källsäters by

Den kulturmiljö som uppmärksammas här består av Mellan-Källsäter och Övra Källsäter som idag har den mest sammanhållna karaktären i Källsäter. De två gårdsklungorna ligger på var sin låg rygg som delvis omger ett stort åkergärde. Även norr och öster om Övra Källsäter utbreder sig åkrar. Skog angränsar i söder vilket återspeglar byns gamla utmarker med bete och skogsresurser. Tvärs igenom området från väster till öster går landsvägen Locketorp-Kärret som fortfarande delvis är stenmurskantad.
Landskapsbilden kring vägen mot Kärret karaktäriseras till stor del av låga steniga ryggar, där särskilt sydsidan av vägen omfattar stora partier enbevuxen hagmark i delvis blockrik terräng, i sydost begränsad av den så kallade Götbergs äng som numera är uppodlad. Vissa delar av beteshagarna har stenröjd mark och har mer eller mindre gott om odlingsrösen, vilket innebär att där är gammal åker. I sent 1800-tal var odlingsintensiteten betydligt högre än idag och delar av höjdryggen med nu befintlig hagmark var uppodlade. Det mesta längs ryggen torde dock återgå på beteshagar, före detta äng och delvis åkergärden från den oskiftade byn, även om laga skiftesprägeln från 1850-talet är påtaglig idag. Till laga skiftesstrukturen hör även de f.d. backstugor och torpställen som ligger i skogskanten söder om Kärretvägen vid Mellan-Källsäter. Inne i skogen, i anslutning till en f.d. fägata från Mellomgården, ligger även lämningarna av Mellomgårdens soldattorp med husgrunder, källargrop, f.d. odlingsytor och röjningsrösen (Raä 61).
Delar av tidigare hävdad mark är idag förslyad. Exempelvis kan nämnas partier längs nordsidan av Kärretvägen med igenväxande enbackar som tidigare hävdades genom bete.
De vidsträckta hagmarkspartierna på vägens södra sida, liksom partiellt på norra sidan i och kring Mellan-Källsäter ger stark kontunitet och karaktär till bymiljön. Även här och var i bymiljön finns små enbackar. Skogen går idag nära hagmarker och små odlingsstråk i S. Två mycket värdefulla kulturhistoriska lämningar finns i skogskanten i SO, nära Götbergs äng. Det är dels en stensatt lingrop och dels en tjärdal, båda med stark förankring i skogsbygdens binäringar från 1600-1800-talen (Raä Locketorp 62). Vid Raä Locketorp 54 finns även en kolningsgrop.
Inte mindre än tre blästbrukslämningar med lämningar av järnframställning finns på byns marker, samtliga tre klassade som fasta fornlämningar (KML). En finns vid Nygården i Övra Källsäter i N (Raä Locketorp 69). De övriga två ligger i skogsmarken i SO, varav den ena omfattar tre platser med slaggvarp med gott om slaggstycken (Raä Locketorp 54 och 56). I nära anslutning ligger en mer ålderdomligt präglad fossil åkermark omfattande åtta parallella och ryggade åkerparceller, också klassificerad som fast fornlämning (KML) (Raä Locketorp 57).
I Mellan-Källsäter härstammar den lilla gårdsgruppen från Mellomgårdarna. Merparten av bondgårdsbebyggelsen är från ca 1850-1920 med separat grupperad mangård och faluröd ekonomigård. En gård har en manbyggnad från 1950-talet. Den stora regelbundet uppbyggda gårdsanläggningen på Källsäter 3:6 Mellomgården från 1850-1870-talen har en helt central roll för upplevelsen av kulturmiljön i Källsäter. Med sina solbrynta grånade fulltimrade fägårdslängor och mangårdens ståtliga faluröda manbyggnad är Mellomgården ett starkt dominerande miljöskapande inslag i byn (se nedan). Källsäter 3:2/3:18 har en bostadsflygel från 1800-talets senare del samt ladugård från ca 1900.
Av de f.d. backstugor och torpställen som på 1800-talet låg i skogskanten framför allt i SV märks idag främst den välbevarade ålderdomliga Källsäter 6:2 Gubba-Karls från 1850-talet. Bostadshuset har omålade grånade timmerväggar och fint arbetad dörromfattning. Något av de f.d. torpen/backstugorna ersattes på 1920- eller 1930-talet med ett egnahem som senare byggts om och moderniserats.
Mellan de två bydelarna står numera en nutida pumpstation.
Övra Källsäter har en egen karaktär med den smala grusade väg som löper mot Humsmossen längs det steniga krönet på en markerad rygg. Den fint följsamma smala grusvägen står för viktiga kulturvärden. De tätt liggande gårdarna bidrar mycket till karaktären av en liten radby. Det steniga åskrönet karaktäriseras av blockrika enbackar med stark betesprägel. Stenmurar löper fortfarande mellan de två norra gårdarna.
Liksom i Mellan-Källsäter har Övra Källsäters gårdsgrupp en traditionell funktionsuppdelning och gruppering av gårdsbyggnaderna. Oftast står höga lövträd på mangården. Manbyggnaderna är främst från 1800-talets senare del och 1900-talets början, men senare förändrade i olika utsträckning. Faluröda små uthus eller bodar står som flyglar på flera mangårdar. Så gott som samtliga gårdar har faluröda ekonomibyggnader. Främst i N finns stora sentida typer av ekonomibyggnader. Källsäter 3:12 har ett litet fulltimrat småfähus vid sidan av ett mer förändrat bostadshus. På Källsäter 3:14 står en faluröd enkelstuga och ett timrat uthus som bör motsvara en backstuga som fanns här enligt Häradsekonomisk karta över Skaraborgs län från 1877-1882. Nygården, Källsäter 4:7, är en väl sammanhållen gårdsmiljö med genuina faluröda ekonomibyggnader och något förändrad mangårdsbebyggelse.
Kulturhistoriskt värdefulla byggnadsobjekt inom den större kulturmiljön är Källsäter 3:6 Mellomgården, Källsäter 3:12, Källsäter 3:18/3:2, Källsäter 4:7 Nygården och Källsäter 6:2.

Ingår också i:
-Källsäter 3:6 och Källsäter 6:2 är uppmärksammade som enstaka objekt i Carlquist, T. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Skövde kommun. 1988.

Källsäters by ligger i östra delen av Locketorps socken som utgörs av skogsbygd på Stöpaskogen. Bymiljön består egentligen av tre mycket löst grupperade byggnadsgrupper där det är flera hundra meter mellan klungorna. Bebyggelsehistorien är inte helt lätt att överblicka och förutsätter en mer fördjupad kulturlandskapsanalys än vad som ryms inom ramen för kulturmiljöinventeringen.
Källsäter är omnämnt som Kelsätter 1540. Enligt jordeboken 1564 omfattade byn då fyra hela hemman. Bybebyggelsen har således åtminstone medeltida ursprung och det kanske även klungbyns lösa byggnadsgruppering har. Västra Källsäter omfattar Nolgården och Sörgården. Mellan-Källsäter utgör den mellersta bydelen som baseras på Mellomgården (Mellangården) och Övre Källsäter omfattar gårdsklungan kring Nygården som ligger för sig i nordost. Det nutida bebyggelsemönstret är påverkat av 1850-talets laga skifte då de fyra gårdarna splittrades upp på flera mindre enheter Från laga skiftets tid kan sannolikt även härstamma läget för de f.d. backstugor och torpställen som ligger vid f.d. fägator i skogskanten söder om Mellan-Källsäter.
I byn finns en fyndplats för en stenyxa men inga påträffade förhistoriska gravar. Däremot finns flera lämningar efter järnframställning.

Den kulturmiljö som uppmärksammas här består av Mellan-Källsäter och Övra Källsäter som idag har den mest sammanhållna karaktären i Källsäter. De två gårdsklungorna ligger på var sin låg rygg som delvis omger ett stort åkergärde. Även norr och öster om Övra Källsäter utbreder sig åkrar. Skog angränsar i söder vilket återspeglar byns gamla utmarker med bete och skogsresurser. Tvärs igenom området från väster till öster går landsvägen Locketorp-Kärret som fortfarande delvis är stenmurskantad.
Landskapsbilden kring vägen mot Kärret karaktäriseras till stor del av låga steniga ryggar, där särskilt sydsidan av vägen omfattar stora partier enbevuxen hagmark i delvis blockrik terräng, i sydost begränsad av den så kallade Götbergs äng som numera är uppodlad. Vissa delar av beteshagarna har stenröjd mark och har mer eller mindre gott om odlingsrösen, vilket innebär att där är gammal åker. I sent 1800-tal var odlingsintensiteten betydligt högre än idag och delar av höjdryggen med nu befintlig hagmark var uppodlade. Det mesta längs ryggen torde dock återgå på beteshagar, före detta äng och delvis åkergärden från den oskiftade byn, även om laga skiftesprägeln från 1850-talet är påtaglig idag. Till laga skiftesstrukturen hör även de f.d. backstugor och torpställen som ligger i skogskanten söder om Kärretvägen vid Mellan-Källsäter. Inne i skogen, i anslutning till en f.d. fägata från Mellomgården, ligger även lämningarna av Mellomgårdens soldattorp med husgrunder, källargrop, f.d. odlingsytor och röjningsrösen (Raä 61).
Delar av tidigare hävdad mark är idag förslyad. Exempelvis kan nämnas partier längs nordsidan av Kärretvägen med igenväxande enbackar som tidigare hävdades genom bete.
De vidsträckta hagmarkspartierna på vägens södra sida, liksom partiellt på norra sidan i och kring Mellan-Källsäter ger stark kontunitet och karaktär till bymiljön. Även här och var i bymiljön finns små enbackar. Skogen går idag nära hagmarker och små odlingsstråk i S. Två mycket värdefulla kulturhistoriska lämningar finns i skogskanten i SO, nära Götbergs äng. Det är dels en stensatt lingrop och dels en tjärdal, båda med stark förankring i skogsbygdens binäringar från 1600-1800-talen (Raä Locketorp 62). Vid Raä Locketorp 54 finns även en kolningsgrop.
Inte mindre än tre blästbrukslämningar med lämningar av järnframställning finns på byns marker, samtliga tre klassade som fasta fornlämningar (KML). En finns vid Nygården i Övra Källsäter i N (Raä Locketorp 69). De övriga två ligger i skogsmarken i SO, varav den ena omfattar tre platser med slaggvarp med gott om slaggstycken (Raä Locketorp 54 och 56). I nära anslutning ligger en mer ålderdomligt präglad fossil åkermark omfattande åtta parallella och ryggade åkerparceller, också klassificerad som fast fornlämning (KML) (Raä Locketorp 57).
I Mellan-Källsäter härstammar den lilla gårdsgruppen från Mellomgårdarna. Merparten av bondgårdsbebyggelsen är från ca 1850-1920 med separat grupperad mangård och faluröd ekonomigård. En gård har en manbyggnad från 1950-talet. Den stora regelbundet uppbyggda gårdsanläggningen på Källsäter 3:6 Mellomgården från 1850-1870-talen har en helt central roll för upplevelsen av kulturmiljön i Källsäter. Med sina solbrynta grånade fulltimrade fägårdslängor och mangårdens ståtliga faluröda manbyggnad är Mellomgården ett starkt dominerande miljöskapande inslag i byn (se nedan). Källsäter 3:2/3:18 har en bostadsflygel från 1800-talets senare del samt ladugård från ca 1900.
Av de f.d. backstugor och torpställen som på 1800-talet låg i skogskanten framför allt i SV märks idag främst den välbevarade ålderdomliga Källsäter 6:2 Gubba-Karls från 1850-talet. Bostadshuset har omålade grånade timmerväggar och fint arbetad dörromfattning. Något av de f.d. torpen/backstugorna ersattes på 1920- eller 1930-talet med ett egnahem som senare byggts om och moderniserats.
Mellan de två bydelarna står numera en nutida pumpstation.
Övra Källsäter har en egen karaktär med den smala grusade väg som löper mot Humsmossen längs det steniga krönet på en markerad rygg. Den fint följsamma smala grusvägen står för viktiga kulturvärden. De tätt liggande gårdarna bidrar mycket till karaktären av en liten radby. Det steniga åskrönet karaktäriseras av blockrika enbackar med stark betesprägel. Stenmurar löper fortfarande mellan de två norra gårdarna.
Liksom i Mellan-Källsäter har Övra Källsäters gårdsgrupp en traditionell funktionsuppdelning och gruppering av gårdsbyggnaderna. Oftast står höga lövträd på mangården. Manbyggnaderna är främst från 1800-talets senare del och 1900-talets början, men senare förändrade i olika utsträckning. Faluröda små uthus eller bodar står som flyglar på flera mangårdar. Så gott som samtliga gårdar har faluröda ekonomibyggnader. Främst i N finns stora sentida typer av ekonomibyggnader. Källsäter 3:12 har ett litet fulltimrat småfähus vid sidan av ett mer förändrat bostadshus. På Källsäter 3:14 står en faluröd enkelstuga och ett timrat uthus som bör motsvara en backstuga som fanns här enligt Häradsekonomisk karta över Skaraborgs län från 1877-1882. Nygården, Källsäter 4:7, är en väl sammanhållen gårdsmiljö med genuina faluröda ekonomibyggnader och något förändrad mangårdsbebyggelse.
Kulturhistoriskt värdefulla byggnadsobjekt inom den större kulturmiljön är Källsäter 3:6 Mellomgården, Källsäter 3:12, Källsäter 3:18/3:2, Källsäter 4:7 Nygården och Källsäter 6:2.

Ingår också i:
-Källsäter 3:6 och Källsäter 6:2 är uppmärksammade som enstaka objekt i Carlquist, T. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Skövde kommun. 1988.

Källsäters by ligger i östra delen av Locketorps socken som utgörs av skogsbygd på Stöpaskogen. Bymiljön består egentligen av tre mycket löst grupperade byggnadsgrupper där det är flera hundra meter mellan klungorna. Bebyggelsehistorien är inte helt lätt att överblicka och förutsätter en mer fördjupad kulturlandskapsanalys än vad som ryms inom ramen för kulturmiljöinventeringen.
Källsäter är omnämnt som Kelsätter 1540. Enligt jordeboken 1564 omfattade byn då fyra hela hemman. Bybebyggelsen har således åtminstone medeltida ursprung och det kanske även klungbyns lösa byggnadsgruppering har. Västra Källsäter omfattar Nolgården och Sörgården. Mellan-Källsäter utgör den mellersta bydelen som baseras på Mellomgården (Mellangården) och Övre Källsäter omfattar gårdsklungan kring Nygården som ligger för sig i nordost. Det nutida bebyggelsemönstret är påverkat av 1850-talets laga skifte då de fyra gårdarna splittrades upp på flera mindre enheter Från laga skiftets tid kan sannolikt även härstamma läget för de f.d. backstugor och torpställen som ligger vid f.d. fägator i skogskanten söder om Mellan-Källsäter.
I byn finns en fyndplats för en stenyxa men inga påträffade förhistoriska gravar. Däremot finns flera lämningar efter järnframställning.