BANVAKTARSTUGAN I HÅSTAD

I samband med utbyggnaden av stambanorna lät Statens Järnvägar bygga bostäder åt de banvaktare som skulle sköta och kontrollera banan. För att kunna övervaka hela sträckan var banvaktarstugorna tätt placerade och låg med gaveln mot järnvägen så vakten kunde ha uppsikt över banan inifrån stugan. Uppförandet av antalet stugor medförde rationaliseringar där ritningarna av stugorna kopierades. Med dessa fastställda typritningar blev de i praktiken därmed Sveriges första typhus. Även om antalet uppförda banverksstugor föranledde en viss standardisering av stugorna fick husen en medveten utformning som bland annat bidrog till att den medeltidsinspirerade träarkitekturen, schweizerstilen, fick sitt genomslag i landet. Banvaktarstugan i Håstad ligger utmed linjen Lund-Örtofta, en del av Södra stambanan, och uppfördes i samband med linjens öppnande 1857. Den byggdes enligt 1855-års modell efter SJs typritningar av Adolf W. Edelsvärd och är därmed en av de första i Sverige. Banvaktarstugan är klädd med mörkröd liggande fjällpanel med undantag av gavelspetsarna med locklistpanel. Hörnknutar, omfattningar och vindskivor är vitmålade. Sadeltaket har utskjutande takfot med synliga profilsågade bjälkändar och är klätt med enkupigt tegel med undantag av källarläm och förvaringsutrymme vid västgaveln som har slät, tjärad papp. Idag återfinns den ursprungliga planlösningen efter Edelsvärds typritningar från 1855-års modell. En del äldre fast inredning såsom dörrar och fönster samt dess foder finns bevarad. I övrigt präglas stugans interiör av en ombyggnad som gjordes på 1960-talet. Till stugan hör ett uthus från 1891, klätt med rödmålad locklistpanel samt vitmålade knutar, fönsteromfattningar och en del dörromfattningar. Sadeltaket är klätt med engelskt skiffer. I uthuset inryms gris- och hönshus, övernattningsrum, brygghus samt tidigare stall som nu är verkstad och förråd. Runt stugan och på gårdsplanen finns lagd kullersten. Fram till 1929 fanns även ett tvätthus på tomten. Moderniseringen av stambanan och elektrifieringen och fjärrmanövrering medförde att banvaktssystemet successivt började avvecklas redan på 1920-talet och gick definitivt ur tiden 1962.

KÄLLA: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skåne län, 2002-11-26, Dnr 432-2321-01

I samband med utbyggnaden av stambanorna lät Statens Järnvägar bygga bostäder åt de banvaktare som skulle sköta och kontrollera banan. För att kunna övervaka hela sträckan var banvaktarstugorna tätt placerade och låg med gaveln mot järnvägen så vakten kunde ha uppsikt över banan inifrån stugan. Uppförandet av antalet stugor medförde rationaliseringar där ritningarna av stugorna kopierades. Med dessa fastställda typritningar blev de i praktiken därmed Sveriges första typhus. Även om antalet uppförda banverksstugor föranledde en viss standardisering av stugorna fick husen en medveten utformning som bland annat bidrog till att den medeltidsinspirerade träarkitekturen, schweizerstilen, fick sitt genomslag i landet. Banvaktarstugan i Håstad ligger utmed linjen Lund-Örtofta, en del av Södra stambanan, och uppfördes i samband med linjens öppnande 1857. Den byggdes enligt 1855-års modell efter SJs typritningar av Adolf W. Edelsvärd och är därmed en av de första i Sverige. Banvaktarstugan är klädd med mörkröd liggande fjällpanel med undantag av gavelspetsarna med locklistpanel. Hörnknutar, omfattningar och vindskivor är vitmålade. Sadeltaket har utskjutande takfot med synliga profilsågade bjälkändar och är klätt med enkupigt tegel med undantag av källarläm och förvaringsutrymme vid västgaveln som har slät, tjärad papp. Idag återfinns den ursprungliga planlösningen efter Edelsvärds typritningar från 1855-års modell. En del äldre fast inredning såsom dörrar och fönster samt dess foder finns bevarad. I övrigt präglas stugans interiör av en ombyggnad som gjordes på 1960-talet. Till stugan hör ett uthus från 1891, klätt med rödmålad locklistpanel samt vitmålade knutar, fönsteromfattningar och en del dörromfattningar. Sadeltaket är klätt med engelskt skiffer. I uthuset inryms gris- och hönshus, övernattningsrum, brygghus samt tidigare stall som nu är verkstad och förråd. Runt stugan och på gårdsplanen finns lagd kullersten. Fram till 1929 fanns även ett tvätthus på tomten. Moderniseringen av stambanan och elektrifieringen och fjärrmanövrering medförde att banvaktssystemet successivt började avvecklas redan på 1920-talet och gick definitivt ur tiden 1962.

KÄLLA: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skåne län, 2002-11-26, Dnr 432-2321-01