DÖrarps kyrka

Dörarps kyrka är en medeltida korkyrka med rakslutet kor, uppförd av sten. Vapenhus och sakristia är dock uppförda av liggande timmer, vilket reveterats utvändigt. Kyrkan saknar torn och har istället en separat klockstapel i trä. Vid en första anblick ger kyrkan sken av att vara en rektangulär 1200skyrka eftersom kor och långhus står under samma sadeltak och dess fönster är av samma storlek. Koret är dock något smalare och utgör lite mindre än hälften av byggnadens längd.

Vapenhuset är lågt och litet. Det är närmast kvadratiskt till grundformen och har ett sadeltak med mer flackt takfall än långhuset. En halvrund flat natursten ligger framför dörren och omges av två svartmålade järnräcken. Trädörren är klädd med panel i fiskbensmönster och målad brun. Gavelröstet ovanför den är klätt med tjärat spån, och på det sitter en modern armatur i kopparplåt och gulfärgat råglas. På den norra och södra sidan sitter ett litet kvadratiskt fönster med svagt färgat katedralglas i träspröjs. Vindskivor och takgesims utgörs av brunmålade brädor.

Långhuset är rektangulärt till formen och relativt kort. Det har två stora stickbågefönster på den södra sidan och ett på den norra, samt ett sadeltak som även sträcker sig över koret.
Det västra gavelröstet är klätt med tjärat spån och mitt på det sitter ett litet kvadratiskt fönster i fasadlivet. Under det, i den putsade muren, sitter ett något större fönster i stickbågeform.

Koret är något smalare än långhuset men lika högt. Det är proportionellt sett relativt stort i förhållande till långhusets storlek. På dess södra sida finns ett stickbågeformat fönster av samma typ och storlek som på långhuset. Mot öster finns ett något mindre korfönster i spetsbågeform. Markeringar i putsen nedanför detta antyder att det varit högre tidigare. Gavelröstet är även på den östra sidan klätt med tjärat spån. Korets och långhusets gemensamma takfot utgörs av brunmålade brädor utan profileringar.

Mot korets norra sida finns den lilla sakristian som en kvadratisk utbyggnad med valmat tak. Dess nock ligger strax under korets takfot.
På den östra sidan finns en liten träport klädd med brunmålad panel i fiskbensmönster. En flat natursten ligger framför den. På samma sida finns också ett litet kvadratiskt fönster, samt ett likadant åt norr. Takfoten utgörs av brunmålade brädor med små synliga hofsar.

Samtliga tak är klädda med rött enkupigt tegel. Hängrännor och stuprör är utförda i kopparplåt. Långhusets taknock kröns av två vindflöjlar i smidesjärn, utan synliga årtal. På hammarbandet mot söder finns ett mönster av inristade bågar.

Fasaderna är spritputsade med smala släta omfattningar runt dörr- och fönsteröppningar. På vapenhuset, koret och sakristian har även de yttre hörnen utformats som släta lisener. Kalkputsen är avfärgad i en bruten vit nyans som drar åt det laxrosa hållet.
En markerad sockel saknas i fasaderna, men på flera ställen är grundstenarna kraftigt utstickande och synliga. På långhus och kor finns i marknivå fyra ventilgluggar, täckta med runda gjutjärnsgaller målade i svart.

Samtliga fönster har ytterbågar av trä vilka målats i en grönbeige nyans. Rutorna är på långhus, kor och sakristia ofärgade. Solbänkarna på långhus och kor är utförda av flata naturstenar som på senare tid täckts med kopparplåt. Vapenhus och sakristia har enkla kopparavtäckningar under fönstren.

Klockstapeln är relativt låg och helt inklädd med stående rödfärgad locklistpanel. Huven och lanterninens tak är klädda med tjärat spån, medan lanterninen är klädd med liggande vitmålad panel. De fyra ljudluckorna under huvens takfot sitter åt norr och söder. Dessa och bottenvåningens två dörrar är klädda med svartmålad liggande panel. Taket kröns av en smidd spira med vindflöjel. Den bär årtalen 1817 och 1880. I stapelns övre våning hänger de två kyrkklockorna.

Första gången Dörarp omnämns i de skriftliga källorna 1393 skrivs det Dørathorp. Kyrkan är dock äldre än så och uppfördes under 1200-talet som korkyrka med rakslutet kor. Senare har korets murar höjts och ett gemensamt tak lagts över kor och långhus. Den triumfbåge som tidigare avdelade de två rummen togs bort år 1807. Tjugo år senare murades sydportalen igen och kyrkan försågs med en ingång i väster.
Predikstolen är från 1641 och den slutna bänkinredningen, vilken omändrades något vid restaureringen 1932, från tidigt 1700-tal.

Exteriöra förändringar

Med tanke på kyrkans höga ålder har naturligtvis en del förändringar i exteriören skett. De flesta större inträffade dock fram till 1600-talet.
Från början hade kyrkan ett lägre rakslutet kor. Dess murar höjdes under medeltiden upp till samma nivå som långhusets och hela byggnaden lades under samma sadeltak. Ett korfönster togs upp på 1500-talet, vilket senare murades igen.
Troligen tillkom sakristian i timmer under 1600-talet.

Vid restaureringen 1932 fick vapenhuset en högre ytterdörr, varvid det låga fönstret över den tidigare porten togs bort. Även sakristian fick ny dörr och på den östra väggen togs det tidigare korfönstret upp igen. Taken täcktes med tegel och isolerades invändigt med sågspån.

Interiöra förändringar

Under 1500-talet tillkom en del målerier i koret samt upptogs korfönstret, vilket senare murades igen.
Enligt uppgift rasade sydöstra hörnet av kyrkan år 1807. I samband med renoveringen togs triumfbågen bort.
1767 tillkom väggarnas draperimålningar och takets måleri.

Predikstolen tillverkades 1641 och sattes upp på den södra långhusväggen. 1826 ersattes den av en ny i klassicistisk kvadratisk form som placerades på korväggens norra sida. Femtio år senare flyttades denna till långhusets södra sida. Något efter att restaureringen 1932 färdigställts plockades åter den gamla predikstolen fram. Den reparerades och konserverades, och återuppsattes på sin ursprungliga plats.
1932 avlägsnades också järnkaminen och ersattes med elektrisk värmeanläggning. Innertakets vita kalkfärg knackades ner och det äldre måleriet i form av en blå himmel med vita moln togs fram. Likaså avlägsnades putslagren på innerväggarna och de underliggande målerierna från 1500-talet och fram till 1700-talet rengjordes och konserverades.
Orgelfasaden utvidgades åt sidorna och orgelverket byttes ut, medan läktaren förkortades med en meter. De första bänkraderna togs bort för att ge mer plats i koret och de kvarvarande gjordes mer bekväma att sitta i. Golvet lades om med nya brädor och i koret tillverkades ett nytt altare och ny slät altarring i halvcirkelform. Dopfunten och triumfkrucifixet återbördades till koret efter att korfönstret tagits upp och försetts med katedralglas.

1975 tillverkades en ny altarring i enligt med en tidigare modell med svarvade dockor och femkantig form.

Innerväggarnas måleri rengjordes och konserverades 1981. Uppgifter saknas om interiörens eventuella ommålningar efter restaureringen 1932.