HOGRÄNS KYRKA

Den medeltida stenkyrkan består av långhus med smalare rakslutet kor, västtorn samt en nordlig sakristia. Det äldsta murverket finns i tornet, som uppfördes omkring 1200 till en romansk kyrka, vars grundmurar påträffades vid en utgrävning i samband med restaureringen 1953-54 (arkitekt Ragnar Jonsson). Denna tidigare kyrka hade reliefer i fasaden, s.k. ikonisk kyrka, av vilka en del finns inmurade i nuvarande långhus. Omkring 1300 byggdes nuvarande långhus, kor och sakristia i gotisk stil. Både långhus och kor har praktfulla perspektivportaler i söder, vilka utgör blickfång i exteriören (ovanför långhusportalen finns en romansk fönsteromfattning). Fönsteröppningarna är stora och spetsbågiga, östväggen uppbryts av en trefönstergrupp. Tornet, med relativt låga murar, kröns av en åttkantig spira rymmande klockvåning. En rundbågsportal finns på tornets nordsida. Invändigt täcks det breda långhuset av två tältvalv, vilka får stöd av stora pilastrar. En vid, spetsbågig muröppning leder till koret, som täcks av ett tältvalv. Till den tunnvälvda sakristian leder en medeltida dörr med järnbeslag.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998.

Hogrän kyrkogård består av en ny och en gammal del båda är var för sig nästan helt kvadratiska. Kyrkogården utvidgades 1913 mot öster, och år 2000 invigdes den nya delen med minneslund.

Den gamla kyrkogården är omgiven av kallmurade kalkstensmurar, täckhällarna är dock bruksmurade. Murarna är möjligen lagda omkring 1780, omlagda i mitten av 1800-talet. Järngrindar på de södra, norra och västra mursträckningarna. I nordväst fanns till 1877 en likport. Trädkransen som vuxit innanför murarna är förtunnad. Kyrkogården domineras av gräsmattor. Från de södra och västa ingångarna leder gångar belagda med cementplattor med singel fram till den långhusportalen. Den nya delen av kyrkogården omges på tre sidor av bandtun med en större och en mindre ingång i den västra sträckningen. Utmed gångarna står två lyktstolpar samt en vid minneslunden. Kyrkans sydvästra fasader belyses med spotlights.

Gravarna ligger glest med en förtätning söder om kyrkan. På kyrkogården fanns vid inventeringen 1996 ca 140 st. synliga gravar. Minneslunden är utformad som en halvcirkel belagd med kalkstensflis, med en lykta samt en sten med Kristusmonogram. Halvcirkeln är i rundningen omgiven av låga buskar.
I den nya delens sydvästra hörn står en byggnad som inrymmer förråd samt toalett.

Övriga byggnader på kyrkogården
På kyrkogårdens nya del i dess sydvästra hörn står en byggand inrymmande förråd och toalett.

Hogrän kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Äldst av kyrkans olika delar är tornet, vilket uppfördes omkring år 1200 som ett komplement till en liten romansk stenkyrka från 1100-talets senare del. Grunden till den påträffades inuti den nuvarande kyrkan vid den senaste restaureringen på 1950-talet. Den romanska kyrkan var prydd med fasadreliefer, av vilka några återanvändes omkring år 1300 när det nuvarande långhuset och koret med sakristian uppfördes. Långhuset är enskeppigt och ett av Gotlands största av detta slag.

Av mer betydelsefulla förändringar sedan medeltiden kan nämnas förhöjningen av tornmurarna och en ny tornhuv på 1780-talet, samt sänkningen av taken över kor och långhus på 1840-talet. Vid det senare tillfället byttes brädtaken ut mot tegeltak.