BÖRRUMS KYRKA

Börrums socken bildades 1718 som annex till Mogata under namnet S:t Peders socken. Samma år byggdes kyrkan på den plats som hade använts som begravningsplats sedan 1670-talet. Kyrkan hade föregåtts av ett gudstjänstrum på Börrums säteri. Kyrkan har en rektangulär planform med rakslutet kor, sakristia i norr och vapenhus i väster. Torn saknas. Stommen är av timmer, fasaderna är vitputsade, täckta av ett tegelklätt sadeltak. Huvudingången är via vapenhuset i väster och en ingång finns även mitt på södra sidan. Interiören karaktäriseras av de symmetriskt placerade rundbågiga fönstren, det tunnvälvda trätaket, de slutna bänkkvarteren, korets glasmålningar och interiörens blå färgsättning. De renoveringar som utfördes under 1800-talets första hälft samt 1920 har i hög grad präglat kyrkans gestaltning. Intill kyrkan finns en klockstapel från 1726 och ett gravkor från 1752. Den intilliggande fd skolan och lärarbostaden samt det fd fattighuset, tillsammans med kyrkan, kyrkogården, gravkoret, kyrkstallarna och klockstapeln, vittnar om platsens tidigare betydelse som sockencentrum.

KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården omges av en låg, klippt måbärshäck och avgränsas mot söder av en stödmur av grovhuggen granit. I söder finns en grindöppning med vitputsade grindstolpar som via en grusad gång leder fram till kyrkans södra ingång. Öster om kyrkan ligger ett gravkor byggt 1752 för att hysa assessorn och brukspatronen Gustav Adolf Forss och hans maka Vendela Rosenhielm på Börrums gård. Gravkoret har sprutputsade fasader avfärgade i vitt, gråputsad sockel och en kraftigt profilerad taklist. Det höga tälttaket försågs 1992 med svart, falsad, galvaniserad plåt. Porten är en stickbågig, panelklädd dubbeldörr. Mot norr finns ett smalt, spetsbågigt fönster med järnspröjs och mot öster och väster runda fönster. Golvet i gravkoret består av ett betonggolv, innertaket är ett plant trätak med synliga bjälkar. En klockstapel med faluröd panelbeklädnad och spåntäckt huv byggdes 1726 på en höjd vid kyrkans västra gavel. Klockorna är gjutna 1722 av G Meyer i Stockholm. En renovering genomfördes 1960-61 av Ture Jangvik avseende spånklädnad och ytterpanel. Öster om kyrkogården finns de fd kyrkstallarna, nu använda som personalutrymme och redskapsbod. Det är en faluröd länga med lockpanel och sadeltak belagt med svart, korrugerad plåt.

Börrums kyrka
Börrums socken bildades 1718 som annex till Mogata under namnet S:t Peders socken.
Samma år byggdes kyrkan på den plats som hade använts som begravningsplats sedan 1670-
talet. Kyrkan hade föregåtts av ett gudstjänstrum på Börrums säteri. Kyrkan har en
rektangulär planform med rakslutet kor, sakristia i norr och vapenhus i väster. Torn saknas.
Stommen är av timmer, fasaderna är vitputsade, täckta av ett tegelklätt sadeltak.
Huvudingången är via vapenhuset i väster och en ingång finns även mitt på södra sidan.
Interiören karaktäriseras av de symmetriskt placerade rundbågiga fönstren, det tunnvälvda
trätaket, de slutna bänkkvarteren, korets glasmålningar och interiörens blå färgsättning. De
renoveringar som utfördes under 1800-talets första hälft samt 1920 har i hög grad präglat
kyrkans gestaltning. Intill kyrkan finns en klockstapel från 1726 och ett gravkor från 1752.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården saknar kvartersindelning. I rapporten beskrivs kyrkogården som ett kvarter. För
att underlätta redovisningen av kulturhistoriska värden har kyrkogården delats in i fem
områden: A-E för att förtydliga var på kyrkogården eventuella kulturhistoriska värden finns.

Allmän karaktär
Börrums kyrkogård är en liten kyrkogård som ligger i en södersluttning. Kyrkogården
omgärdas av en mur, måbärshäck och en trädkrans av lindar. På kyrkogården finns enstaka
större gravplatser med omgärdning av smidesjärn och stenram. Till viss del finns delar av den
s k allmänna linjen kvar. Väster om kyrkan står en rödfärgad klockstapel från 1726 och öster
om kyrkan står ett gravkor från 1752.

Omgärdning
Väster; stödmur, muren är bitvis fogad med cementhaltigt bruk. I det sydvästra hörnet har
muren en höjd av ca 0,4 m. Murens höjd sänks gradvis ju längre åt norr den löper för att helt
försvinna, detta delvis på grund utav den omkringliggande markens karaktär. Muren består av
obearbetade, råhuggna och kluvna stenblock.

Norr; strax norr om kyrkan stiger marken kraftigt åt norr. Här finns ingen kyrkogårdsmur.
Öster; stödmur, muren är bitvis fogad med cementhaltigt bruk. I det sydöstra hörnet har
muren en höjd av ca 0,4 m. Murens höjd sänks gradvis ju längre åt norr den löper för att helt
försvinna, detta delvis på grund utav den omkringliggande markens karaktär. Muren består av
obearbetade, råhuggna och kluvna stenblock.

Söder; stödmur, muren är bitvis fogad med cementhaltigt bruk. Muren har en höjd av ca 0,4
m. Muren består av obearbetade, råhuggna och kluvna stenblock.

Ingångar
Söder: grindstolparna är kvadratiska i genomskärning. Stolptopparna är pyramidformade och
täckta med plåt. Avslutningen förstärks utav en kraftig listdragning. Stolparna är slätputsade
med en spritputsad dekor. Grindstolparna har sättnings- och putsskador. Grindar saknas.

Vegetation
Väster; tre lindar utgör trädkrans. En häck utav måbär växer längs med kyrkogårdens
utbredning.
Norr; tre lindar utgör trädkrans. En häck utav måbär växer längs med kyrkogårdens
utbredning. Utanför trädkransen växer diverse träd.
Öster; fem lindar utgör trädkrans. En häck utav måbär växer längs med kyrkogårdens
utbredning.
Söder; tre lindar utgör trädkrans. En häck utav måbär växer längs med kyrkogårdens
utbredning.
Kyrkogården är gräsbelagd, inga rygghäckar växer på kyrkogården. Vid enskilda gravvårdar
växer spireor- och rosenbuskar. Vid kyrkans entré i söder och vid gravkoret växer tujabuskar.

Gångsystem
Från kyrkogårdens södra ingång löper en grusbelagd gång rakt i nord/sydlig riktning som via
en trappa ansluter till kyrkans entré i söder. Centralt på kyrkogården korsas grusgången av en
grusgång i öst/västlig riktning. Grusgångarna bildar på så sätt ett kors, som delar in
kyrkogården i olika delar.

Gravvårdstyper
Gravläggningarna på Börrums kyrkogård är ifrån 1869 och fram tills idag. På kyrkogården
finns några större gravplatser omgärdade med stenram eller smidesstaket. Dessa gravplatser är
belagda med grus. På kyrkogården finns också flera gravvårdar i form av kors. Materialet i
dessa varierar från sten till trä, gjutjärn och smidesjärn. På kyrkogården finns även de något
enklare gravvårdarna som ingått i den s k allmänna linjen. Man kan bitvis följa
gravläggningarna från 1918 och några decennier framåt.

Minneslund
Minneslunden ligger bakom gravkoret, den anlades under 1990-talet.

Byggnader
En klockstapel med faluröd panelbeklädnad och spåntäckt huv byggdes 1726 på höjden vid
kyrkans västra gavel. Klockorna är gjutna 1722 av G Meyer i Stockholm. En renovering
genomfördes 1960-61 av Ture Jangvik avseende spånklädnad och ytterpanel.
Öster om kyrkan ligger ett gravkor byggt 1752 för att hysa assessorn och brukspatronen
Gustav Adolf Forss och hans maka Vendela Rosenhielm på Börrums gård. Gravkoret har
sprutputsade fasader avfärgade i vitt, gråputsad sockel och en kraftigt profilerad taklist. Det
höga tälttaket försågs 1992 med svart, falsad, galvaniserad plåt. Porten är en stickbågig,
panelklädd dubbeldörr. Mot norr finns ett smalt, spetsbågigt fönster med järnspröjs och mot
öster och väster runda fönster. Golvet i gravkoret består av ett betonggolv, innertaket är ett
plant trätak med synliga bjälkar.

Övrigt
Bakom klockstapeln ligger ett stort antal undanställda gravvårdar.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums
topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från
Lantmäteriets websida.
Platsen som Börrums kyrka står på skänktes 1677 av ägarinnan av Börrums gård fru Vendela
Rosenhjelm som begravningsplats. Att platsen användes som begravningsplats innan kyrkan
kom till platsen visar den mängd av fynd som gjorts av likkistor och ben vid markarbeten inne
i kyrkan som byggdes 1718. Klockstapeln i trä byggdes 1726. Öster om kyrkan ligger ett
gravkor byggt 1752 för att hysa assessorn och brukspatronen Gustav Adolf Forss och hans
maka Vendela Rosenhielm på Börrums gård. 1752 byggdes en ny bogårdsmur i sten.
Bogårdsmuren var tidigare av stockar.
Studier av fotografier visar att under 1940-talet är stora delar av kyrkogården utan gravstenar.
Fler gravvårdar har tillkommit under 1950-talet.

FÖRSAMLING 1995 - BÖRRUM

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 416, 1900: 475, 1995: 122

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Utbruten ur Mogata 1718, stundom betraktad som kapellförsamling.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i dalbygden ca 15 km sydost om Söderköping i ett sluttningsläge mot söder nära ett vägskäl. Socknen har prägel av marginalbygd. Kyrkan, som har fristående klockstapel, ligger tillsammans med en f.d. skola och ett f.d. ålderdomshem.

Kyrkans klockor hänger i en stapel med slutna sidor och lanterninhuv. Den står strax nordväst om kyrkan på kyrkogårdens högsta del och skall ha byggts 1726.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - BÖRRUMS KYRKA, tidigare kallad S:T PEDERS KAPELL, uppfördes 1718 av Hösterums arrendator Magnus Olof Wahrling. Den är uppförd av timmer och består till sin kärna av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti. En sakristia i norr tillkom 1736 och ett smalt vapenhus i väster 1748. Åren 1920-22 genomfördes en större exteriör- och interiörrestaurering, efter förslag av arkitekt Knut Nordenskjöld. Vissa förändringar gjordes då i sakristian, men i huvudsak förefaller 1736 års väggsträckningar vara intakta (jfr Cnattingius 1971).

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören var från början tjärad. Vid en restaurering 1850 reveterades kyrkan och fönstren förstorades. Kyrkan täcks av ett sadeltak, ursprungligen spånat. Spåntaket ersattes med tegel 1808. Ingångar via vapenhuset i väster samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkorummet täcks av ett tunnvalv medan väggarna är panelade. Vid restaureringen 1920-22, som omfattade både exteriör och interiör, tillkom en glasmålning i koret. Den senaste restaureringen 1960-61 innebar att yttertakets spånklädsel förnyades. Trots restaureringarna har kyrkorummet behållit sitt enkla, men tilltalande, senkarolinska utseende, medan fasaderna förändrats mer och fått ta upp intryck från 1920-talets klassicism. De slutna bänkarna har ännu kvar gårdsbeteckningarna. Kyrkan har en altartavla målad av E A Södergren 1850. Predikstolen från 1600-talet fanns tidigare i Törnvalla kyrka och inköptes på 1740-talet. Nuvarande dopfunt är från 1964.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.