HILLESHÖGS KYRKA

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
Hilleshögs kyrka uppfördes under 1100-talets tredje fjärdedel med långhus, kor, absid samt torn i väster. Absiden var täckt av ett hjälmvalv av gråstensflis medan takstolen i kor och långhus troligen var öppen. Under 1200-talet täcktes kor och långhus av ett plant innertak. Under samma århundrade försågs tornrummet i väster med ett tunnvalv av tegel och öppnades mot långhuset med en hög båge. Invändigt försågs kyrkan med kalkmålningar. Hilleshögs kyrka hör med sitt västtorn till en tidig romansk kyrkotyp som i Uppland har sin utgångspunkt i S:t Pers kyrka i Sigtuna.
Vid 1300-talets slut eller 1400-talets början tillkom sakristian i norr och under 1400-talets förra hälft uppfördes vapenhuset i söder. Samtidigt målades kalkmålningarna från 1200-talet över med nya målningar. Under 1700-talet gjordes vissa ingrepp i kyrkan för att få dess utseende mer tidsenligt.Bland annat togs nya fönster upp och den nuvarande tornhuven uppfördes.
Hilleshögs kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården.
Platsen där Hilleshögs kyrka står har antagligen varit den centrala punkten i bygden sedan slutet av järnåldern. Här fanns troligen en stormansgård. Om detta vittnar idag tre storhögar, strax söder om kyrkan samt en runhäll. Enligt andra källor är det inte heller otänkbart att Hilleshög uppförts som gårdskyrka.
Socknen Hilleshög har liksom kyrkbyn fått namnet av den största gravhögen från forntiden, "Hilleshögen". I förleden är namnet på den höglagde Hildir. Namnet finns i fornisländskan.
Kyrkbyn har sedan medeltiden omväxlande kallats Hilleshög och Hillersjö. Även namnet Hilleshögby används.
Under medeltiden fungerade Färentuna kyrka som den religiösa samlingsplatsen för hela häradet, och även Hilleshög tillhörde då troligen Färentuna socken. Hilleshögs kyrka uppfördes i så fall i samband med att socknarna avsöndrades från Färentuna. Hilleshögs församling var egen församling fram till den 1 januari 1992 då Färingsö församling bildades med Sånga, Skå, Färentuna och Hilleshög församlingar.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SLM Stockholms läns museum, arkivet
Bratt, P, Mälaröarna. Kulturhistoriska miljöer, Stockholm 1988
Boëthius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980
Bonnier, A C, Kyrkorna berättar. Upplands kyrkor 1250-1350, Uppsala 1987
Calissendorff, K, Ortnamn i Uppland, Stockholm 1986
Holmbäck, J M, Bland orglar och klockor i Uppland, Uppsala 1947
Kulturminnesvårdens riksintressen i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län 1997
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Tuulse, A, Sveriges kyrkor, Band VI. Häfte 2, volym 77, Stockholm 1956
Wallström, E, Hilleshögs kyrka. Invändig rengöring och konservering av putsytor m m. Rapport 2002:12, Stockholms läns museum 2002
Svanberg, J, Hilleshögs kyrka. Upplands kyrkor 135, Uppsala 1969

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

Hilleshögs kyrka ligger i gammal odlingsbygd på en brant sluttning vid Hillersjöviken. Tre större, forntida gravhögar, däribland den så kallade Hildershögen, är belägna söder om kyrkan. Det är en liten gråstenskyrka med romansk kärna: långhus, smalare absidförsett kor och västtorn. De romanska delarna är uppförda av valda gråstensblock i jämna skiftgångar under 1100-talets senare del, och har hörnkedjor av huggen gråsten. Sakristian tillbyggdes under 1300-talet på korets norra sida. Vapenhuset i söder, varifrån ingång sker, är från 1400-talet. Kyrkorummet utvidgades vid 1200-talets slut då tornrummet öppnades mot långhuset. Valven är senmedeltida. Under 1700-talet togs fönster upp åt norr, de medeltida målningarna överkalkades och tornets spira ersattes av den nuvarande huven. Interiören präglas idag av 1921-22 års restaurering då kalkmålningarna togs fram på nytt.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996

Kyrkan ligger mitt i Hilleshögby, med ett dominerande läge på en höjd, inte långt ifrån en långsmal vik av Mälaren. Byns bebyggelse grupperar sig utefter den gamla sockenvägen. Bebyggelsen har förändrats en del under senare tid men det huvudsakliga intrycket utgörs dock av bebyggelse från 1800-talet och början av 1900-talet. I byns södra del ligger herrgården Hillersjö, uppförd vid mitten av 1700-talet. Direkt söder om kyrkan ligger den gamla sockenskolan, med reveterade fasader, avfärgade i gulvitt. Nedanför skolan finns det lilla klockarbostället, och vid stranden, öster om kyrkan ligger den gamla handelsgården Skäret.

Kyrkomiljön
Hilleshögs kyrka omges av en relativt liten och överblickbar kyrkogård. Kyrkogårdens nuvarande form har vuxit fram genom ett flertal utvidgningar under 1700-och 1800-talen. Kyrkogården omsluts av en bogårdsmur som omnämns redan under 1600-talet, men sannolikt byggts om i samband med ovannämnda utvidgningar. Kring muren växer en hamlad trädkrans. Kyrkogården är försedd med små grusgångar och domineras av stående gravstenar. Norr om kyrkan finns en mindre minneslund. Vid nuvarande ingången i söder fanns tidigare en stiglucka av tegel, som dock revs under 1800-talet. Idag markeras entrén genom två vitrappade grindstolpar. Tidigare stod en separat klockstapel söder om kyrkan, på den s k Hildershögen, men den revs i samband med att klockorna flyttades över till västtornet 1785.

Vid kyrkogårdens nordöstra hörn står ett bårhus, uppfört 1953 efter ritningar av arkitekt Bernhard Schill. Byggnaden har vitputsade fasader och täcks av ett skiffertak. Vänster om bårhuset finns en redskapsbod.

Kyrkobyggnaden
Hilleshögs kyrka uppfördes som en enskeppig salkyrka med smalare kor samt absid. Kyrkan har ett ursprungligt torn i väster och en senare tillkommen sakristia i norr och vapenhus i söder. Kyrkan är uppförd av valda och kluvna gråstensblock. Valven, vapenhusets gavel och tornets övre del är uppförda av tegel. De romanska delarna har hörnkedjor av huggen gråsten. Ursprungligen hade fasaderna brett utstrukna fogar med kvaderristning. Antagligen var det först under senmedeltiden som murarna överkalkades tunt.

Långhusets takkonstruktion ersattes med en ny 1748. Även vapenhusets takstolar är sekundära. Sakristian genomgick en takreparation under 1760-talet, och det är oklart i vilken utsträckning takstolarna då berördes.

Hilleshögs kyrka uppfördes under 1100-talets tredje fjärdedel med långhus, kor, absid samt torn i väster. Absiden var täckt av ett hjälmvalv av gråstensflis medan takstolen i kor och långhus troligen var öppen. Under 1200-talet täcktes kor och långhus av ett plant innertak. Under samma århundrade försågs tornrummet i väster med ett tunnvalv av tegel och öppnades mot långhuset med en hög båge. Invändigt utsmyckades kyrkan med kalkmålningar. Hilleshögs kyrka hör med sitt västtorn till en tidig romansk kyrkotyp som i Uppland har sin utgångspunkt i S:t Pers kyrka i Sigtuna.

Vid 1300-talets slut eller 1400-talets början tillkom sakristian i norr och under 1400-talets förra hälft uppfördes vapenhuset i söder. Samtidigt målades kalkmålningarna från 1200-talet över med nya målningar. Under 1700-talet gjordes vissa ingrepp i kyrkan för att få dess utseende mer tidsenligt. Bland annat togs nya fönster upp och den nuvarande tornhuven uppfördes.

Hilleshögs kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården.

Platsen där Hilleshögs kyrka står har antagligen varit den centrala punkten i bygden sedan slutet av järnåldern. Här fanns troligen en stormansgård. Om detta vittnar idag tre storhögar strax söder om kyrkan samt en runhäll. Enligt andra källor är det inte heller otänkbart att Hilleshög uppförts som gårdskyrka.

Socknen Hilleshög har liksom kyrkbyn fått namnet av den största gravhögen från forntiden, Hilleshögen. I förleden är namnet på den höglagde Hildir. Namnet finns i fornisländskan. Kyrkbyn har sedan medeltiden omväxlande kallats Hilleshög och Hillersjö. Även namnet Hilleshögby används.

Under medeltiden fungerade Färentuna kyrka som den religiösa samlingsplatsen för hela häradet, och även Hilleshög tillhörde då troligen Färentuna socken. Hilleshögs kyrka uppfördes i så fall i samband med att socknarna avsöndrades från Färentuna. Hilleshögs församling var egen församling fram till den 1 januari 1992 då Färingsö församling bildades genom en sammanslagning av Sånga, Skå, Färentuna och Hilleshög församlingar.

KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SLM Stockholms läns museum, arkivet
Bratt, P, Mälaröarna. Kulturhistoriska miljöer, Stockholm 1988
Boëthius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980
Bonnier, A C, Kyrkorna berättar. Upplands kyrkor 12501350, Uppsala 1987
Calissendorff, K, Ortnamn i Uppland, Stockholm 1986
Holmbäck, J M, Bland orglar och klockor i Uppland, Uppsala 1947
Kulturminnesvårdens riksintressen i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län 1997
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Tuulse, A, Sveriges kyrkor, Band VI. Häfte 2, volym 77, Stockholm 1956
Wallström, E, Hilleshögs kyrka. Invändig rengöring och konservering av putsytor m m. Rapport 2002:12, Stockholms läns museum 2002
Svanberg, J, Hilleshögs kyrka. Upplands kyrkor 135, Uppsala 1969

Omgivningen
Kyrkan ligger mitt i Hilleshögby, med ett dominerande läge på en höjd, inte långt ifrån en långsmal vik av Mälaren. Byns bebyggelse grupperar sig utefter den gamla sockenvägen. Bebyggelsen har förändrats en del under senare tid men det huvudsakliga intrycket utgörs dock av bebyggelse från 1800-talet och början av 1900-talet. I byns södra del ligger herrgården Hillersjö, uppförd vid mitten av 1700-talet. Direkt söder om kyrkan ligger den gamla sockenskolan, med reveterade fasader, avfärgade i gulvitt. Nedanför skolan finns det lilla klockarbostället, och vid stranden, öster om kyrkan ligger den gamla handelsgården Skäret.

Anläggningen
Hilleshögs kyrka omges av en relativt liten och överblickbar kyrkogård. Kyrkogårdens nuvarande form har vuxit fram genom ett flertal utvidgningar under 1700-och 1800-talen. Kyrkogården omsluts av en bogårdsmur som omnämns redan under 1600-talet, men sannolikt byggts om i samband med ovannämnda utvidgningar. Kring muren växer en hamlad trädkrans. Kyrkogården är försedd med små grusgångar och domineras av stående gravstenar. Norr om kyrkan finns en mindre minneslund. Vid nuvarande ingången i söder fanns tidigare en stiglucka av tegel, som dock revs under 1800-talet. Idag markeras entrén genom två vitrappade grindstolpar. Tidigare stod en separat klockstapel söder om kyrkan, på den s k Hildershögen, men den revs i samband med att klockorna flyttades över till västtornet 1785. Vid kyrkogårdens nordöstra hörn står ett bårhus, uppfört 1953 efter ritningar av arkitekt Bernhard Schill. Byggnaden har vitputsade fasader och täcks av ett skiffertak. Vänster om bårhuset finns en redskapsbod.

Kyrkobyggnaden
Hilleshögs kyrka uppfördes som en enskeppig salkyrka med smalare kor samt absid. Kyrkan har ett ursprungligt torn i väster och en senare tillkommen sakristia i norr och vapenhus i söder. Kyrkan är uppförd av valda och kluvna gråstensblock. Valven, vapenhusets gavel och tornets övre del är uppförda av tegel. De romanska delarna har hörnkedjor av huggen gråsten. Ursprungligen hade fasaderna brett utstrukna fogar med kvaderristning. Antagligen var det först under senmedeltiden som murarna överkalkades tunt. Långhusets takkonstruktion ersattes med en ny 1748. Även vapenhusets takstolar är sekundära. Sakristian genomgick en takreparation under 1760-talet, och det är oklart i vilken utsträckning takstolarna då berördes.