NÄS KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
NÄS KYRKA - Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1882-86 enligt ritningar av arkitekten Johan Fredrik Åbom. Stenen togs delvis från Tyskagården i Näs och delvis återanvändes medeltida murverk. Kyrkans torn, uppfört 1846, är en rest från den tidigare medeltida kyrkan som revs, i undantag för tornet, i och med att den nuvarande byggdes.
1885 målades kyrkan invändigt av målaren C J Ljungström från Sandhem. Samtidigt utfördes korutsprångets takmålning sannolikt av artisten AG Ljungström, eventuellt i samarbete med sin bror C J. Vid en renovering av kyrkan 1935 täcktes kyrkans innertak med masonite, hela interiören målades och en ny ytterdörr sattes in i sydportalen.
1960 renoverades kyrkan utvändigt och torntaket kläddes med kopparplåt. Vid restaureringen 1966, efter förslag av arkitekten Stig Morud, flyttades det tidigare altarkorset med svepeduk upp ovan sakristians innertak och på dess tidigare plats placerades det restaurerade, senmedeltida (1500-tal) altartriptyken av ek från den gamla kyrkan. Troligen sattes östfönstret igen i och med detta. Korutrymmet utökades genom att den främsta bänkraden togs bort, korgolvet förlängdes, altarringen gjordes om och flyttades fram åt väster. Sannolikt tog man vid denna renovering även bort de två korbänkar på södra sidan som enligt uppgift skall ha funnits 1961. Hela kyrkan målades om invändigt, efter förslag av Olle Hellström, och utvändigt målade man trädetaljer.
1983 omändrades koret ytterligare genom att ett nytt altare av kalksten murades upp och ovanpå detta placerades den medeltida altarskivan från den tidigare kyrkan. Denna altarskiva hade då i ca 100 år fungerat som trädgårdsbord i Brunnsgården. 1991 restaurerades den gamla predikstolen från1738 som återinställdes som ambo i den nuvarande kyrkan. I sakristian byggdes ett äldre skåp om för att fungera som textilförvaring. 1994 renoverades tornets lanternin.

NÄS KYRKA är en enskeppig salskyrka med västtorn och som har sakristian placerad i ett polygonalt korutsprång bakom ett altarskrank åt öster. Ingångar finns i västtornets vapenhus, genom en sydportal samt i korutsprånget rakt åt öster.
LÅNGHUS - Kyrkorummet har ett tunnvälvt tak, väggarna är putsade och målade vita (ej kalkfärg) och golvet består av breda, lackade golvtiljor. Taket är sannolikt ett trätak men är sedan 1935 täckt av en tunn masoniteskiva som målats blå. I liv med taket, ovan mittgången, finns två runda takrosetter som har utskuren dekor i form av en blomma. Från rosetterna hänger ljuskronor i mässing. Mot långsidorna avslutas taket med en liten, profilerad taklist av trä som marmorerats i gråblått. Långhusets söderfasad har två breda, rundbågiga fönstersmygar som är putsade och målade likt väggen. Centrerad mellan dessa fönster finns en tredje nisch där underdelen utgörs av en gråmålad pardörr med två fyllningar (original men med mögel i färgsprickorna). I samma karm finns en ytterdörr som är beklädd med enkel stående panel (1935). Ovan sydportalen står det "här är ett heligt rum, ty här bor wisserligen Gud och här är himmelens port". Ovan detta väggparti finns ett lunettfönster likt övre delen av de omgivande fönstren. Norra väggen har tre fönstersmygar. Bänkarna är uppställda i ett norrkvarter om 13 och två sydkvarter om 6+4 bänkar. Under orgelläktaren i väster har c:a tre-fyra bänkpar tagits bort då det 1965 enligt uppgift skall ha funnits 16 bänkar åt norr och 14 åt söder. Längs långhusväggarna, mellan västväggen och bakre fönsterparen sitter klädhängare. Under orgelläktaren utmed västväggen finns en pardörr som leder ut till vapenhuset. Dörrbladen, som sannolikt är original, har tre fyllningar som, liksom fodren, är målade i två nyanser av ljusgrått. Söder om dörren står ett skrivbord. Invid sydportalen finns en ljusbärare av corona-typ i smide.
FÖNSTER - Fönsterbågarna, som även de har rundbågigt överstycke, har spröjsade inner- och ytterbågar som är målade i en mörkt grå kulör.
BÄNKINREDNING - De öppna bänkarna utan dörrar ansluter till väggarna och är laserade i gulbrunt och milt grågrönt. Sidogavlarna är figursågade i mjuka, rundade former. Bänkskärmar och bakstycken är prydda med fem rektangulära fyllningar som är laserade i en träimiterande, gulbrun kulör liksom bänkarnas ryggstöd och sittbräda. Bänkarna är sannolikt original från kyrkans uppförande.
ORGELLÄKTARE OCH ORGEL - Orgelläktaren vilar på fyra marmorerade kolonner utmed mittgången och engagerade kolonner invid nord- och sydvägg. Läktarens undertak är klätt med en vitmålad pärlspont. Den höga läktarbröstningen är rak och har nio fyllningar lika dem på bänkfronterna. Åtta fyllningar har blomsterdekor. Den något bredare fyllningen i mitten, har en förgylld lyra. Läktarbröstet samt kolonnerna är färgsatta i ljust gråa kulörer med förgyllda detaljer. Läktargolvet är likt kyrkorummets och åt norr och söder uppdelat i sex gradänger. De två främsta läktarbänkarna på norra sidan har tagits bort, övriga finns bevarade. Läktarbänkarna är lika dem i kyrkorummet men målade gråa. Framför fönstren på orgelläktaren finns spjälskydd och i taket på den södra sidan finns en lucka. Orgelfasaden är från 1885. Dess övre del är indelad i tre partier med en förhöjd mittdel som kröns av ett tympanon. Dekoren är stileklektisk och hela orgeln är målad i vitt med förgyllda detaljer.
KORET avskiljs från kyrkorummet genom att korgolvet, som ligger i nivå med långhusets, är målat grått. I korets nordöstra hörn står predikstolen. Invid korets södra vägg finns en mycket liten och låg dopfunt. Invid det sydöstra hörnet finns en äldre predikstolskorg placerad på golvet likt en ambo. Absiden har invid korets östvägg en rundbågig triumfbåge som i den övre delen har ett blått skriftband med guldbokstäver som säger: "Saligt är det folk, hwilkas Gud Herren är. Ps 144.15". Absidens tak är rundat och har i absidhjässan en väggmålning som föreställer Treenigheten sittande på ett moln omgivet av en stjärnhimmel med bevingade änglar. Målningen är utförd av artisten AG Ljungström eller hans bror, målarmästare CJ Ljungström (eller möjligen de två tillsammans) strax efter att kyrkan uppfördes.
Söder om triumfbågen, på östväggen, hänger en psalmnummertavla med rektangulär tavla som upptill kröns av förgyllda symboler föreställande tro, hopp, kärlek samt en förgylld lyra med bladverk på vardera sidan. Absiden avskärmas halvannan meter in av ett altarskrank i trä. Skranket, som är målat beige med förgyllda detaljer, består av ett ramverk med rektangulära fyllningar vilka har rundbågiga överstycken. Åt söder och norr finns dörrar i samma stil. Dessa leder in till den bakomliggande sakristian. Skranket kröns av ett profilerat listverk som i sin tur kröns av ett dekorutsågat listverk. På sakristians tak, i smygen till det igensatta östfönstret, står ett förgyllt träkors som är behängt med svepeduk och törnekrona och som var kyrkans tidigare altarprydnad från 1886. Direkt på skranket, ovanför altaret står en mycket lång, sjuarmad ljusstake i metall. Dikt an skrankets västsida står ett recent altare och ovanpå detta, en senmedeltida altartriptyk av ekträ. Framför altaret finns en altarring.
PREDIKSTOL OCH LJUDTAK - Kyrkans predikstol i klassicerande stil är sannolikt jämngammal med kyrkan. Korgen, som är femsidig med avsmalnande nederdel, vilar på en flersidig pelare av trä. Korgens sidor har rektangulära fyllningar som är prydda med förgyllda och snidade detaljer föreställande symboler för tro, hopp och kärlek. Upptill finns en palmettbård och nedtill en lagerkrans. Den korta trappan, som är underbyggd, är svängd utmed byggnadens hörn. Räckverket består av ett spjälverk med överliggare och runda mäklare. Utmed väggen finns en modern, rund handledare av lackat trä. Ljudtaket är i samma stil som predikstolen med en nedhängande, utskuren dekor nederst. Taket kröns av ett förgyllt kors som står på en kula.
DOPFUNT - Funten är tillverkad i trä, har svarvad fot som står på fyra ben samt en hållare upptill som bär ett löst dopfat av mässing. Dopfunten är målad i en mörkt brun, träimiterande färg och har bronserade skaftringar.
AMBO - Den ambo som används idag är den tidigare kyrkans predikstol i provinsiell barock från 1738. Korgen har fyra sidor som avskiljs genom skruvade kolonner med joniska kapital. Varje sida har en fyllning med rundbågigt överstycke. I varje fyllning finns en målning, i nämnd ordning, evangelisterna Markus och Lucas, Jesus samt evangelisten Johannes. Upptill och nedtill har korgen profilerade listverk. Hela korgen är målad i bruna och blåvita marmoreringar, röda och blå lister samt har förgyllda detaljer.
ALTARE, ALTARUPPSATS, ALTARRING - Nuvarande altare murades upp 1983 av grovt huggna kalkstenskvadrar. Altarskivan av kalksten är medeltida. På altaret står en senmedeltida altartriptyk (1500-tal) av ekträ vars bemålning är borttagen. Predellan och överstycket är sannolikt yngre. Mittpartiet framställer den heliga Treenigheten. Sidodörrarna är uppdelade i vardera två fält med två träsnidade figurer i varje; S:ta Gertrud, S:ta Dorotea, S:ta Katarina,S:ta Barbara, S:t Göran, S:t Lars, aposteln Johannes samt S:t Stefanus. Varje "figurparti" har i den övre delen ett utskuret, fint slingrande bladverksmönster.
Altarringen är i klassicerande stil och ansluter inte till altarskranket. Altarringens bröstning består av ett klassistkt mönster med två rektangulär fyllningar med konkava kortsidor som inramar en mindre och rund fyllning. Fyllningar och ramverk är målade i en djupblå färg, fyllningslisterna är förgyllda och knäfall samt armstöd är klädda i ett grönt tyg. Innanför altarringen finns ett förhöjt trägolv som är klätt med en grågrön heltäckningsmatta.
SAKRISTIAN har vitmålat pärlspåntstak och väggar lika kyrkorummets. Altarskrankets baksida är målad i vitt. Mitt på skranket finns ett inbyggt, modernt textilskåp för bl.a. liggande förvaring. Skåpets dörrar är äldre, återanvända. Skåp för hängande förvaring finns utmed den södra väggen. Skåpet är tillverkat 1991 med det äldre skåpet som förebild. Åt sydost och nordost finns fönster, lika dem i kyrkorummet men smalare, som sticker upp en bit ovan sakristieskranket. Nedanför det sydöstra fönstret står ett skrivbord och nedanför det nordöstra står en stor offerkista med järnbeslag. Rakt åt öster finns en gråmålad pardörr, sannolikt från början av 1900-talet, med tre fyllningar. Från taket hänger en liten, träsnidad basunerande ängel med ett språkband i handen. Skulpturen är polykromt bemålad och troligen från 1700-talet.
VAPENHUSET - Golvet är belagt med äldre gravhällar av kalksten, väggarna är lika dem i kyrkorummet och taket består av pärlspånt som målats grå. Västportalen har en rundbågig nisch med en, sannolikt ursprunglig, utåtgående port med tre fyllningar som täckmålats i en blågrå kulör. Utmed sydväggen går en trappa med spjälräcke som sannolikt är original. Trappan är försedd med en senare underbyggnad bl.a. för elskåp. Fasaden är täckt med masonite som målats grå.
TORNVÅNINGAR - Tornets andra våning har golv och väggar lika kyrkorummets och taket är likt det i vapenhuset. Åt väster finns ett rektangulärt fönster med endast ytterbåge som är spröjsad till sex rutor. Åt öster finns en pardörr, sannolikt ursprunglig, med tre fyllningar som täckmålats gråblå. Utmed västfasaden löper en enkel trappa av trä med brandlucka till tredje våningen. På tredje våningen, som har trägolv och putsade väggar, förvaras en del äldre inventarier. Utmed södra fasaden löper en trappa upp till fjärde våningen där kyrkans två klockor hänger.

NÄS KYRKA har ett rektangulärt långhus med skiffertäckt sadeltak, ett lägre polygonalt korutsprång med valmat tak åt öster samt ett fyra våningar högt västtorn med tälttak krönt av en lanternin.
TAK - Långhuset har ett skiffertäckt sadeltak, korutsprånget har ett valmat tak åt öster och västtornet täcks av ett tälttak som kröns av en lanternin. Långhusets och sakristians skifferpannor är kvadratiska och diagonalt lagda. Torntaket är belagt med kopparplåt med förskjutna hakfalsar. Lanterninens fasader är av stående, vitmåladd panel med hörnmarkeringar och en tandlist upptill som är grå. Mitt på varje lanterningfasad finns en rundbågig valvmarkering med "blindöppning" av svartmålad panel och med ett utanpåliggande, vitmålat "spjälräcke" nedtill. Lanterninens tälttak kröns upptill av en förgylld kula med kors. Vindskivor och nockskivor är av koppar.
FASADER - Hela kyrkan är spritputsad med relativt modern puts med små, jämnstora korn och kalkad vit. Långhuset har bandrusticerade hörnlisener. Kyrkan har en utskjutande sockel av granit medan tornets sockel är av kalksten. Under långhusets och sakristians takfall finns en gesims av tegel som slätputsats tunt så att den tegelmurade strukturen syns igenom. Tornet har en vitmålad, profilerad trägesims.
FÖNSTER - Kyrkan har rundbågiga fönsteröppningar och gråmålade, småspröjsade fönsterbågar med rundbågiga överstycken. Fönsterbågarna sitter något indragna i fasaden och nedtill i fönsternischerna finns solbänkar av kalksten. Kyrkan har två fönster på södra fasaden, två smalare i korutsprånget samt tre på den norra fasaden. I tornets andra våning finns två små, rektangulära fönster åt väster varav det norra är spröjsat i sex rutor och det södra är ett blindfönster. Fjärde våningen har åt varje äderstreck en ljudlucka av liggande, brunmålad panel och med segmentbågeformat överstycke.
PORTAR - Centrerad på den södra fasaden finns en rektangulär sydportal i form av en pardörr av stående panel (nytillverkad 1935) som är målad rödbrun. Nedanför dörren finns två trappsteg av kalksten och ovanför sitter en metallplatta med årtalet "1883". Ovan denna finns ett lunettfönster likt överdelen på flankerande fönster. På sakristians östfasad finns en rektangulär portnisch med en pardörr med tre fyllningar. Dörren har en slätputsad omfattning och två trappsteg av kalksten. Rakt ovanför porten finns ett, på insidan igensatt, överljus som har flankerande fönsters form. Tornet har en rundbågig västport där dörren, likt sakristiedörren, sitter djupt inne i nischen. I nischen finns en hängande armatur. Alla ytterdörrar är målade i en rödbrun kulör där färgen flagnat.