Trons kapell

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet har en rektangulär planform med ett förhöjt mittparti. Koret är placerat mitt för västra långsidan. Mittpartiet har en hög och öppen takkonstruktion som visar det branta pulpettaket medan de betydligt lägre delarna på var sida har plana tak. I sidopartierna är två bänkkvarter placerade och utmed rummets östra del löper en förbindelsegång mellan de anslutande rummen. Rummet har en medveten ljusgestaltning genom att ett stort glasat korparti i väster ger ett effektfullt ljusinsläpp. Framför den inglasade korväggen hänger en färgsprakande altarprydnad, utförd i glas och keramik. I kontrast till det ljusa och höga mittpartiet med kor och kistkatafalk finns de mer dunkla och låga sidopartierna med bänkkvarteren. Kapellsalen har en modernistisk prägel med stora rena murytor och en sparsmakad inredning.
Framför korväggens glasparti står ett rektangulärt ALTARE. Det är utfört i kalksten med polerad yta och räfflade kanter. Altaret pryds av två altarljusstakar och ett altarkrucifix i sterlingsilver med bergskristall och rubininfattningar. Krucifixet och ljusstakarna är tillverkade av skulptör Bertil Berggren, Stockholm, 1963, liksom jordfästningsredskapen; mullkar och mullspade i mässing. Ovanför altaret hänger en ALTARPRYDNAD i krackelerat glas och keramik av konstnären Vilmund de Meyere, Stockholm, 1963. I koret står också en flyttbar psalmnummertavla utförd i fura och spånskiva.
Rummets östra vägg pryds av en stor textil utförd av konstnär Kerstin Ekengren, Järvsö, 1974. Textilen består av tre delar som alla symboliserar det eviga livet. Till inventarierna hör även ett blågrönt bårtäcke från Libraria 1994, signerad SK.
Kyrkorummets golv är belagt med rektangulära plattor av kalksten. Även golvsockeln är utförd i kalksten. Vid rummets mitt finns en katafalk vars kant är klädd med kalksten som delvis räfflats. Väggarna är vitmålade. I de lägre delarna är taken av vitmålad betong och konstruktionen bärs upp av betongpelare. I det förhöjda mittpartiet har taket målats beige. Spår efter betongformarna ger struktur åt de släta ytorna. Det glasade partiet i koret har en fönsterbåge i trä.
I utrymmena med lägre takhöjd har lösa BÄNKAR placerats i två kvarter som är vända mot katafalken i mittpartiet. Bänkarna som är tillverkade vid Bröderna Färnqvists möbelfabrik är utförda i fura och försedda med tygsits. Runt bänkkvarteren finns väggarmaturen i form av ljusramper med vita rektangulära kuber. Några lösa stolar med snörflätade sitsar är placerade utmed rummets södra vägg.
I anslutning till kyrkorummet ligger ORGELRUM, SAKRISTIA, KRANSHALL och ENTRÉ. Mellan kyrkorummet och orgelrummet finns en öppning i väggen som är försedd med ett trägaller i fura. ORGELN är tillverkad av Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstaden, Luleå, 1963. Mot orgelrummet, sakristian och entrén finns dörrar utförda i fura. Vid entrén finns en pardörr med karaktäristiskt utformade handtag i mässing. Dörren mot kranshallen och de övriga ekonomiutrymmena har en ljusblå kulör.
Vid entrén finns ett VÄNTRUM. Rummet har renoverats på senare tid och originalmöblerna bytts ut så när som ett bord i marmor inköpt från NK i Stockholm. På väggen hänger en tavla av konstnär Anselm Schulzberg från 1891 föreställande allhelgonakväll på Capri.
Souterrängvåningen inrymmer främst MOTTAGNINGSRUM/VISNINGSRUM, BISÄTTNINGSRUM och KREMATORIUM. Golven är belagda med terazzo. I visningsrummet finns ett väggfast altare i fura och stolar i björk med grå tygsits. Rummet kan skiljas av från de övriga ekonomiutrymmena med en vikvägg.

Innan Trons kapell uppfördes på östra kyrkogården i Filipstad 1963 användes det gamla bårhuset från 1877 på västra kyrkogården som gudstjänstlokal och gravkapell vid mindre förättningar.
Redan vid slutet av 1930-talet började filipstadsborna utreda möjligheterna att uppföra ett krematorium. Planeringen för ett kapell pågick intensivt 1948 då bl a arkitekt Curt von Schmalensee, Norrköping och arkitekt Erik Lundgren, Falun, besökte Filipstad med krematorieföreningens styrelse. Vid början av 1960-talet beslutar Kungliga Byggnadsstyrelsen i Stockolm att en utvidgning av östra kyrkogården i Filipstad är möjlig enligt trädgårdskonsulent Edvard Jacobson förslag. Anläggandet av den då nya riksvägen mot Nykroppa hade den senaste tiden försenat utvidgningen. Arkitekt Åke Porné, Stockholm, hade redan 1959 upprättat ritningar för krematoriebyggnaden. Sommaren 1962 tog byggandet fart med Byggnads AB Uno Jansson som huvudentreprenör. Trons kapell invigs i början av november 1963.
Trons kapell har efter uppförandet endast genomgått mindre förändringar. 1980 sker en renovering av krematoriet efter ritningar och beskrivning av Kjell Nyqvist, Bjerking ingenjörsbyrå AB. 1987 förses entrén med en ny aluminiumdörr.

Kapellet av sten har till sin helhet en rektangulär form och inrymmer både kyrkorum och krematorium. Över en relativt låg byggnadskropp med platt tak höjer sig ett mittparti med kopparklätt pulpettak. Mittpartiet rymmer kyrkorummet. Byggnaden har en horisontal effekt som bryts av den fristående klockstapeln med stark vertikal verkan. Fasaderna är vitputsade. I en souterrängvåning, med entré från söder, ligger krematoriedelen.
Kapellets sockel är klädd med granit och fasaden utgörs av vitputsad betong. Byggnadens platta takfall är belagda med papp och takfoten har markerats med en smal kant av kopparplåt. Pulpettaket över kapellsalen är belagt med falsad kopparplåt. Även krematoriets skorsten är kopparklädd. I den södra fasaden sker ljusinsläppen genom smala vertikala fönsterband med glasbetong. Mot sjön i väster skjuter väggen med det glasade korpartiet upp och kröns av ett latinskt kors i koppar. Korpartiets fönsterbåge är klädd med kopparplåt. Framför entrén ligger en bred trappa av granit och dörromfattningen är klädd med mörkt skiffer. Dörren är av brun aluminium.