Blåviks kyrka

Historiken kompletterad vid inventeringen 2006:

Under de första åren hölls allmänna gudstjänster på Blåviks gård, vilket startade redan 1859. Den nybildade församlingen var fattig men fick god ekonomisk hjälp av fältkamrer Bergman, ägare till Liljeholmens gård, som donerade mark till kyrka och kyrkogård, pengar till kyrkobygget samt skänkte hemmanet Kopparhult som prästbostad. Ritningar till den nya kyrkan låg färdiga 1868 men namnteckningen har inte kunnat tydas. Ritningarna överensstämmer med den befintliga kyrkan, bortsett från att istället för torn finns på ritningarna en klockstapel, och att fasaderna är utformade i panelkonstruktion. Troligen är det byggmästaren Gustaf Adolf Engstrand från Boxholms bruk som har påverkat bygget genom en tornbyggnad vid den södra gaveln samt genom att utföra fasaden i puts i stället för panel. Grunden lades 1870 och 1873 kunde kyrkan invigas. Kyrkan är uppförd i timmer med rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i norr, sakristia i öster, vapenhus i väster och torn i söder. Den avvikande orienteringen beror förmodligen på att på detta sätt kan korets sammanhängande fönster fånga in den vackra sjöutsikten. Kyrkan fick en enkel inredning som ännu finns bevarad bestående av altare med ett naket kors som altarprydnad, en rundad altarring, en öppen bänkinredning, predikstol, läktare och ev nummertavlor. Orgeln tillkom 1884 och tillverkades av orgelbyggare C Elfström i Ljungby.

År 1927 restaurerades kyrkan efter ett program upprättat av arkitekten Melchior Wernstedt från Göteborg. Det rörde sig främst om en invändig ommålning, bl a väggarnas marmoreringsmåleri, taklistens grisaillemålning och norra gavelfältets dekormålning, varav det mesta har behållits. År 1953 inköptes, efter många diskussioner, två altartavlor föreställande "Jesu födelse" och Uppståndelsen" av konstnären Ragnar Person. Dessa placerades på var sida om korfönstren. Mindre insatser gjordes på 1940-talet och 1960-talet av arkitekt Erik Fant och Johannes Dahls arkitektfirma. År 1990 ersattes takets svartplåt med kopparplåt, och utrymmet under läktaren byggdes in med samlingsrum och kök, efter ritningar av Uno Söderberg arkitektkontor.
, Under de första åren hölls allmänna gudstjänster på Blåviks gård, vilket startade redan 1859.
Den nybildade församlingen var fattig men fick god ekonomisk hjälp av fältkamrer Bergman,
ägare till Liljeholmens gård, som donerade mark till kyrka och kyrkogård, pengar till
kyrkobygget samt skänkte hemmanet Kopparhult som prästbostad. Ritningar till den nya
kyrkan låg färdiga 1868 men namnteckningen har inte kunnat tydas. Ritningarna
överensstämmer med den befintliga kyrkan, bortsett från att istället för torn finns på
ritningarna en klockstapel, och att fasaderna är utformade i panelkonstruktion. Troligen är det
byggmästaren Gustaf Adolf Engstrand från Boxholms bruk som har påverkat bygget genom
en tornbyggnad vid den södra gaveln samt genom att utföra fasaden i puts i stället för panel.
Grunden lades 1870 och 1873 kunde kyrkan invigas. Kyrkan är uppförd i timmer med
rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i norr, sakristia i öster, vapenhus i väster och torn i
söder. Den avvikande orienteringen beror förmodligen på att på detta sätt kan korets
sammanhängande fönster fånga in den vackra sjöutsikten. Kyrkan fick en enkel inredning som
ännu finns bevarad bestående av altare med ett naket kors som altarprydnad, en rundad
altarring, en öppen bänkinredning, predikstol, läktare och ev nummertavlor. Orgeln tillkom
1884 och tillverkades av orgelbyggare C Elfström i Ljungby.

År 1927 restaurerades kyrkan efter ett program upprättat av arkitekten Melchior Wernstedt
från Göteborg. Det rörde sig främst om en invändig ommålning, bl a väggarnas
marmoreringsmåleri, taklistens grisaillemålning och norra gavelfältets dekormålning, varav
det mesta har behållits. År 1953 inköptes, efter många diskussioner, två altartavlor
föreställande Jesu födelse och Uppståndelsen av konstnären Ragnar Person. Dessa
placerades på var sida om korfönstren. Mindre insatser gjordes på 1940-talet och 1960-talet
av arkitekt Erik Fant och Johannes Dahls arkitektfirma. År 1990 ersattes takets svartplåt med
kopparplåt, och utrymmet under läktaren byggdes in med samlingsrum och kök, efter
ritningar av Uno Söderberg arkitektkontor.

Långhuset är orienterat i nord-sydlig riktning. Golvet består av smala, lackade brädor som
ligger även i bänkkvarteren. Väggarna är putsade och har en lätt gråvit marmorering. Taket är
ett grålaserat, panelklätt tredingstak. Taklisten är dekorerad med grisaillemåleri som tillkom
1927. Innanfönster saknas. I söder under läktaren finns det en raksluten, vit dubbeldörr med
glasad överdel och glasade sidostycken. Den tillkom i samband med läktarunderbyggnaden
1990. I öster och väster finns ingångar till sakristian respektive bisättningsrummet, rakslutna
gråmarmorerade enkeldörrar med spegelindelning. Bänkinredningen tillhör
originalinredningen och är indelad i fyra öppna kvarter med gångar längs långväggarna. De är
grålaserade med blåmarmorerade speglar på skärmarna. Under läktaren i söder finns inbyggda
biutrymmen som tillkom 1990, innehållande kök och samlingsrum. Golven består av lackade
trägolv, väggarna är täckta med vitmålad väv och det plana taket har vitmålad panel. Mot
mittgången finns glasade skjutdörrar. Läktaren är uppburen av grålaserade, fyrkantiga pelare
med avfasade hörn. Läktarbarriären är rak och grålaserad med gråmarmorerade speglar. En
trappa från vapenhuset i tornets bottenvåning leder upp till läktardörren, en raksluten
grålaserad enkeldörr med spegelindelning. Läktaren har ett obehandlat trägolv, och är försedd med två bänkar samt lösa stolar. Orgeln är tillverkad av C Elfström i Ljungby 1884 och har en
grålaserad orgelfasad med förgylld dekor.

Korets golv, väggar och tak har samma behandling som i långhuset, golvet ligger dock ett steg
högre. Gavelfältet har en dekormålning med en strålkrans mot grå botten, tillkommen 1927.
Innanfönster saknas. Två korbänkar med samma utformning som i långhuset finns i öster och
väster, dock utan marmorering. Altarprydnaden utgörs av tre sammanhängande spetsbågiga
fönster och mot vilka ett naket, förgyllt träkors avtecknar sig, placerat på en hög sockel.
Korset står på ett grålaserat träaltare prytt med förgyllda lister och ett kors. Altarringen är
rundad och ansluter till norrväggen. Den är grålaserad med rektangulära fyllningar och har ett
gultonat textilklätt knäfall. Norrväggen pryds även av två stora tavlor från 1953 av konstnären
Ragnar Person från Angelstad. Vid den östra väggen är predikstolen placerad. Den tillkom
under byggnadstiden och har en flersidig korg och saknar ljudtak. Den är laserad i grå, bruna
och blå toner med förgyllda listverk och nyklassicistiska symboler. I främre delen av koret
står en dopfunt av granit med tresidig form, skänkt 1968 av Ture och Anna Pettersson på
Blåviks gård. Det finns också en nummertavla stående på ett balusterformat stativ och med en
blå rektangulär ram med kolonetter på sidorna, samt förgyllda och snidade överstycken och
understycken. Den tillkom under 1800-talets senare del.

Sakristian som är placerad i öster har vitputsade väggar, ett plant gråmålat trätak, och ett
brunmålat trägolv med breda brädor. I golvet finns en lucka till en vinkällare. Innanfönster
saknas. En inbyggd gråmålad skåpsinredning finns i norr.
Bisättningsrummet ligger på den västra sidan och har enligt gamla ritningar varit tänkt att
fungera som förstuga och blev senare förråd. Det har ett brunmålat trägolv, vitputsade väggar
och ett gråmålat plant trätak. I väster finns en raksluten, grå dubbeldörr med spegelindelning
och ett ovanliggande lunettfönster. I rummet finns väggfasta, grå bänkar.
Vapenhuset är placerat i tornets bottenvåning och har ett obehandlat trägolv. De vitmålade
brädväggarna har en svag grå marmorering, och det plana trätaket är gråmålat. Porten i söder
är en raksluten, grå, dubbeldörr med spegelindelning med ett ovanliggande lunettfönster.
Porten i norr är en raksluten, grå dubbeldörr med marmorerade speglar. Bakom träväggarna
finns förråd, elcentral och wc. I öster finns en trätrappa till tornet samt läktaren.
Tornets första våning har ett obehandlat trägolv, omålade stående timmerväggar och
ovanliggande bjälklag som tak. En öppen trätrappa leder upp till den andra våningen som har
ett masonitgolv, omålade stående timmerväggar samt ovanliggande bjälklag som tak. Här
finns en öppning till långhusvinden. I rummet förvaras bl a en nummertavla av samma typ
som i koret. I den ovanliggande klockvåningen finns en lillklocka från 1687, tidigare troligen
tillhörande Liljeholmens gård, och en storklocka från 1884, skänkt av Boxholms bruk.