BJÖRSÄTER KYRKA, SOCKEN OCH KYRKOMILJÖ

SOCKNEN - Björsäter är en medeltida socken och det äldsta kända skriftliga belägget härstammar från 1376, då socknen benämns som Byörnsaeter. Landskapet präglas av kuperad karg och bergig terräng som genomskärs av en mängd vattendrag. I socknen finns tre fornborgar, men trakten är för övrigt relativt fornlämningsgles. Huvudnäringar har varit åkerbruk, skogsbruk och till en viss del bergsbruk. Ägostrukturen har dominerats av större gårdar och herresäten, bl a Odensgöls fideikommiss och Ekhults säteri vid sjön Teden. I 1872 års kalender för Östergötland omnämns tre sågverk och en kvarn. Järnvägssträckningen mellan Åtvidaberg och Norsholm med anslutning till Östra stambanan öppnades 1878 med station i bl a Björsäter. Järnvägen lades ner 1966.

KYRKOMILJÖN - Björsäters kyrka är belägen på en höjd i ett småkuperat landskap vid sjön Tedens södra sida. Mot norr och öster är nivåskillnaderna betydande. I samband med järnvägens dragning 1878 förlades järnvägsstationen nordöst om kyrkan. Där växte nya verksamheter fram, som t ex småindustri, folkrörelselokaler och affärer. Området runt kyrkan präglas idag av en heterogen bebyggelse med bostadshus från 1800-talets slut till småhusbebyggelse från 1980-talet. Söder om kyrkan och landvägen mot Värna dominerar den stora skolbyggnaden i gult tegel från 1950-talet. Väster om kyrkan är församlingshemmet beläget. Det är, enligt uppgift, uppfört 1934 efter ritningar av arkitekt Axel Brunskog, Linköping i en enkel nationalromantisk stil med småspröjsade fönster och brutet takfall. Nordöst om kyrkan och betydligt lägre belägen återfinns ett f d fattighus från 1892, vilket då ersatte ett äldre på samma plats. Den f d prästgården är belägen ca 600 meter sydöst om kyrkan och utgörs av en mycket ålderdomlig anläggning med timmerbebyggelse från 1600- och 1700-talen.