SOLBERGA KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
SOLBERGA KYRKA är en romansk stenkyrka som uppfördes under 1100- eller 1200-talets första hälft. Kyrkans dopfunt är från samma tid. Kyrkan har senare byggts till med ett vapenhus av trä i två våningar på den västra sidan och med en sakristia av trä på norra sidan. Eventuellt kan vapenhuset ha byggts till under 1700-talet medan sakristian uppfördes efter kyrkostämmans beslut 1830. Enligt arkivuppgifter skall vapenhuset, vid en renovering 1863, ha avlägsnats från södra långsidan för att nyuppföras med nuvarande placering på den västra gaveln där man tog upp en ny port. Vid samma tillfälle skall även fönstren ha förstorats, den södra porten ha gjorts om till fönster och korfönstret åt söder ändrats till en dörr med glasparti. Mycket av kyrkans inredning nytillverkades samtidigt. Den ursprungliga kyrkans väggar står intakta men förändringar har skett under främst 1700- och 1800-talet. Vid okänd tidpunkt, dock senast 1760 har det lägre romanska koret höjts till långhusets murkrön och byggnadsdelarna har idag ett gemensamt takfall.
Kyrkorummets plana trätak är dekorerade med målningar från 1760 (enligt Hanna Hegardt 1923, andra uppgifter säger 1766) utförda av Fredrik Wahlin. Dessa bättrades dock på och förstärktes i sina färger 1926 av målaren Bernard Molinder. Från 1700-talet är även en basunängel av trä, tillverkad av en bildhuggare vid namn Jöns Lindberg från Sandhem.
1924-26 genomgick interiören en restaurering efter förslag av arkitekt Anders Roland. Vid detta tillfälle sattes korfönstret igen, draperimålningen utfördes efter förslag av M Wernstedt och en ny orgel införskaffades från Herman Nordfors i Lidköping. Orgelfasaden ritades av arkitekt Knut Nordenskjöld. 1928 lades förslag till ny dekormålning av predikstolen och till ombyggnad av dess trappbarriär. Kyrkan hade vedkamin till 1934 då den ersattes av lågtrycksånga.
1966 förändrades kyrkorummet genom att de tre östligaste bänkarna, placerade som sidobänkar, togs bort och korgolvet förlängdes åt väster. 1968 fick kyrkan elbelysning och 1973 lades förslag om elvärme i kyrkan. Vid samma tidpunkt målades kyrkan om invändigt och bänkinredningen byggdes om och glesades ut, två par togs bort, för större bekvämlighet. 1976 renoverades kyrkan utvändigt och 1978 lades taket om med enkupigt tegel. År 2000 tillkom nya textilförvaringsskåp.

SOLBERGA KYRKA är en liten, romansk, enskeppig salskyrka med ett smalare, rakt avslutat kor i öster, vidbyggd sakristia åt norr och ett två våningar högt vapenhus åt väster.
FÖNSTER - Fönstren består av innerbåge med korspost och vars lufter är utan spröjs samt en spröjsad ytterbåge där de fyra lufterna alla är spröjsade till åtta mindre rutor. Innerbågarna är gråmålade och sannolikt från 1900-talet.
LÅNGHUSET - Kyrkorummet har putsade väggar som målats vita (ej kalkfärg). I den södra långhusfasaden finns två mycket djupa fönstersmygar som är putsade likt väggen. Åt norr har ett fönster, likt dem i söder, tagits upp i den östra delen av långhusfasaden. Långhuset har ett platt trätak, bemålat i provinsiell rokokostil 1760 av kyrkomålaren och mästaren Fredrik Wahlin som var kopplad till Göteborgs målareämbete. Färgsättningen går i grått, rött och vitt och målningen är indelad i två fält, ett över långhuset och ett över koret och omges av endast, målade lister. En målad guldram, i mitten av långhustakets fält, inramar huvudmotivet som är Moses med lagtavlorna. Målningen är ej heltäckande utan lämnar ett takparti med odekorerade, vitmålade brädor närmast västväggen. Kyrkan har två slutna bänkkvarter om vardera tio bänkar. Det sista paret ansluter till västväggen. Trägolvet under bänkarna är obehandlat medan mittgångens något smalare golvbrädor, är lackade och täckta av en brungrå heltäckningsmatta. Över mittgången hänger två takkronor i mässing, den västra något mindre och endast för levande ljus. I väster finns orgelläktaren som skjuter ut till nästan hälften av långhuset och vilar på åtta grå träpelare med avfasade, blåmålade hörn. Takhöjden under läktaren är ringa och taket består av breda brädor som målats vita. Under läktaren sitter moderna plafondlampor av glas. Genom västväggen leder en äldre pardörr till vapenhuset. Dörrbladen, som är beklädda med profilerad, spåntad panel, mörkgrå och lagd i fiskbensmönster, har utanpåsittande gångjärn av smide samt inåt kyrkorummet, varsin påmålad åttauddig stjärna.
LÄKTARE - Läktarbröstningen har ett ramverk marmorerat i två nyanser av ljusgrått med beige och vita fyllningslister. Upptill finns en överliggare som målats vit. På ömse sidor om orgeln är trägolvet obehandlat och uppdelat i fem gradänger. På den norra sidan är samtliga sex bänkar bevarade medan de på den södra är ersatta med lösa stolar och golvet täckt av en gräsgrön heltäckningsmatta. Nära den norra väggen hänger en äldre ljuslykta. I takets odekorerade del finns en öppningsbar lucka.
ORGEL - Kyrkans femstämmiga piporgel är tillverkad 1923 av orgelbyggare Herman Nordfors i Lidköping. Orgeln är liten och dess fasad har en klassicerande dekor med förgyllda lister och en meanderbård på grå botten. I mittpartiet finns synliga orgelpipor och mellan dekorlisterna upptill står det "SOLI DEO GLORIA". Spelbordet, av furu, är modernare och vänt mot kyrkorummet. På dess front har man satt en träskiva med en förgylld lyra.
BÄNKINREDNING - Utvändigt är bänkkvarteren, som i sin front har rundade hörn, marmorerade i grönt och rött på grå bakgrund. Bänkdörrarna, som har utanpåsittande gångjärn, består av ramverk med fyllningsspegel lik lätarbröstets men med skillnaden att marmoreringen på ramverket är något mörkare grå och fyllningen mindre. Överliggaren, golvlisten liksom listen som håller ihop bänkinredningen utmed ytterväggen är mörkt gråblå. Ryggstöd och sittbänk är målade i rödbrunt, så även ytterväggen till nivå med bänkens övre del. Bänkarna, som sannolikt sattes in vid den stora renoveringen 1863, byggdes om och glesades ut 1973.
KORPARTIET avskiljs från långhuset genom de indragna ytterväggarna och att golvet är något upphöjt och består av bredare, obehandlade eller såpade, brädor. En matta med geometriskt mönster och starka färger, vävd av Agda Österberg 1967, täcker det mesta av korgolvet. I kortaket finns en rund inramning där motivet är Jahve i en strålgloria samt en duva. Från kortaket hänger en träsnidad ängel med basun och textband, tillverkad av bildhuggare Jöns Lindberg, Sandhem och skänkt till kyrkan 1775. Öster om predikstolen, på korets norra vägg, finns en enkel öppning till sakristian. Dörren är en äldre bekädnadsdörr av fyra brädor, åt kyrkorummet är beklädd med liggande, bred träpanel som målats mörkgrå. Mitt i korets östvägg finns en djup nisch där det fram till 1923 fanns ett korfönster. Idag är nischen samt dess omfattning dekormålad med en mörkblå drapering med guldfärgade "fransar" och som upptill dragits ihop till tre "knutar". Målningen skall, enligt uppgift, ha kommit till i samband med att fönstret sattes igen. Framför nischen står ett väggfast, murat altare med altaruppsats. En liten altarring ansluter till kyrkvärdsbänkarna längs östväggen. Innanför altarringen är golvet något upphöjt och täckt av en grön heltäckningsmatta. Södra respektive norra väggarna bär var sin trearmad mässingsljusstake. Där altarringen ansluter till den södra bänken finns en äldre, enkelt utförd psalmnummertavla som kröns av fialer och ett öga omgivet av strålgloria med en korskrönt bygelkrona på toppen. Tavlan är färgsatt i grått och ljusblått med förgyllda detaljer. I korets södra vägg finns en dörrnisch med en relativt modern, gråmålad pardörr. I nischens övre del finns ett överljus med mittpost där, liksom i övriga fönster, innerrutan är hel och ytterbågens lufter är spröjsade till sex rutor. Innerdörren har övre hälften uppglasad utan spröjs. Ytterdörrens fönster är spröjsade likt det övre fönstret. Invid denna nisch står en sjuarmad golvljusstake i mässing samt kyrkans dopfunt .
DOPFUNT - Kyrkans dopfunt är tillverkad i sandsten, sannolikt under 1100-talet. Cuppa och fot är ornerade med repstavsornament. Dopfatet är av mässing.
PREDIKSTOL - Kyrkans predikstol, i enkel klassicerande stil, är sannolikt från början av 1800-talet. Korgen, som vilar på en avfasad enkel träpelare, är femsidig och mycket liten. Hörnen pryds av rundstavslister som upptill sammanbinds av gracila festoner. På varje sida finns en fyllning som likt ramverket är marmorerad i gråblått. Upptill avslutas korgen av en grå överliggare och nedtill av en kraftig rundstavslist. Trappan, som leder upp längs den norra korväggen, har ett räckverk med samma uppdelning och ornament som korgen. Färgsättningen är i ljus gråmarmorering, mörkare gråblå marmorering samt med ornament och lister förgyllda. Trappan är undertill inbyggd med liggande plankor som målats vita. Predikstolen tillkom sannolikt i och med renoveringen av kyrkan 1863. Trappbarriären byggdes om 1928.
ALTARE - Altarskivan är av kalksten. Åt sidorna är altaret målat vitt medan fronten är marmorerad som kyrkvärdsbänkarna vilka flankerar altaret och är fästa i ytterväggarna åt norr och söder.
ALTARUPPSATSEN, sannolikt från 1900-talet, är av trä och polykromt färgsatt. Den består av ett krucifix med jungfru Maria, Maria från Magdala samt lärjungen Johannes nedanför. På postamentet står "SE GUDS LAMM".
ALTARRINGEN har svarvade balusterdockor med profilerade lister. De förra är marmorerade i två blå nyanser, listerna är målade i brutet vitt samt förgyllning. Knäfall och armstöd är klädda i en guldfärgad plysch/sammet.
VAPENHUSEThar ett obehandlat trägov, väggarna är putsade och målade vita och taket, av breda brädor, har målats dalablått. Den norra väggen är inbyggd med masonite el dyl. någon gång efter 1950. Två dörrar leder in till förvaring och elskåp. Från taket hänger två trälyktor med elektriskt ljus. Utmed den östra väggen finns en enkel, gråmålad sittbänk. Utmed den södra väggen leder en enkel trappa av trä upp till vapenhusets andra våning. Räckverket består av korsade spjälor och stegen är obehandlade. Nedre delen av trappan är underbyggd till förvaringsskåp med en liten dörr åt öster. Under den övre delen av trappan, utmed den södra väggen, står en gravhäll. Framför den finns en äldre offerkista av trä med järnbeslag. Ytterdörren mot väster är en sannolikt äldre pardörr där varje dörrblad, invändigt, består av tre stående brädor med utanpåliggande smidesbeslag. Andra våningen har golv likt första våningens, väggar av gråbeigemålad pärlspånt samt ett tredingstak av träpanel som är målad dalablå. Utmed alla väggar finns enkla, gråmålade sittbänkar. Åt väster finns ett fönster med endast ytterbåge med mittpost där de två lufterna är spröjsade till åtta rutor. Väggen åt öster är spritputsad och har en djup dörrnisch som leder till orgelläktaren. Dörren är en äldre, gråblå fyllningsdörr med tre fyllningar och med smidda gångjärn i "bladform".
SAKRISTIA, som är tillbyggd norr om långhuset, har ett golv täckt av en gräsgrön heltäckningsmatta, vitmålade äldre golvlister, väggar av stående pärlspåntspanel som målats i en bruten vit kulör samt ett tak av bredare brädor som målats bruna.I norrfasaden sitter ett kopplat fönster där varje luft är spröjsat till tre rutor. Runt fönstret finns vita fönsteromfattningar av trä. Nedanför fönstret finns ett enkelt, väggfast bord av trä, några stolar samt, upptill på samma vägg, väggfasta bokhyllor. Dörren till koret är en beklädnadsdörr, åt sakristian beklädd med fasad, profilerad panel lagd i fiskbensmönster. Dörren är gråmålad med en målad stjärna på. Utmed västra väggen finns ett textilskåp för hängande förvaring, tillverkat av Leckmans finsnickeri och insatt år 2000. Vid den östra väggen finns ett skåp för liggande förvaring. Skåpen har marmorerade spegelfyllningar som laserats ljust grönblå liksom ramverket.

OBS! - Altarrund och predikstol behöver konservering.

SOLBERGA romanska MEDELTIDSKYRKA har ett rektangulärt långhus och ett lika högt, men smalare korparti med rakt avslutad östvägg. Sakristian, som är tillbyggd på korets norra sida, ligger i suterräng och har källaringång från norra sidan. Åt väster finns ett smalare vapenhus av trä i två våningar.
TAK - Långhuset och koret har gemensamt takfall och täcks av ett sadeltak, klätt med enkupigt lertegel. Sakristians sadeltak är valmat och täckt med gråvitmålad plåt som är relativt nylagd och med jämna hakfalsar. Vapenhuset har ett sadeltak som är täckt med enkupigt lertegel.
FASADER - Kyrkans långhus, kor och sakristia har spritputsade fasader som avfärgats vita. På korets östvägg, i gavelröstet, finns en avvikande puts, som nästan helt tappat färgen, och med en finare ballast vilket gör att väggen ser slätputsad ut. Även på andra delar finns sekundära putslagningar, sannolikt av cementtyp. Långhuset och koret saknar sockel men delar av grundens natursten gör sig synlig i vissa partier. Sakristians källardel är putsad med cement och målad grå medan fasaderna består av vitmålad locklistpanel. Vapenhuset har fasader av stående panel med äldre, profilerade locklister. Alla hängrännor och stuprör är vitmålade.
FÖNSTER - Långhusets och korets fönsteröppningar består av rektangulära nischer som nedtill är klädda med vitmålade fönsterbleck. Fönsterbågarna, eventuellt från sent 1800-tal, har korspost och de fyra lufterna är spröjsade till åtta rutor vardera. Bågarna är målade ljust gråvita. I långhusets sydfasad finns två fönster och i den norra ett. I korets östvägg finns ett fönster i samma utförande som de övriga men som är igensatt på insidan. Endast ytterbågen med mittpost finns kvar och de två lufterna är spröjsade till fyra rutor var. Sakristian har ett fönster norra fasaden och ett liggande, rektangulärt fönster åt väster i källardelen. På ömse sidor om västporten finns två rektangulära fönster som är spröjsade till åtta rutor. Ovanför fönstren och porten finns en avrinningsbräda och i andra våningen, mitt på gaveln, finns ett fönster med mittpost där varje luft är spröjsad till åtta rutor.
PORTAR - Kyrkans huvudport, i vapenhusets västfasad, är en äldre, sannolikt ursprunglig, inåtgående pardörr som är svartmålad. Den övre tredjedelen är beklädd med en profilerad och kannellerad fiskbenspanel och den nedre delen består av liggande brädor som fått ett inristat rutmönster. De två delarna skiljs genom en profilerad list. Utanför finns ett trappsteg av cement. I korets sydfasad finns en sekundärt insatt dörr som i sin övre del liknar långhusfönstren men där de två nedre lufterna är uppglasade partier i en enkel, gråmålad dörr, klädd med smal, stående panel. Denna dörr togs upp vid en renovering 1863 men dagens dörrblad är recent. Utanför finns ett trappsteg av natursten.