TREHÖRNA KYRKA

Trehörna socken bildades 1643 av delar som ingick i socknarna Stora Åby, Säby och Linderås. Den nybildade socknens första kyrka uppfördes mellan åren 1643-1647. Kyrkobygget bekostades till stor del av överste Arvid Ribbing, som ägde Trehörna säteri. I mitten av 1800-talet revs kyrkan då den var för liten för den växande befolkningen och då den även var i mycket dåligt skick. Den nuvarande kyrkobyggnaden uppfördes av timmer 1861 av soldaten Carl Fröjd i Brickarp, delvis av byggnadsmaterial från den gamla kyrkan. Den fick ett rektangulärt långhus med rakslutet kor av långhusets bredd, bakomliggande flersidig sakristia och torn i väster. Fasaderna är klädda med en vitmålad locklistpanel under ett svartmålat, plåttäckt sadeltak. Huvudingången är via tornet i väster, men ingång finns även centralt på södra långsidan. Runt kyrkan finns byggnaderna från det äldre sockencentrat bevarade.
KYRKOGÅRDEN omgärdas av en mur med ingångar i öster, söder och väster.
Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras beskrivningen och historiken.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets websida.
En geometrisk karta från 1699 visar kyrkogården med en omfattning som kan motsvara
dagens kvarter I. Öppningar i omgärdningen redovisas i väster och nordöst. Enligt två
sockenbeskrivningar från 1760 respektive 1817/1828 fanns det en trästapel för
klockorna på kyrkogården, men det framgår inte var.
De äldsta kvarvarande gravvårdarna i kvarter II är från 1929 och visar att kvarteret, som
är den första utvidgningen, troligen fanns då. Kvarteret finns inte redovisat på
häradsekonomiska kartan ovan från 1868-77. I kvarter III, som är den andra
utvidgningen, är den äldsta gravvården från 1971. Kvarteret är inte heller redovisat på
den ekonomiska kartan ovan från 1948. Här låg tidigare ladugården till Klockaregården.
Tillgängliga fotografier från t ex 1930-talet visar inte så mycket av själva kyrkogården.
Man kan dock se att en häck växer på södra kyrkogårdsmuren även då.

TREHÖRNA KYRKOGÅRD
Trehörna kyrka med omgivande kyrkogård är belägen i skogsbygden vid stranden av
Trehörnasjön. Genom två utvidgningar, kvarter II och III, har kyrkogården fått en
rektangulär form i nord/sydlig riktning. Den äldre delen, kvarter I, är något rektangulär i
väst/östlig riktning. Kyrkan ligger något förskjuten mot norr inom den äldre delen med
långhuset i väst/östlig riktning.

Trehörna kyrka
Trehörna socken bildades 1643 av delar som ingick i socknarna Stora Åby, Säby och
Linderås. Den nybildade socknens första kyrka uppfördes mellan åren 1643-1647.
Kyrkobygget bekostades till stor del av överste Arvid Ribbing, som ägde Trehörna
säteri. I mitten av 1800-talet revs kyrkan då den var för liten för den växande
befolkningen och då den även var i mycket dåligt skick. Den nuvarande
kyrkobyggnaden uppfördes av timmer 1861 av soldaten Carl Fröjd i Brickarp, delvis av
byggnadsmaterial från den gamla kyrkan. Den fick ett rektangulärt långhus med
rakslutet kor av långhusets bredd, bakomliggande flersidig sakristia och torn i väster.
Fasaderna är klädda med en vitmålad locklistpanel under ett svartmålat, plåttäckt
sadeltak. Huvudingången är via tornet i väster, men ingång finns även centralt på södra
långsidan.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN

Kyrkogården består av tre kvarter: I, II och III. De olika kvarteren motsvarar den äldsta
delen, kvarter I, respektive de båda utvidgade delarna kvarter II och III.

Allmän karaktär
De tre kvarteren som är detsamma som tre olika delar från olika tider, har delvis olika
karaktär. I kvarter I står de äldre gravvårdarna och de mer påkostade familjegravarna.
Kvarter II och III markeras av rygghäckar i olika utsträckning och är mer strikt
uppbyggda än kvarter I. De har även olika trädslag i trädkransen. De tre kvarteren ligger
i olika nivåer och det syns tydligt att kyrkogården består av tre olika delar.

Omgärdning
Väster (I): ca 1,0 m hög kallmurad stödmur av ca 0,2-0,8 m stora gråstenar i
oregelbundna skift. En syrenhäck växer på muren. Mindre skada norr om västra
grinden.
Väster (II): en upp till ca 1,8 m hög kallmurad stödmur av ca 1,0-2,0 m stora gråstenar i
2-3 skift. Syrenhäck.
Väster (III): omgärdning saknas. Buskage i slänten mot väster.
Norr (I): en ca 0,5 m hög kallmurad stödmur av ca 0,2-0,8 m stora gråstenar i
oregelbundna skift.
Norr (II): en ca 0,5 m hög kallmurad stödmur omgärdar kvarter II i norr, av ca 0,4-0,8 m
stora gråstenar i drygt ett regelbundet skift.
Norr (III): mur saknas, släntat mot norr. En ca 1,0 m hög klippt häck av stor hagtorn
växer som begränsning.
Öster (I): en ca 0,9 m hög kallmurad stödmur av ca 0,2-1,0 m stora gråstenar i
oregelbundna skift. Syrenhäck växer på muren.
Öster (II): på en sockel av ett skift gråstenar står ett ca 0,5 m högt staket av järnsmide
med rik dekor, syrenhäck växer innanför.
Öster (III): mur saknas och marken är släntad ner mot kyrkogården. En ca 1,0 m hög
klippt häck av stor hagtorn växer som begränsning.
Söder (I): En ca 0,8 m hög kallmurad stödmur av ca 0,2-0,7 m stor gråsten i
oregelbundna skift. En syrenhäck växer på muren. Mindre skada i sydväst.

Ingångar
Väster (I): pargrind av järnsmide. Rakt krön, runda spjälor och sparsam dekor av
slingor. Grindstolpar av röd granit, kvadratiska med svagt toppigt krön. Trappor av
gråsten. Grinden är av lika modell som södra grinden (I) men mindre.
Väster (III): enkel trappa av kalksten leder upp till kyrkogården.
Norr (I): två små trappor i nordväst respektive nordöst av gråsten med enkla ledstänger
av rundjärn.
Norr (II): trappa i ljus gråsten leder mellan kvarter II och III mitt i kvarteren. Enkla
ledstänger av rundjärn.
Norr (III): pargrind i nordöst av järnsmide med svagt konkavt krön. Handtaget är
stämplat Jp No 8. Glest stående spjälor som avslutas upptill av kors respektive
trianglar. Grovhuggna grindstolpar av röd granit med välvt krön.
Öster (II): pargrind av järnsmide med konvext krön. Spjälor avslutade med franska
liljan. Kvadratiska grindstolpar av granit med avfasat krön.
Söder (I): Pargrind av järnsmide med rakt krön. Runda spjälor och sparsam dekor.
Kvadratiska grindstolpar av röd granit med avfasade krön. Grinden är av lika modell
som västra grinden (I).

Vegetation
Trädkransen består av:
Väster (I): en lönn
Väster (II): tre almar
Väster (III): en lind
Norr (III): tre lindar.
Öster (I): två lönnar
Öster (II): en alm.
Öster (III): tre lindar
Söder (I): en lönn
Rygghäckar av häckoxbär. En ca 1,0 m hög klippt syrenhäck växer på kyrkogårdsmuren
i väster, öster och söder i kvarter I och i väster och öster i kvarter II och en ca 1,0 m hög
klippt stor hagtornshäck omgärdar kvarter III i väster, norr och öster.

Gångsystem
Grusgångar av naturgrus. Till kyrkans sydportal leder en gång med hårdgjord yta av
asfalt (?) med ett tunt lager krossgrus.

Gravvårdstyper
I kvarter I är det norr om kyrkan huvudsakligen högresta gravvårdar och här finns elva
grusgravar. Söder om kyrkan är det huvudsakligen låga breda vårdar, även grusgravar.
Gravhäll från 1700-talet vid kyrkans västingång. I kvarter I finns även ett s k avbrutet
livsträd. Linjegravar framför allt från 1920-talet, enstaka från 1930. I kvarter II finns
linjegravvårdar från 1929-1971, vilket verkar vara en fortsättning från kvarter I. Här
finns även åtta grusgravar med stenramar. I kvarter III är det huvudsakligen låga och
breda vårdar, med den äldsta från 1971.
I jämförelse med andra kyrkogårdar i länet är det mycket vanligt att hemvisten anges på
gravvården.

Minneslund
I norra delen av kvarter III, väster om gravkapellet finns en minneslund. Den består av
en grusad rundel med bänk och blomplantering. Minnessten på jordningsytan. En
häck inramar minneslunden.

Byggnader
Gravkapell i nordöstra hörnet i kvarter III. Fasaderna är klädda med locklistpanel med
rundad läkt, liksom kyrkan. Plåtklätt topptak krönt med svartmålat kors. Rundbågiga
parfönster i väster och öster. Pardörr i söder med träpanel. Gjuten sockel. Invändigt är
väggarna klädda med masonite och vitmålade. Skurgolv av smala brädor och
ringförsedda luckor. Kassettindelat tak. I nordvästra hörnet mellan kvarter II och III
finns ett förråd med fasader klädda med locklistpanel med profilerad läkt. Sadeltak täckt
med bandplåt. Panelklädd dörr. Källare med nedgång i öster.

Övrigt
Container utanför muren mellan kvarteren II och III. Norr om kvarter III finns
undanställda gravvårdar staplade. I kvarter II finns parkbelysning med kantig kupa av
ofärgat råglas. I kvarter I finns parkbelysning med kantig kupa av klarglas.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER

Kvarter I

Kvarteret omfattar gravplats nr 1-169 och ligger runt kyrkan. Väster om kvarteret ligger
den f d klockargården, i norr kvarter II, landsvägen i öster och skolan i söder.

Allmän karaktär
Ålderdomlig och öppen karaktär. Inga rygghäckar. Gravvårdar i enkla rader i öst/västlig
riktning. På kvarterets södra sida står gravvårdarna vända med textsidan mot den
nord/sydliga mittgången. På den norra sidan finns fler högresta gravvårdar.

Omgärdning
Området i öster, söder och väster omgärdas av murar och en meterhög häck. Mot norr
slutar kvarteret med en stödmur/terrassmur ned mot kvarter II.

Ingångar
Pargrind i smide i södra muren, två trappor i norr ned mot kvarter II. Smidesgrind i
västra muren.

Vegetation
Kvarteret omgärdas av syrenhäckar i öster, söder och väster. Lönnar i trädkransen.
Stubbar från två träd i söder, på ömse sidor av ingången.

Gångsystem
Grusgångar med naturgrus. Vid ingången i söder upp mot kyrkans sydingång är gången
asfalterad (?) och täckt med tunt krossgrus.

Gravvårdstyper
På kyrkans norra sida står huvudsakligen högresta gravvårdar och här finns elva stycken
grusgravar. På södra sidan är det huvudsakligen låga och breda vårdar, även här
förekommer grusgravar. Gravhäll från 1700-talet vid kyrkans ingång i väster. Förutom
ovan nämnda häll är äldsta gravvården daterad till 1862. I öster finns linjegravar från
framför allt 1920-talet.

Övrigt
Vattenpost vid västra muren söder om västra ingången. Parksoffor.

Kvarter II

Kvarteret omfattar gravplats nr 1-214 och ligger norr om kvarter I, med den f d
klockaregården i väster, kvarter III i norr och landsvägen i öster.

Allmän karaktär
Kvarteret har en relativt strikt men öppen karaktär med några rygghäckar i nord/sydlig
riktning. Gravvårdarna är i allmänhet låga. I väster och norr ligger en rad med
grusgravar omgärdade med stenram. Ett linjegravssystem upptar större delen av
kvarteret. Gravarna ligger i två grupper med tre rader familjegravar emellan.

Omgärdning
Mur i söder mot kyrkan. Syrénhäckar utmed mur på västra och östra sidan. Stödmur till
kvarter III.

Ingångar
Två granittrappor med enkla ledstänger mellan kvarter I och II. Smidd pargrind i öster.
Granittrapp med likadant räcke ned mot kvarter III i norr.

Vegetation
Tre almar i trädkrans i väster. Syrénhäck i väster och öster. En alm på östra sidan vid
syrénhäck och mur. Fyra rygghäckar av häckoxbär orienterade i nord-sydlig riktning.

Gångsystem
Grusgångar med fint krossgrus runt omkring gravområde.

Gravvårdstyper
Följbart linjegravssystem från 1929 och fram till 1960-70-tal. Låga breda vårdar. Åtta
grusgravar med stenomgärdning. Äldsta gravvården från 1929. Gravvårdar i granit.

Byggnader
Förrådsbyggnad i nordväst.

Övrigt
Vattenpost vid förråd vid västra muren.

Kvarter III

Kvarteret omfattar gravplats nr 1-232 och utgör kyrkogårdens norra del. I väster
naturmark, i norr villaområde, i öster landsvägen och i söder kvarter II.

Allmän karaktär
Kvarteret har en strikt karaktär med gravvårdar och rygghäckar i väst/östlig riktning.
Kvarteret ligger lägst beläget av kyrkogårdens tre delar.

Omgärdning
Omgärdning saknas i väster där det är en sluttning med sly. Här finns en kompost. I norr
är det en ca 1 m hög hagtornshäck. Omgärdning saknas även i norr och öster.

Ingångar
Smidesgrind i nordöstra hörnet. En trappa mot kvarter II. Äldre kalkstenstrappa i väster,
vid förråd leder från/till kyrkogården.

Vegetation
En respektive två lindar i trädkransen i väster och öster. I norr avgränsas kyrkogården
av en ca 1 m hög hagtornshäck. Rygghäckar av häckoxbär går i nord/sydlig riktning.

Gångsystem
Grusgångar av fint krossgrus delar in kvarteret i två gravområden.

Gravvårdstyper
Låga och breda gravvårdar av granit. Äldsta gravvården är daterad till 1971 och många
står i årtalsföljd.

Byggnader
Förråd som hör ihop med kvarter II i väst. Gravkapell i nordöst.

Övrigt
Minneslund från 2005 invid gravkapellet.

FÖRSAMLING 1995 - TREHÖRNA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 638, 1900: 889, 1995: 403

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Församling utbruten ur Stora Åby (samt Säby och Linderås) 1652.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen i skogsbygden vid stranden av Trehörnasjön ca 20 km sydost om Ödeshög i anslutning till Trehörna samhälle. På kyrkogården finns ett bårhus. Invid kyrkan ligger en i bruk varande skola. Strax norr om kyrkan låg ålderdomshemmet, i dag finns här ett villaområde. Prästgård vid Pukeryd.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den äldsta kända kyrkan uppfördes av timmer 1643-47. Enligt en teckning som finns bevarad i sakristian bestod kyrkan av långhus med smalare kor, vapenhus mitt på södra sidan och sakristia mitt på den norra. Ett gaveltorn i väster kröntes av en kupolformad huv med spira. Långhuset täcktes av ett sadeltak. Tak och väggar var täckta med spån, taket tjärat och fasaderna rödfärgade. Enligt uppgift höjdes kyrkan 1695 och tornet uppfördes. Invändigt hade kyrkan målningar med "Bibliska Språk omkring Eglabillder" (ATA, inv. 1828). Dessa var troligen utförda av Daniel Hjulström som kontrakterades för arbetet 1734.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande kyrkan är byggd i trä 1861-62 av soldaten Carl Fröjd i Brickarp som en salkyrka med rakslutet korparti, utbyggd polygonal sakristia i öster samt torn i väster. Möjligtvis ingår material från den äldre kyrkan i den nya kyrkan.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans fasader är klädda med vitmålad stående träpanel. Långhuset täcks av ett flackt plåttäckt sadeltak och den lägre sakristian har ett valmtak. Tornet kröns av ett pyramidtak med fyrkantig lanternin med spira. Fönstren är rundbågeformade och försedda med spröjsar. Ingång sker i väster genom tornet samt mitt på södra långsidan. Kyrkorummet har vitmålade väggar och täcks av ett flackt trätunnvalv. Predikstolen, tillverkad i Vadsten 1701, återfick sin ursprungliga färgsättning 1961. Altartavlan (kopierad efter Rubens Nedtagande från korset) är målad av J. P. Johansson 1874. Bänkinredningen är öppen.

REFERENSER:
Edström, S.: "De båda kyrkorna i Trehörna". Från Sommabygd till Vätterstrand. 1950.
Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.