KRISTDALA KYRKA

Murarna är uppförda i gråsten, slätputsade och avfärgade i vitt. Fönsteröppningarna är stora och rundbågiga. Ingång i väster samt mitt på sydsidan. Murpartiet kring portalen i väster är rusticerat. Långhuset täcks av ett kopparklätt mansardtak som är valmat över korpartiet. Tornet i väster har rundbågiga ljudöppningar och täcks av en klockformad huv, vilken försågs med ur 1856, samt avslutas av en fyrkantig lanternin med kort spira. Tornhuven är täckt med spån. Ursprungligen var samtliga tak spåntäckta.

Informationen inlagd i samband med inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift.

ÄLDRE KYRKA. Den medeltida kyrkan var belägen på den nuvarande sk Södra kyrkogården i dess nordöstra hörn. Avbildningar från 1600-talet visar att den var en rektangulär salskyrka med två ingångar i söder, den västligaste genom ett vapenhus. Den var uppförd i furutimmer samt utvändigt beklädd med tjärad furu och ekspån och invändigt med panel. Fönster-öppningarna satt högt upp. Byggnadens mått var 22,5 x 8,5 meter och den anges 1774 vara väl inredd och målad. 1731/32 tillkom på kyrkans södra del en "nykyrka" i form av en korsarm som mätte 9 m i kvadrat. Kyrkan revs 1792 och samma år invigdes den nuvarande stenkyrkan. På korets norra vägg vid sakristiedörren hängde två de ännu bevarade begravningssköldar som båda visar ett svinhuvud med stora betar. De har sannolikt tillhört ätten Svinkula som ägde jord i socknen under senare delen av 1300-talet. I den nya kyrkan har dessa begravningssköldar fått samma placering som i den gamla. När den gamla kyrkan revs förtecknades flera medeltida inventarier som nu gått förlorade.

NUVARANDE KYRKA. År 1785 beslutades om att bygga en ny kyrka av sten som skulle ersätta den medeltida träkyrkan. Den första grunden som lades under ledning av byggmästare Niclas Berg ansågs dock för liten och 1789 uppfördes murarna i stället på en ny grund under ledning av häradsmurmästarna Anders Zachrisson och Isac Berglund. Vid biskopsvisitationen följande år upptäcktes att de till manshöjd resta murarna var skeva och måste rivas. Arbetet övertogs av stiftsmurmästaren Casper Seurling. Kyrkan uppfördes mellan 1789 och -92 efter ritningar av Jacob Wulff. På pingstdagen den 12 maj 1799 invigdes kyrkan högtidligt av biskopen i Linköping, sedermera ärkebiskopen Jacob Axel Lindblom. Plattan över kyrkans västra port uppkom efter 1866. Inskription "Krigsdala kyrka byggd under Gustaf IV Adolfs första regeringsår 1792".
Till nya kyrkans bänkinredning brukades delar av den gamla kyrkans inredning med dekor från den första delen av 1700-talet. Altaruppställningen, förutom altartavlan, samt predikstolen utfördes av Jonas Berggren 1791, efter egna ritningar. Överintendentämbetets granskning innebar att Berggrens tunga former och ornament gjordes mer stilenligt gustavianska. År 1856 isattes tornur i de redan planerades öppningarna i tornet. Kyrkans interiör målades om och altaruppställningens övre del förändrades genom att en ny altartavla infogades, "Jesu nedtagande från korset", målad av Gustaf Lindblom. Den tidigare altartavlan med samma motiv, målad av Berggren själv eller hans medhjälpare Anders Wadsten bevarades dock och hänger numera hänger på västra kortsida, vid trappan upp till läktaren. År 1880 målades kyrkans interiör om i vitt och nytt golv lades in. Ungefär 20 år senare, 1902, utfördes en interiör renovering varvid sakristians takmålningar togs fram. Dessa hade således vid något tidigare tillfälle övermålats. Vid samma tillfälle kläddes kyrkorummets takvalv med pärlspont. År 1935 utfördes en mer omfattande renovering under ledning av Johannes Dahl, Tranås. Vid denna togs bl a dekorationsmålningen på bänkinredningen fram och läktarpelarnas ursprungliga balusterform återskapades.
År 1960 tillkom några glasmålningar i koret utförda efter ritning av konstnär Bo Beskow. Två år senare genomfördes en renovering och ombyggnad interiört under ledning av J. Fåk. Bänkinredningen byggdes om invändigt med nya bänkavstånd, altarringen byggdes om till en halvcirkel och ett nytt murat altare tillkom. Inredningen fick en ny färgsättning i brungröna kulörer. Samtidigt byggdes ett vindfång i vapenhuset.
Kyrkan har renoverats exteriört ett flertal gånger. Den största förändringen är att långhusets spåntak byttes ut mot plåt, oklart är dock när. År 1991 byttes plåttaket ut mot ett koppartak. Året därefter utfördes en interiör renovering. Kyrkorummets takbeklädnad togs ner och det undre taket lagades. Ett nytt altare tillkom. De södra tvärbänkarna i koret togs bort och ett nytt altare byggdes. Trappan till orgelläktaren flyttades in i kyrkorummet. Interiören ommålades i färger som knyter an till äldre målning och altaruppsatsen konserverades. Kyrkan nyinvigdes av biskop Martin Lönnebo den 6 september 1992, då kyrkan firade 200 år.

Information inlagd i samband med inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift.

SAMMANFATTANDE INTERIÖRBESKRIVNING - Det rektangulära långhuset med tresidigt avslutat kor har trägolv, vitputsade väggar och ett tunnvälvt brädtak målat i en ljust gul nyans. Taklisten, överliggaren på bänkskärmarna och predikstolens ljudtak är målade i en stark orange kulör. Övriga snickerier i grått eller grönmarmorerade. Fönsteröppningar och portaler är rundbågiga och har fönster med spröjsade träbågar och innanfönster. Korfönstren är målade. De stora ljusinsläppen ger ett ljust kyrkorum, typiskt för kyrkor från det sena 1700-talet. De slutna bänkkvarteren samt korbänkarna innehåller delar med målad dekor både från den gamla kyrkan och från den nuvarande kyrkans tillkomsttid. Altaruppsats och predikstol i nyklassicistisk stil samt läktaren är samtida med kyrkan. Läktaren bärs upp av ovanliga balusterformade pelare. Orgelfasaden i stram nyklassicism är vitmålad med förgyllningar.
LÅNGHUSET - Långhuset har obehandlat trägolv och putsade vita väggar. Fönsteröppningarna är rundbågiga med spröjsade träbågar och innanfönster. Sydportalen har ett rundbågigt överljusfönster av samma utformning som de övriga fönstren och dubbla dörrblad, med fyra kvadratiska speglar vardera, målade i grått och grönt. Fyra fönster på varje långsida samt två med glasmålningar från 1960-talet i koret. Det tunnvälvda brädtaket är ursprungligt och målades vid den senaste renoveringen med ljusgul äggoljetempera. Taklisten i gult och orange. I taket hänger äldre ljuskronor över mittgången samt armaturer från 1960-talet över bänkkvarteren. LÄKTAREN i väster bärs upp av grönmarmorerade balusterformade pelare och pilastrar. Läktarens undersida är uppdelad i tre tunnvälvda spann mellan pelarraderna. Läktarbarriären är indelad i fem grönmarmorerade fält. I fyra av fälten hänger apostlabilder som tillhört en serie äldre läktarfält i den gamla kyrkan, målade av Magnus Wicander, verksam i Västervik vid mitten av 1700-talet. Dessa placerades här vid den senaste renoveringen 1992. Trappa upp till läktaren från kyrkorummet. På norra och södra sidan trägradänger med fasta bänkar. På den norra sidan är tre bänkrader borttagna och trägolvet täcks där av en textilmatta i mörkt beige. ORGELN är från 1969 och är byggd av Olof Hammarbergs orgelbyggeri, Göteborg. Orgelfasaden från 1806, ritad av Olof Tempelman i stram klassicistisk stil, är vit med blå och röda fält och förgylld dekor. Delar av färgsättningen tillkommen vid renoveringen 1992. BÄNKARNA i kyrkorummet är slutna på tre sidor och öppna ut mot gångarna längs långväggarna. De fick sin nuvarande utformning 1962 men innehåller delar från den gamla kyrkans bänkinredning, liksom delar från den nuvarande kyrkans ursprungliga bänkar. Bänkarna är målade grå , med gröna speglar invändigt och orange överliggare. Vid renoveringen 1935 togs den gamla dekormålningen på bänkinredningen fram. PREDIKSTOLEN är tillverkad av bildhuggaren Jonas Berggren, Målilla, och är samtida med kyrkan. Den är marmorerad i grönt med förgyllningar. Predikstolens baldakin fick vid den senaste renoveringen delvis en ny färgsättning i starkt orange och blått.
KORET - Koret är tresidigt och försett med två fönster med glasmålningar. Golv, väggar, taklist och tak lika långhuset. Förhöjt golv jämfört med långhuset. Väggfasta och slutna KORBÄNKAR i norr och söder med delar från bänkar i den gamla kyrkan. Målade lika bänkarna i långhuset, samt med framskrapad äldre målad dekor.
ALTARUPPSATSEN är liksom predikstolen tillverkad av bildhuggaren Jonas Berggren. Vid renoveringen 1992 målades Den nuvarande altartavlan är från 1856 och målad av Gustaf Lindblom. Den ursprungliga altartavlan hänger på läktarens södra sida. ALTARRINGEN är indelad i fält och marmorerad i grönt. Den fick sin nuvarande halvcirkelform vid renoveringen 1962, men är förmodligen från 1935. Äldre delar finns bevarade i en tornkammare. Fristående altare av trä som tillkom 1992. DOPFUNTEN, som står på södra sidan i koret, är medeltida och kommer från den gamla kyrkan. På norra väggen ovanför dörren till sakristian hänger två medeltida sköldar som tillhört ätten Svinakula.
SAKRISTIAN nås från koret via en enkel dörr, med gröna speglar och grått ramverk. Rummet har obehandlat trägolv, vitkalkade väggar och brädtak med målningar från den gamla kyrkan. Två fönster lika kyrkorummets men mindre och med inre smitt järngaller. I nordvästra hörnet står en vitkalkad öppen spis. I söder finns en dörr med trappa upp till predikstolen.
TORN/VAPENHUS - Tornet har ungefär fem våningar. Den nedre tornkammaren nås via en dörr från läktaren och har i sen tid inretts till arbetsrum för kantorn och övningsrum för kyrkans körer. På golvet ligger en plastmatta, väggarna är vitmålade liksom brädtaket. Tornkammaren ovanför har golv av obehandlade brädor och putsade omålade väggar. Där förvaras en del äldre inventarier och byggnadsdetaljer. Vapenhuset har golv av obehandlade bräder, vitkalkade väggar och vitmålat brädtak. Innanför ingången finns en passage med två mindre skrubbar på vardera sidan som nås via vapenhuset. Tidigare fanns där trappor upp till läktaren och tornet. I vapenhusets södra del är inrett en toalett.

Informationen inlagd i samband med inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift.