I den här kategorin finns ett stort antal bilder från Joseon, både målningar och kalligrafi, vikskärmar och tryckstockar i trä. Det finns ganska mycket bildmaterial bevarat från denna period, något som inte är fallet från den tidigare Goryeodynastin. Detta överensstämmer också väl med Östasiatiska museets koreanska samling, där det inte finns något bildmaterial från tidigare epoker än Joseon.
Under tidig Joseon ägnade sig både professionella målare vid den kungliga avdelningen för målarkonst (Dowawon och senare Dohwaseo på Koreanska) och amatörer från den lärda bildade klassen åt traditionell kinesisk landskapsmålning. Under mellersta Joseon kom nya influenser från den kinesiska Zheskolan och detta inflytande kan ses som början till ett mer specifikt koreanskt måleri. På 1700-talet sökte sig koreanska konstnärer till inhemska teman och skapade ett mer verklighetstroget landskapsmåleri där det var just koreanska verkliga landskap man målade. Samtidigt arbetade man också med andra genrer, som tuschmålning, där växter, fåglar och blommor var populära motiv. Motiv med konfucianska förtecken, som till exempel "de fyra ädla växterna": plommon, orkidé, krysantemum och bambu ("sangunja" på koreanska), var vanliga, särskilt bland de lärda amatörmålarna. Vid hovet målade professionella konstnärer ofta tavlor som med stor noggrannhet återgav kungliga och statliga ceremonier, samt porträtt av kungen och höga officerare.
Under senare delen av Joseondynastin ökade intresset för vanligt folk och från den här tiden finns många genremålningar som fångar vardagsscener i vanliga människors liv. En annan typ av målning, den så kallade folkmålningen, var också mycket populär under senare delen av Joseon. Det var målningar som var tydligt kopplade till folktron, ofta med motiv som lyckobringande djur eller växter, eller lärdomsteman, gudomar ur folktron eller scener som visade traditioner i bruk vid den här tiden. Det finns ett ganska stort antal folkmålningar i den här samlingen. Folkmålningar satt ofta på vikskärmar som utsmyckningar i hemmen, eller användes vid ceremonier.
Under Joseon utvecklades tryckerikonsten avsevärt, särskilt under kung Sejong (r. 1418-1450). Stora mängder böcker trycktes med lösa tryckblock i trä. Vissa böcker var också illustrerade. I den här delen av samlingen finns exempel på tryckblock som användes till boktryckeri.