LOCKNEVI KYRKA

Långhuset är treskeppigt. Mittskeppet har ett tunnvalvstak medan sidoskeppen har plana tak. Materialet är pärlspont som laserats i gulbrun färg med bruna täcklister. Taket bärs upp av täckmålade pelare i två bruna nyanser med och kapitäl med blå och gula detaljer. Taklisterna är profilerade och täckmålade i brunt. Väggarna är slätputsade, avfärgade i vitt och med sex rundbågiga fönster. Bänkarna med nygotiska gavlar är öppna och indelade i fyra kvarter. Gavlarna har dekorationer av typiskt nygotiskt snitt. Golvet är i långhuset belagt med fernissat trägolv och i koret med kalksten. Långhuset, bänkkvarteren och koret är i samma nivå medan absiden är upphöjd med två trappsteg i kalksten. Orgeln och predikstolen överfördes från 1700-tals kyrkan medan läktare och altare tillverkades för den nya kyrkan.
Golven i långhuset är belagda med gröna gångmattor medan sidogångarna har gråa mattor. Över bänkraderna hänger sex äldre ljuskronor. På de slätputsade vita väggarna i norr och söder är en vitmålad trähylla monterad över radiatorerna. På varje långsida finns sex rundbågiga fönster. Dörrarna mot vapenhusets och långhusets vindfång är av trä och laserade i brun färg med vita spegellister. BÄNKARNA har bruna laserade ryggstöd i pärlspont medan sitsar och gavlar är av fernissad ek med sparsam dekor i nygotisk stil och målade i blått och guld. Sittdynorna är klädda med brun textil. LÄKTAREN i väster bärs upp av sex pelare i ljusbrun lasyr. Läktarens undersida är klädd med pärlspont och har synliga bjälkar i brun lasyr. Läktarbröstningens ram och dockor är gjorda i fernissad ek. Mitt fram hänger en träskulptur i form av en förgylld sol på ett blått tygstycke. Detta hålls upp av två trumpetblåsande förgyllda änglar. Enligt fotografier ska denna uppsättning tidigare hängt i 1700-tals kyrkan och under senare år hängts upp i kyrkan. Trägolvet, som sluttar svagt mot läktarbarriären, har en brun matta. Bänkraderna på södra delen av läktaren har samma utformning som långhusets bänkar men de är kortare. På den norra sidan saknas bänkar. ORGELN byggdes 1886 för den gamla kyrkan. Den är försedd med ryggpositiv och fasaden är målad i grönt och guld.PREDIKSTOLEN är tillverkad 1660 och överförd från den gamla kyrkan. Den är placerad mitt i det norra bänkkvarterets främre rader med en trappa från koret. Till formen är den åttkantig och pryds med bilder av apostlarna och vridna, marmorerade pelare och kolonner. BEGRAVNINGSVAPEN finns tre stycken i kyrkan. Två av dem är placerade i långhuset. På höger sida om södra portalen hänger ett begravningsvapen över Stephan Klingspor, 1690-1766. Till höger om den norra portalen finns ett begravningsvapen över Joachim von Stegelinge 1647-1716.
Koret följer långhusets väggar och avslutas med en smalare, flersidig absid vars tak bildar ett kryssvalv. Mellan absiden och koret finns en målad takfris som följer valvet. Enligt äldre fotografier fanns tidigare bänkar i koret. När dessa togs bort har inte gått att få fram. Två av fönstren är utformade som långhusets fönster medan två av de tre fönstren i absiden har färgade glasrutor. Det tredje fönstret rakt bakom altaret utgör en del av ALTARUPPSATSEN med motivet Jesus som herde i målat glas. Fönstret är tillverkat av Stockholms glasmåleri. Glasen är infattade i blyspröjsar. ALTARET består av ett fristående bord av fernissad ek som är placerat på ett podium, täckt av en grå textilmatta. Podiet är upphöjt ett steg. ALTARRINGEN är halvrund och öppen mot öster. Ramverk och dockor är av fernissad ek och knäfallet är klätt med ljust gulbrunt skinn. DOPFUNTEN är från medeltid och har överförts från den gamla kyrkan. Den är troligen tillverkad av en gotländskmästare som hette Sighraf och materialet är gotländsk sandsten. Den var ursprungligen placerad i framför altarringen men står idag vid absidens södra vägg. KORORGELN är placerad vid korets sydöstra vägg. Den inköptes 1998 av Kalmar Domkyrka. BEGRAVNINGSVAPEN över Adam von Stegelinge hänger över sakristians dörr. Vid korets södra vägg är också altaret och altaruppsatsen från 1700-tals kyrkan placerat. Uppsatsen donerades år 1700 av godset Lidhems ägare Joachim von Stegelinge och hans hustru Christina Güldenadler. Altartavlan föreställer frälsaren på korset och altaruppsaten är skulpterad i trä, målad, marmorerad och förgylld. Färgerna är blå, grå och röd.
Sakristian ligger under koret i markplan. Den nås via en trappa från korets norra sida. Sakristian är åttkantigt till formen. Här finns skåp för textilförvaring, skrivbord m.m. I taket är ett parti med takmålningar från 1700-tals kyrkan infällt. I markplanet finns en enkel ytterdörr. Innanför sakristian finns toalett, ett rum med utslagsvask m.m. samt trappan ner till pannrummet som är beläget i källaren. Tornet har ungefär fem våningar. På andra våningen i ett utrymme bakom läktaren förvaras en del äldre skåp. Storklockan i tornet är gjuten av Magnus Hultman i Norrköping 1726 medan lillklockan är gjuten 1782. En del skador på putsen kunde noteras i tornet. Dessa kan härledas till de problem med fukt som kyrkan dragits med sedan den byggdes. Vapenhuset har kalkstensgolv. Väggarna är klädda med träskivor målade i två gråa nyanser som delas av en mörkare bröstningslist. Taket är klätt med träskivor målade i ljust grått och med lister i form av en stjärna vid takbelysningens upphängning. Fönsterna är lika långhusets. Dörrarna mot långhuset är målade med genomsynlig grågrön lasyr medan ytterdörrarna är av klarlackerad ek med ett snidat stjärnmönster. Under trappan till läktaren är en skrubb inredd för städutrustning och elcentral. Under läktaren finns två inmurade gravhällar i långhusets västra vägg, en i norr och en i söder. På långhusets norra vägg finns serie av porträtt målade på trä. Dessa bör ha överförts från 1700-tals kyrkan.
Beskrivning av interiören kompletterad vid inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift.

Redan under 1860-talet börjar man i Locknevi socken fundera på att bygga en ny kyrka. De första ritningarna togs fram 1872 av arkitekten P. U. Stenhammar. Projektet startades i början av år 1900 och den 8 juni samma år var grundmurarna satta och sockeln klar. Vid en grundläggningsakt satte man i södra tornväggen ner en förtennad kopparlåda. Den innehöll beskrivningar över kyrkobygget, vilka som deltagit i besluten, namnen på arkitekten och byggmästaren, ett silver- och ett kopparmynt, en ortstidning, en almanacka för året och ett fotografi över gamla kyrkan och klockstapeln. Ritningarna hade då gjorts om av arkitekten, statsrådet och lanthushållaren Hugo Hammarskjöld på närbelägna Tuna gård. Bygget drabbades av svårigheter när byggmästaren Magnus Pettersson från Norra Solberga, Nässjö, försvann i juli 1902. Han hade då stora skulder och man misstänkte att han rest till Amerika. Borgesmännen fick träda in för att rädda bygget. Kyrkan byggdes i murverk av huggna granitkvadrar. På grund av att marken sluttar kraftigt mot öster kom sakristian att placeras under koret men i nivå med markplanet. Timret från den gamla kyrkan ska ha sålts till Frödinge församling och använt för att bygga ett fattighus.

Från den gamla kyrkan överfördes flera äldre inventarier t.ex. Orgeln, predikstolen och dopfunten. I samband med överflyttningen renoverades orgeln av Carl Elfström, Ljungby. Ett problem var vad man skulle göra med kistorna i det Klingsporska gravkoret under den gamla kyrkans kor. Lösningen blev att begrava dem på nytt under golvet i den nya kyrkan och utmärka platsen med stenar med inskription. Så skulle man också förfara med andra gravar som påträffades under arbetets gång. Om det gjordes är oklart. Den 25 januari 1903 stod den nya kyrkan klar och invigningen företogs av vice kontraktsprosten och kyrkoherden i Hjorted J. Österberg.

Den nya kyrkan drabbades tämligen omgående av problem med fukt och mögel. Efter flera ommålningar konsulterade man 1927 Kungl. Byggnadsstyrelsen som föreslog en grundlig utredning av problemen. Denna ska ha utförts av statsarkitekt Olof Lundgren, Linköping. En åtgärd för att komma tillrätta med problemen företogs 1934 då man byggde en vägg mellan läktaren och tornrummet. På så sätt minskades värmeförlusten och draget i kyrkan. Uppvärmningen av kyrkan förbättrades ytterligare 1939 då lågtrycksångvärmeledning installeras under ledning av ingenjör A.S. Nordström, Norrköping. År 1950 byttes långhusets och korets sönderrostade plåttak mot svartmålad galvaniserad plåt. Samtidigt lagades tornets koppartak. Arbetet utfördes av plåtslagaren Axel Almér, Vimmerby.

År 1961-62 genomfördes en omfattande restaurering ledd av arkitekten Nils Carlgren. Taket målades i en ljusare nyans. Koret utvidgades 60 cm åt väster vilket gjorde det möjligt att flytta ut altaret från väggen. Dopfunten som tidigare varit centralt placerad i koret flyttades till korets sydöstra hörn. För att bereda plats för denna förändring togs korbänkarna i söder bort. Ytterligare två bänkrader längst bak i kyrkan togs bort. Överstycken i trä som tidigare suttit över dörrarna togs bort och epitafierna hängdes upp. Fönstren fick nya innerbågar och nytt antikglas. I vapenhuset togs norra trappan till läktaren bort och cementgolvet ersattes med kalkstensgolv och socklar. Vid samma tillfälle konserverades flera äldre inventarier bl.a. predikstolen av konservator Bertil Bengtsson, Linköping. Den hade vid något tillfälle målats brun men återfick nu sitt ursprungliga utseende. Flera delar av predikstolen hade bytts ut och dessa anpassades nu för att smälta in. Ett nytt värmesystem med pumpvarmvattenvärmeledning installerades. Sakristian renoverades och en äldre takmålning som förvarats i tornkammaren monterades i taket. Exteriört sågs fogarna över och entréernas gavelpartier försågs med plåttak. Återinvigningen av kyrkan efter renoveringen förrättades den 21 maj 1962 av biskoparna Ragnar Aspmark, Linköping och Algot Anderberg, Visby.

Orgeln hade efter överflyttningen till nya kyrkan genomgått en mindre renovering av stämmorna 1957. Under 1972-73 är det dags för en större förändring. Då utökades orgeln med ryggpositiv och fick 16 stämmor mot tidigare 10. Orgelfasaden fick också en ny färgsättning i grönt och guld. Renoveringen företogs av orgelbyggaren Nils Olof Berg, Nye. I samband med renoveringen av orgel ändrade man också om på läktaren. På läktarens norra del tas bänkarna bort för att bereda plats åt kören.

Under 1990-talet har flera renoveringsarbeten företagit både exteriört och interiört. År 1992 målades bänkinredningen om i samma ekimitation som tidigare med oljefärg och fernissa. Från Kalmar Domkyrka inköptes en kororgel som placerades i korets södra del och färgsattes för att passa in. Altatruppsatsen från gamla kyrkan flyttades då till södra långhus väggen. För att bereda plats för altaruppsatsen kortades de tvåfrämre bänkraderna. Arbetet stod klart 1998. Kyrkan har fortfarande problem med fukt och valvet kring orgeln och i tornkammaren lagades och målades med kalkfärg. Också elcentralen omkalkades och elsystemet, som installerades 1949, moderniseras och kompletteras. I samband med detta så monterades ny belysningsarmatur på flera platser i kyrkan. Korets glasmosaik fick skyddsglas och en ny värmepanna installerades. Dessa arbeten var helt slutförda och besiktigade 1999. Exteriört renoverades det förzinkade plåttaket och målades i grönt med Alcro Takfärg 90. Detta gjordes 1994-95 men misslyckas och fick göras om sommaren 1997. 1994-95 handikappanpassades kyrkan genom en ramp med räcke av stål och granitplattor vid tornporten.

Locknevi kyrka är byggd i nyromansk stil med nygotiska inslag och murarna är uppförda i kvaderhuggen grå granit med rödfärgade vulstfogar. Murarna vilar på en sockel av rektangulära granitblock i ljusare nyans. Långhusets tak är belagt med grönmålad förzinkad plåt. Takavvattningen sker med hjälp av rännor och rör i samma gröna färg som taket. Fönsterna är rundbågiga med gjutjärnsbågar och blyspröjsar. Glaset är antikglas och bågar och spröjsar är rödmålade. Solbänkarna är av sten likt fasaden. Långhuset har två portar, en i norr och en i söder. Dörrarna är dubbla och tillverkade av klarlackerad ek. Portarna markeras med gavelpartier i samma fasad- och takmaterial som övriga långhuset. Gavelpartiernas spetsiga tak kröns av kors i sten. Trapporna i huggen sten. Absidens tak är valmat och materialet är samma som långhusets tak. Takavvattning med ståndrännor och rör. Fasad, sockel och korfönster är utförda som på långhuset. Sakristians fönster är gjorda i samma material som övriga fönster men har ett mönster med cirkelformade spröjsar. Sakristian har separat ingång med enkel dörr i klarlackerad ek.
Tornspiran är klädd med kopparplåt och kröns av förgyllt kors och kula. Takavvattning saknas. Fasad och sockel lika långhuset. Tornet är försett med åtta rödmålade ljudluckor. I bottenplanet finns sex rundbågiga fönster lika långhusets men något mindre. I väster över entrén finns ett rosettfönster och i våningsplanet över detta ett enkelt rektangulärt fönster i norr, väster och söder. Porten i väster markeras med ett gavelparti i samma material som fasaden och långhusets tak. Det spetsiga taket kröns här av en blomknopp. Dörrarna är dubbla och tillverkade i klarlackerad ek. Två trappsteg av huggen sten leder upp till porten. Dessutom finns en handikappramp på var sida om trappan som är belagd med gatsten och har ett räcke av svartmålat smide.
Beskrivning av exteriör kompletterad vid inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift.