkrans. Idag saknar kyrkogården träd men har flera högväxta vintergröna buskar. Gångarna är av singel förutom en huvudgång som är belagd med sjöstensplattor. Denna gång är kantad av formklippta vintergröna buskar. Singelgångarna är randkrattade. Gravplatserna är mestadels täckta med singel och omgärdade av buxbomshäckar, enstaka av smidesräcke, stenramar eller kätting. Gravstenarna är högresta av granit eller diabas, flera från 1800-talet. På
södersidan står flera obelisker. Tre stenar har infällda porslinsmedaljonger av Thorvaldsen. Speciellt för denna trakt är så kallade gravkar, en låg stenram med plantering. De flesta titlar på gravstenarna är lantbrukare. I nordvästra hörnet finns en del som är grässådd med små gravplatser och liggande hällar från 1960-talet och framåt.

Byggnader på kyrkogården
Ett före detta bårhus finns som är integrerat med den västra kyrkogårdsmuren. Huset är vitputsat och har sadeltak täckt med tegelpannor. Formen är skarpskuren utan takutsprång och utan plåtar på gavlarna. Bårhuset från 1944 är ritat av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Den friliggande nya kyrkogården från 1920-talet har rektangulär form och är omgiven av en putsad mur avtäckt med stenblock i tre väderstreck. En bred mittgång går mellan de stora buxbomsomgärdade gravplatserna. En fjärdedel av kyrkogården är en gräsmatta som är minneslund.

Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997
Helgedomar på Söderslätt II, Ernst Frostin 1966
Västra Vemmerlövs kyrka, underhållsplan 2008-11-14, Restaurator
Västra Vemmerlövs kyrkogård, Vård o Underhållsplan, 2016 Regionmuseet
Det medeltida Skåne, Peter Carelli, 2007
Harriemästaren samt De hasers och hakkers målare Monica Rydbeck, Fornvännen 1952
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/
andskapsvard/kulturmiljoprogram/oversiktligakommunbeskrivningar/Pages/Trelleborg.aspx