TIERPS KYRKA

Kyrkogården är utvidgad i flera etapper. På 1880-talet skedde en stor utvidgning åt väster. 1948-49 skedde den senaste stora kyrkogårdsutvidgningen. Då byggdes kyrkogården ut mot norr. I samband med det uppfördes ett nytt bårhus på den nya kyrkogården. Öster om kyrkan finns en vitputsad stiglucka med spåntak från 1600-talet, som delvis kan vara av medeltida ursprung. Den stora putsade stigporten, i nyklassicistisk stil, väster om kyrkan tillkom år 1784 och ersatte en äldre, medeltida stiglucka. Stigporten markerar kyrkogårdens äldre utsträckning åt väster. När utvidgningen skedde på 1880-talet hamnade den långt in på kyrkogården.

Den på 1880-talet utvidgade kyrkogården är i väster försedd med ett järnstaket. Här finns även en ingång med huggna grindstolpar av gråsten och smidda järngrindar. Bandjärnen i staketet är på några ställen försedda med stämplar från Västlands bruk. Även nya kyrkogården från 1940-talet är försedd med ett järnstaket. De äldre delarna av kyrkogården omges av kallmurad gråstensmur. Kyrkogården har en trädkrans av stora lövträd. Från ingången i väster leder en grusgång genom 1700-talets stigport fram till kyrkans västra port. Den raka grusgången kantas av en allé av stora lövträd. Gravkvarteren på de äldre kyrkogårdsdelarna är också planterade med stora träd. På den under 1800-talet tillkomna kyrkogården finns det gamla allmänna varvet med många små gravstenar. Här fanns tidigare många enkla träkors vid gravarna, av vilka nu endast ett fåtal kvarstår. Innanför västra muren finns ett område med grusgravar med steninramning och mer påkostade gravstenar till stor del från 1900-talets första hälft. Söder om klockstapeln finns minneslunden som anlades i början av 1990-talet. På kyrkans södra sida finns ett stort område som helt domineras av äldre grusgravar med sten- eller häckinramning och ofta stora påkostade gravvårdar. Intill södra ingången till nya kyrkogården, framför bårhuset, står två runstenar från 1000-talets första hälft. Nya kyrkogården har även den ett stort antal grusgravar från 1950-60-talet. I övrigt är gravkvartereren grästäckta. Bårhuset har en traditionell karaktär med putsade fasader och ett brant sadeltak. I nordvästra hörnet av kyrkogården står ekonomibyggnaden som byggdes 1966.

I norr skyddas kyrkogården av en stor skogsliknande granplantering som skyddar mot nordanvinden från slätten. I övriga väderstreck har man en vidsträckt utsikt över det omgivande, öppna jordbrukslandskapet.

Klockstapeln är bred och hög. Den står närmast söder om stigporten i väster och är antagligen byggd år 1706. Det är det årtal som står på den krönande vindflöjeln. Klockstapeln är helt klädd med tjärade, kluvna spån. Den har en öppen klockvåning med räcke av järn där även de bärande stolparna i konstruktionen är spånklädda. Ovanpå klockvåningen höjer sig taket som kröns av en lökkupol med kors och vindflöjel på toppen.

I klockstapeln står kyrkans gamla altarprydnad från 1832 bestående av ett stort träkors med svepduk och törnekrona, tillverkat i Uppsala av snickaren J. Fr. Holmgren och målaren S. Lindström.

Tierps kyrka ligger vid E4:an, utanför Tierps samhälle.

Kyrkogårdens östra stiglucka kan delvis vara av medeltida ursprung. Kyrkan är en av landets största landskyrkor, och pastoratet var under medeltiden prebende för en kanik vid Uppsala domkyrka.

Byggnadsmaterialet är gråsten och tegel. Planen är rektangulär, salkyrka, med sakristia på korets nordsida. Strävpelarna i kyrkans hörn kröns alla av spiror. Fasaderna är vitputsade och kyrkan täcks av ett brant sadeltak.

Hela kyrkan har uppförts under 1200-talets senare del eller omkring 1300. Valven slogs omkring 1430-1460, vid samma tid byggdes gavlarna om. Valven bemålades på 1460- eller 1470-talet.

På 1770-talet putsades exteriören och interiörens kalkmålningar överkalkades. Fönstren fick sin nuvarande storlek på 1880-talet. 1914-15 framtogs medeltidsmålningarna på nytt och kyrkan fick en ny inredning. Ny bänkinredning tillkom vid 1951-52-års restaurering, samtidigt ombyggdes sakristian och nytt altare murades.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996