Konstnären Hans Fagerström färdigställer triptyken i Persnäs kyrka.

När Persnäs kyrka byggdes under början eller mitten av 1100-talet bestod den av ett långhus, kor och absid. Någon gång 1170-1240 försågs kyrkan med det kraftiga västtornet. Östtornet tillkom antagligen någon gång under 1200-talet. Under 1200-talets mitt utvidgades kyrkan möjligen under ledning av den kände byggmästaren Håkan Tanna. Kyrkan blev genom de dubbla tornen en klövsadelkyrka. Av denna finns dock bara det väl tilltagna västtornet bevarat. Koret och korsarmarna är byggda 1857 efter ritningsförslag av Carl-Gustaf Blom-Carlsson. I samband med denna ombyggnad av den gamla kyrkan rasade stora delar av östtornet p.g.a. att bärande delar rivits. En annan radikal förändring av kyrkorummet skedde 1959-1960. Arkitekt var Carl Hampus Bergman. I korsarmarna inreddes sakristia, toalettutrymme, materialrum, sammanträdesrum och konfirmandsal. Koret fördjupades eftersom den tidigare sakristian togs bort. Anders Georg Wadstens altaruppsats från 1782 liknande den som finns i Alböke kyrka monterades ner. Altartavlan från 1890 med motiv: Kristus uppenbarar sig för Maria Magdalena utförd av C.O. Christiernin fick sin plats i bisättningskapellet. Predikstolens dekorationer i spegelfälten skalades av. Den runformade altarringen ersattes av en ny liksom bänkinredningen.

Allan Bernving föddes 1911. Han skildrade Öland i ord och bild under de decennier när landet förändrades; främst 1950- och 1960-talen. Bernvings intresse för historia och lokala företeelser ledde till att han fotograferade stort och smått; ofta sådant som han förstod var nära att försvinna eller sådant som var nyheter. Så har han t ex två bildserier om skörd, en med självbindare från 1958 och en med skördetröska från 1960. Sådana bilder är oersättliga för att belysa jordbrukets förvandling i mitten av 1900-talet.
Han var lokalredaktör på Öland för Östra Småland 1950-1965 men fortsatte att fotografera även därefter. Enligt utsago från journalistkolleger var det då hustrun som tog bilderna efter Bernvings instruktioner.
I 40-årsåldern blev Allan Bernving döv och blind. Försämringen gick gradvis och tvang honom till sist att sluta som journalist. Istället engagerade Bernving sig för de dövblindas situation. Rätten till tolk var t ex inte alls självklar för denna grupp. Engagemanget ledde till att Bernving 1975-1983 var ordförande i de svenska dövblindas riksförbund. I september 1977 var han en del av den svenska delegationen till de dövblindas världskongress i New York.
Allan Bernving avled 1993.