THUREHOLMS SLOTT

Gården hette fram till 1761 Gäddeholm och är känd sedan 1300-talet. Redan då fanns på platsen en befäst sätesgård. Riksrådet Sten Bielke lät vid 1600-talets mitt uppföra en slottsanläggning av sten efter Erik Dahlbergs ritningar. Detta slott brändes emellertid av ryssarna 1719 och stod ett tiotal år som ruin innan det återuppfördes av riksrådet Thure Gabriel Bielke med Carl Hårleman som arkitekt - dennes första större arkitektuppgift. Man avsåg från början att återanvända de gamla murarna, vilket styrde den nya anläggningen till ett mera ålderdomligt, karolinskt utseende; detta ändrades inte fast det visade sig att större delen av det äldre murverket måste rivas. Planlösningen fick dock en modernare prägel i och med att salen försköts något i sidled. Hela anläggningen torde ha stått färdig på 1730-talet och bevarar ännu i huvudsak sin ursprunglig karaktär.
Från landsvägen mot Trosa leder en kilometerlång allé via en gallergrind mellan två porthus upp till den monumentala slottsanläggningen. En mäktig kullerstensbelagd uppfartsramp, uppburen av tre valvbågar, leder upp på gårdsplanen. Huvudbyggnaden är tre våningar hög mot gårdsplanen, fyra mot trädgårdssidan; den har frontoner på båda långsidorna samt tegeltäckt säteritak. Gårdsplanen omges av fyra flyglar, två högre och två lägre, också med säteritak. Under själva borggården inryms ett herrskapsstall samt vagnslider. På ömse sidor om de inre flyglarna ligger två tvåvånings 1700-talshus med brutna tegeltak, Gula byggnaden i väster och Långa gången i öster. Byggnaderna är huvudsakligen uppförda av tegel samt putsade och avfärgade i gult och vitt. I byggnadsminnet ingår dessutom ytterligare en 1700-talsbyggnad, en timrad, panelad och rödfärgad fatbur under tegeltäckt pyramidtak.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2