SEGERSTADS KYRKA

SEGERSTADS KYRKA är en enskeppig salskyrka med torn i väster, korabsid åt öster och tillbyggd sakristia åt norr.
LÅNGHUS - Väggarna är kalkade ljust grågröna och golvet består av smala, lackade furubrädor. Under bänkkvarteren är golvnivån något upphöjd. De kopplade fönstren från 1952-53 sitter i djupa, putsade fönstersmygar. Kyrkorummets innertak är ett tunnvalv av träpanel, med en platt mittspegel, som nedtill avslutas med ett något utskjutande listverk. Taket är målat ljust blågrönt, och listverket något mörkare. Kyrkan har två öppna bänkkvarter om femton bänkar på den norra sidan och tretton på den södra.
Bänkkvarteret åt norr är sammanhållet och tre av bänkarna står under läktaren. Det södra bänkkvarteret delas av tvärgången till sydportalen där en pardörr, som leder till ett vindfång, med fyllningar sitter i liv med väggen. I tvärgången förvaras psalmböcker, ett skrivbord, en elorgel och en tramporgel. Åt väster finns orgelläktaren. På söder sida, under läktaren, står en flyttbar kappupphängning. Här förvaras också stolar. På den norra sidan finns två inbyggda skåp för textilförvaring och städmaterial. Mellan kyrkorummets västvägg och vapenhuset finns läktarunderbyggnader. Ingång från vapenhuset sker genom dubbla pardörrar där de övre speglarna är uppglasade och spröjsade.
BÄNKINREDNING - De öppna bänkkvarteren ansluter till ytterväggen mot en bröstning av trä. Bänkgavlarna är enkla och prydda med var sin utanpåliggande, rektangulär fyllning som är marmorerad på en vitbetsad grund. Bänkskärmarna, eventuellt äldre än resten av bänkinredningen, är dekorerade med rektangulära fyllningar som är laserade i grågrönt med beige ramar. Ryggstöd och sittbänkar är laserade i beigegult. Bänkarna sattes in i kyrkan 1897 med byggdes om vid renoveringen 1952-53, då de bl.a. fick gavlar med rakt överstycke.
ORGELLÄKTARE OCH ORGEL - Läktaren vilar på enkla kolonner utmed mittgången och ytterväggarna. Läktarbröstet, vars tresidiga mittparti skjuter ut i kyrkorummet, pryds av rektangulära fyllningar, en övre och nedre list, allt färgsatt i mörkt och ljust grågrönt och med förgylld inramning av fyllningarna. På bägge sidor om orgeln, som har inbyggda skåp åt söder, är läktaren uppdelad i gradänger. På den norra sidan finns fem bänkar kvar medan de södra tagits bort och ersatts med lösa stolar. Läktarplatserna får ljus från två mässingsljuskronor. Orgeln uppfördes 1904 och renoverades 1953 . Dess enkla, nyklassicistiska fasad är tredelad och färgsatt i grågrönt och beige med förgylld dekor, bland annat i form av festoner. Spelbordet till orgeln är modernt och av furu.
Läktarunderbyggnaden, som byggdes upp 1952-53, innehåller på norra sidan kappupphängning och toalett med dusch och på södra sidan kappupphängning och ett rum med elskåp samt ytterligare förvaringsytrymmen.
KORET markeras av ett förhöjt golv av likadana golvbrädor och ytbehanling som långhusets. Sannolikt har korgolvet förlängts åt väster eftersom övergången till det absidrundade koret är något indragen. Koret har ett fönster i nordöst och ett i sydöst. I anslutning till det norra bänkkvarterets främsta bänk är predikstolen placerad intill väggen och fönstret. På norra korväggen, öster om predikstolen, finns en altartavla av sten från 1718. Öster om predikstolen leder en fyllningsdörr in till sakristian. Det fasta altaret mot östväggen pryds av en målad och inramad altartavla. Runt altaret finns altaringen. På vardera sidan om altaruppsatsen står en smäcker nummertavla i empirestil på en smal fot. Själva tavlan inramas av en tunn, förgylld ram och kröns upptill av en förgylld harpa. I båda korfönstren står trearmade ljusstakar i mässing.
På korets sydvägg hänger en tavla med "series pastorum" och i hörnet, där koret ansluter till långhuset, står en piedestal i gustaviansk stil med en förgylld pendyl, tillverkad av Erik Öhman, Stockholm. Piedestalen är av trä och marmorerad med förgyllda delar, bland annat en tavla som anger att den är skänkt till församlingen 1807. På sydväggen, väster om piedestalen står ett mindre, modernt dopaltare av furu, sannolikt tillkommet vid renoveringen 1952-53. Framför detta finns en mindre dopfunt i trä, tillverkad på 1930-talet. På väggen ovanför hänger en mindre oljemålning.
PREDIKSTOLEN, som vilar på en "låda" av trä, är klassicerande med en bröstning lik orgelläktarens men där de tre fältindelningarna pryds med förgyllda reliefsymboler för tro, hopp och kärlek. Färgsättningen avviker något där fyllningen inramas av en blå list istället för en förgylld sådan som på läktaren.
ALTARE, ALTARTAVLA OCH ALTARRING - Altaret är murat och väggfast. Altartavlan, målad av Olle Hjortzberg 1954, föreställer Jesus på förklaringsberget omgiven av Mose och Elia samt lärjungarna Petrus, Jakob och Johannes. Tavlan är infattad i en förgylld träram som kröns av av gudsögat med strålgloria.
Altarringen, som ansluter till korväggen, består av fyllningsspeglar lika predikstolens, läktarbröstets och bänkskärmarnas. Fyllningarna är laserade i grönt medan ramverket är beige. Knäfall och armstöd är klädda i grönt tyg.
SAKRISTIA - I gången som leder till sakristian finns åt öster ett förråd och åt väster en ytterdörr. Själva sakristian har putsade, grågröna väggar, lackat trägolv och betsat trätak. Åt norr finns det tidigare korfönstret från 1897 som är blyinfattat med en polykrom glasmosaik föreställande Jesus. Fönstret flyttades till sakristian vid renoveringen 1952-53. Åt öster finns ett litet altare och i sydväggen ett inbyggt skåp med textilförvaring.
VAPENHUS - Golvet är av natursten samt två äldre gravstenar, väggarna är putsade i en svagt grönbeige kulör och taket är av bredare träplankor som är målade vita. Från taket hänger en äldre armatur i glas och trä. Utmed den södra väggen finns en gravsten från början av 1700-talet tillsammans med en liljesten samt ytterligare en avlång sten med ett kors på, eventuellt en stavkorshäll. Här förvaras även en offerkista i trä med smidesbeslag samt foten till en äldre dopfunt. I den västra delen av vapenhuset, där trappan går upp till orgelläktaren, finns förvaringsskåp bakom en vägg av stående träpanel som sträcker sig runt hela den norra väggen av vapenhuset. Trappan är av lackad furu och har rund handledare av furu på väggen. TORNVÅNINGAR - I tornets andra våning, som har golv och tak av trä samt putsade väggar, finns ett förvaringsskåp på den norra väggen. På den södra väggen finns ett runt fönster och invid detta en enkel trätrappa upp till tredje våningen där klockan finns. Åt väster finns en fyllningsdörr till läktaren.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
SEGERSTADS KYRKA uppfördes 1804 på ungefär samma plats som den tidigare kyrkan från 1100-1200-talet. Enligt inventeringsprotokoll från 1829 (ATA) fortsatte byggnationen tills dess det låga tornet av sandsten blivit uppfört. Ovanför altaret fanns vid denna tid, 1829, en läktare som fungerade som predikstol. Sakristian var ännu ej uppförd. Kyrkans nuvarande planform är sannolikt ett resultat av om- och tillbyggnader under den senare delen av 1800-talet. 1897 skissade man på förslaget till det altarfönster i glasmosaik som sedan flyttades in till sakristian. Vid samma tid ritas även bänkar utan dörrar och med sidostycken med rundad avslutning uppåt.
1904 ritades orgeln som sedan byggdes om igen 1953. 1923 renoverades kyrkan invändigt och målades i ljusa grå nyanser. Fältindelningarna bibehölls medan äldre schablonmåleri avlägsnades. Väggar och tak målades om.
Renoveringen som genomfördes 1952-53 kom att prägla kykorummet. Bänkarna ändrades kraftigt genom att de byggdes om till öppna bänkar med raka gavlar. Förslaget som lades innan renoveringen föreskrev slutna kvarter med dörrar. Läktarunderbyggnader uppfördes. Vissa äldre innerdörrar ersattes med nytillverkade kopior bl.a. i den södra ingången som också fick ett vindfång. Psalmnummertavlorna byttes ut och korbänken flyttades fram. Glasmosaikfönstret i koret flyttades till sakristian. Läktaren breddades en meter och läktargolvet byggdes om, vissa av läktarbänkarna byttes ut mot lösa stolar och vapenhusets trappa till läktaren byggdes ny. Hela kyrkan målades invändigt. Elektrisk belysning och elvärme installerades och skorstenen och kaminen togs bort. Det äldre takteglet ersattes med nytt och torntaket målades om. Södra ingångens ytterdörr fick ny panel och nya ytterbågar och karmar till fönstren sattes in. 1954 fick kyrkan en ny altartavla målad av Olle Hjortzberg.

SEGERSTADS KYRKA är en nyklassicistisk, enskeppig salskyrka av sten med torn åt väster och korabsid åt öster.
TAK - Långhuset har ett sadeltak som täcks av enkupigt tegel. Korets tak är halvrunt och täckt med svartmålad plåt lagd med jämna falsar. Under takutsprånget ansluter en profilerad gesims av trä. Torntaket är täckt av kopparplåt och ovanpå finns en lanternin av trä som är klädd med vitmålad, stående panel och har svartmålade luckor åt alla väderstreck. Lanternintaket, som är av kopparplåt, kröns av ett förgyllt kors på en kula. Sakristian har ett tegeltäckt sadeltak. Hängrännor och stuprör är svartmålade.
FASAD - Samtliga ytterväggar är spritputsade och avfärgade vita med kalkfärg. Tornkroppen har avhuggen puts ned mot marknivån medan långhusets fasader är putsade ända ned. Korabsiden, som är smalare än långhuset, har en hög, utskjutande sockel och en mycket enkel takgesims. Sakristian har en utskjutande, svartmålad sockel. Såväl torn som långhus har synliga, enkla ankarslut.
FÖNSTER - Kyrkans grönmålade och kopplade fönsterbågar från 1952-53 har rundbågiga överstycken. Mittpost och två tvärposter delar in varje båge i sex lufter spröjsade till vardera fyra rutor. Fönsternischerna är rundbågiga och djupa och nedtill finns solbänkar av sandsten. Åt söder har långhuset två fönster och mellan dem en portal. Norra fasaden har tre fönsteröppningar. Åt öster i korabsiden finns ett igensatt fönster i form av en putsad nisch, medan två andra fönster, lika dem i långhuset, vetter åt sydost och nordost. I tornets andra våning finns ett runt fönster åt söder samt ett likadant, igensatt, åt väster. På tredje våningen finns en tornlucka av trä i varje fasad. I sakristians norra fasad finns ett ospröjsat fönster som är ytterbåge till det inre, blyspröjsade fönstret.
PORTAR - Sydportalen sitter indragen i fasaden i en rundbågig nisch som markeras av en oputsad dörromfattning av sandsten. I nischen finns ett något utskjutande dörrparti med äldre pardörrar vars dörrblad har spåntad panel, lagd i fiskbensmönster. Ovanför dörrpartiet finns ett lunettfönster och nedanför dörren en nyare trappavsats av kalksten. I tornets västfasad finns en enkel, rundbågig port som har dubbla dörrblad, indragna i fasaden likt den södra porten. Utanför finns en kalkstenshäll och ovanför porten, i liv med fasaden, sitter en inmurad sten med de förgyllda siffrorna "1804". På sakristians västra fasad finns en recent enkeldörr klädd med liggande panel och en trappa av kalksten utanför.