GRÄNNA KYRKA

Kyrkogården runt Gränna kyrka har anor från minst 1100-talet, då
en kyrka uppfördes på platsen. Vid arkeologiska utgrävningar har
en kristen grav påträff ats under denna kyrka vilket skulle kunna
indikera att en ännu äldre kyrka stått på platsen. Kyrkogården har
utvidgats vid minst två tillfällen: 1746 då Klockarelyckan, en äng
öster om kyrkogården som var avsatt för bete för klockarens djur,
togs i anspråk och 1814 då kyrkogården utvidgades åt norr och
söder. Redan 1652 hade dessa områden reserverats för kyrkogårdsutvidgning
då Gränna stadsplan utformades. Kyrkogårdsmuren har
genomgått en rad kända förändringar. Under 1600-talet murades ett
valv över ingången i söder 1608 och hela muren skulle muras om
1624. 1662 murades den norra kyrkogårdsingången igen medan den
södra byggdes om. På 1700-talet handlade det mest om underhåll,
efter att det konstaterats 1704 att muren var förfallen gjordes den i
ordning 1722. Samtidigt infördes ett system där muren delades upp
mellan stad och landsbygd, där landsbygdsdelen i sin tur delades
upp mellan de olika gårdarna. Varje gård och staden ansvarade för
att en viss del av muren hölls i ordning. 1730 kom en uppmaning
att rödfärga och tjärstryka de delar av muren som var av trä. 1814
murades hela muren om i samband med utvidgningen av kyrkogården.
Klockstapeln byggdes 1662 och användes fram till 1761 då
klockorna fl yttades över till kyrkans torn efter att detta byggts om.
Klockstapeln stod därefter oanvänd. 1981 anlades en minneslund
och en urnlund på kyrkogården, i slänten nedanför Freytag-Ramsayska
gravkoret.
Några uppgifter eller avbildningar från äldre tid över kyrkogården
saknas vilket innebär att det är osäkert hur den äldsta kyrkogården
var utformad. Förmodligen liknade den en äng med självsådda växter
och träd, sannolikt indelad i tomter, ett för varje sockenhemman.
En sådan uppläggning användes på de fl esta kyrkogårdar före 1800-
talet. De enskilda gravplatserna var vidare oregelbundet placerade
med omarkerade gränser. Oregelbundna, förvildade och ständigt
under förnyelse var de ängslika kyrkogårdarna fram tills de mer
stadslika parkidealen började prägla även landsortskyrkogårdarna i
slutet av 1800-talet. Eftersom så lite av kyrkogårdens äldre struktur
finns bevarad är det osäkert om det parkidealet hann införas på
kyrkogården innan den nya kyrkogården anlades 1868.

Allmän karaktär
Kyrkogården vid Gränna kyrka skiljer sig från många andra kyrkogårdar
i och med att den stått oanvänd så länge. Den avgränsas
i öster av Grännaberget och sluttar ned mot Brahegatan. Endast
området öster om kyrkan är idag utnyttjat för gravar och då i form
av en urnlund. Strax söder om denna fi nns en minneslund. Öster
om dessa fi nns äldre gravvårdar bevarade, vilka förmodligen står
kvar på sina ursprungliga platser. Skillnaden i karaktär mellan de
två områdena, lundarna och de äldre gravvårdarna, är mycket stor.
Väster om kyrkan fi nns främst stora gräsmattor, en gravvård står
nordväst om kyrkans ingång.

Omgärdning
Kyrkogården omgärdas av en stenmur, murad av huggen sten med
cementfog. Den har funktionen av en stödmur i norr, väst och vid
den västra delen av den södra muren. I söder övergår den till att
bli en regelrätt mur, med cementfog i väster och kallmurad med
staket i öster. Den östra delen av kyrkogården avgränsas av berget.
Den södra och den norra delen av muren är förmodligen den som
murades 1814 då kyrkogården utvidgades. Cementfogarna har
tillkommit senare.
Den västra muren flyttades in en meter i samband med att Brahegatan
breddades och murades då om.
Ingångar
Kyrkogården har fyra ingångar: två i norr, en i söder och huvudingången
i väst. Den nordöstra är utan grind och stolpar, liksom
den i söder, och har en trappa i granit med svarta ledstänger och
en handikappramp av sjöstensplattor och gatsten. Den nordvästra
har vita spritputsade grindstolpar med släta hörn och listverk täckta
med koppartak som kröns av en glob. Grindarna har tagits bort,
förmodligen på grund av de svarta ledstänger som ackompanjerar
granittrappan som leder upp till kyrkogården. Den västra huvudingången
liknar den nordvästra men här är grindstolparna oktagonala
liksom koppartaket. Inte heller här finns någon grind, förmodligen
av samma skäl som i nordväst.

Vegetation
Kyrkogården omgärdas av en trädkrans av lönn, lind och ask. Av
äldre fotografi er kan utläsas att träden längs Brahegatan är senare
planterade än de övriga, på ett fotografi från 1936 syns att träden är
relativt unga i förhållande till den övriga trädkransen. Förmodligen
planterades en trädkrans vid 1800-talets mitt och mot Brahegatan
kompletterades med lindar under 1920-talet. Vid kyrkans ingång
fi nns rabatter med rosor och spirea, något som återkommer vid
lundarna på kyrkogårdens östra del. Här finns även paraplyask.
Dessutom förekommer ett flertal mindre planteringar med bland
annat järnek och kornell.

Gångsystem
Det gångsystem som idag finns på kyrkogården består av en grusgång
som går runt kyrkan och till de olika ingångarna. Till minneslunden
finns en gång av sjöstensplattor och gatsten och gången
från trappan i väster till kyrkans ingång är lagd med kalkstensplattor
och gatsten.

Gravvårdstyper
De olika gravvårdstyperna på kyrkogården skiljer sig mycket åt,
till stor del beror detta på det stora åldersspann som fi nns mellan
vårdarna. De äldre är stora och påkostade och i många fall högresta.
De yngre är typiska urnvårdar, de flesta är små naturstenar med
inskription och utan dekor.

Byggnader
Förutom kyrkobyggnaden förekommer ett gravkor och en bod på
kyrkogården. Gravkoret uppfördes 1803 över Christopher Freytag
som gick bort endast nio år gammal. Han var det första rödsotsoff -
ret i socknen och hans föräldrar lät uppföra gravkoret. Gravkoret
fortsattes att användas av släkten. Byggnaden är slätputsad och
avfärgad i vitt med rusticerade hörn och dörromfattning. Taket är
ett tälttak av koppar som kröns av ett förgyllt kors. Boden är en
tidigare vedbod av okänd ålder. Den har en rektangulär plan och
fasaden är klädd med rödslammad locklistpanel. Sadeltaket täcks
med tvåkupigt lertegel. Båda byggnaderna har ett högt miljöskapande
värde.

Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarter A innefattar den östra delen av kyrkogården med de äldre
gravvårdarna. Dessa står placerade med ryggen mot berget på olika
nivåer mot bergssidan. Om dessa nivåskillnader är naturliga eller
medvetet uppbyggda är osäkert. Runt de gravvårdar som står närmast
berget växer vintergröna medan de mer åt väster omgärdas av
gräsmatta. Kvarteret sträcker sig från boden i norr längs med berget
och den södra muren fram till ingången. Mot bergssidan växer ett
antal äldre träd.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är högresta och ger ett ålderdomligt intryck. De fl esta
är av sand- eller kalksten men även granit, marmor och gjutjärn
förekommer. Många av gravvårdarna är täckta med lavar och texten
på dem är svår- eller oläslig. Åldern på dem sträcker sig från
1633-1915. Titlar är, som väntat, vanliga och dessa visar på det
övre sociala skikt som var bosatta i Gränna: överste och riddare af
kongl svärdsorden, fanjunkaren, majoren, riddarn af kongl nordstjerneorden,
grevinnan, lagmannen, pappersmakare-mästare och
protocolls.

Kvarter B
Kvarter B är urngravsområdet öster om kyrkan. Det är ett halvcirkelformat
kvarter rakt nedanför Freytag-Ramsayska gravkoret.
Gravvårdarna är uppdelade i två områden, ett i norr och ett i söder,
med vårdarna riktade snett in mot mitten. Ytan är gräsbevuxen och
området ramas in av ros- och spireabuskar samt paraplyask.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är typiska för urnlundar, mindre naturstenar med
enkel inskription och ingen eller anspråkslös dekoration. Urnlunden
inrättades 1981 och gravvårdarna är daterade mellan 1980-
2006,beroende på att en gravvård fl yttades när minneslunden
anlades. Titlar är ovanligt, i kvarteret fi nns endast tre: målaren,
konditor och bergsingenjör. En vård som avviker är den från 1980
som är ett gjutet kors.

Minneslunden
Allmän karaktär
En minneslund anlades 1981 söder om urnlunden. En gång av
sjöstensplattor leder upp till lunden från söder. I lunden, som omges
av ros- och spireabuskar, fi nns ett vattenspel och blomhållare
samt en bänk.

Kyrkogården runt Gränna kyrka har anor från minst 1100-talet, då
en kyrka uppfördes på platsen. Vid arkeologiska utgrävningar har
en kristen grav påträff ats under denna kyrka vilket skulle kunna
indikera att en ännu äldre kyrka stått på platsen. Kyrkogården har
utvidgats vid minst två tillfällen: 1746 då Klockarelyckan, en äng
öster om kyrkogården som var avsatt för bete för klockarens djur,
togs i anspråk och 1814 då kyrkogården utvidgades åt norr och
söder. Redan 1652 hade dessa områden reserverats för kyrkogårdsutvidgning
då Gränna stadsplan utformades. Kyrkogårdsmuren har
genomgått en rad kända förändringar. Under 1600-talet murades ett
valv över ingången i söder 1608 och hela muren skulle muras om
1624. 1662 murades den norra kyrkogårdsingången igen medan den
södra byggdes om. På 1700-talet handlade det mest om underhåll,
efter att det konstaterats 1704 att muren var förfallen gjordes den i
ordning 1722. Samtidigt infördes ett system där muren delades upp
mellan stad och landsbygd, där landsbygdsdelen i sin tur delades
upp mellan de olika gårdarna. Varje gård och staden ansvarade för
att en viss del av muren hölls i ordning. 1730 kom en uppmaning
att rödfärga och tjärstryka de delar av muren som var av trä. 1814
murades hela muren om i samband med utvidgningen av kyrkogården.
Klockstapeln byggdes 1662 och användes fram till 1761 då
klockorna fl yttades över till kyrkans torn efter att detta byggts om.
Klockstapeln stod därefter oanvänd. 1981 anlades en minneslund
och en urnlund på kyrkogården, i slänten nedanför Freytag-Ramsayska
gravkoret.
Några uppgifter eller avbildningar från äldre tid över kyrkogården
saknas vilket innebär att det är osäkert hur den äldsta kyrkogården
var utformad. Förmodligen liknade den en äng med självsådda växter
och träd, sannolikt indelad i tomter, ett för varje sockenhemman.
En sådan uppläggning användes på de fl esta kyrkogårdar före 1800-
talet. De enskilda gravplatserna var vidare oregelbundet placerade
med omarkerade gränser. Oregelbundna, förvildade och ständigt
under förnyelse var de ängslika kyrkogårdarna fram tills de mer
stadslika parkidealen började prägla även landsortskyrkogårdarna i
slutet av 1800-talet. Eftersom så lite av kyrkogårdens äldre struktur
finns bevarad är det osäkert om det parkidealet hann införas på
kyrkogården innan den nya kyrkogården anlades 1868.

Allmän karaktär
Kyrkogården vid Gränna kyrka skiljer sig från många andra kyrkogårdar
i och med att den stått oanvänd så länge. Den avgränsas
i öster av Grännaberget och sluttar ned mot Brahegatan. Endast
området öster om kyrkan är idag utnyttjat för gravar och då i form
av en urnlund. Strax söder om denna fi nns en minneslund. Öster
om dessa fi nns äldre gravvårdar bevarade, vilka förmodligen står
kvar på sina ursprungliga platser. Skillnaden i karaktär mellan de
två områdena, lundarna och de äldre gravvårdarna, är mycket stor.
Väster om kyrkan fi nns främst stora gräsmattor, en gravvård står
nordväst om kyrkans ingång.

Omgärdning
Kyrkogården omgärdas av en stenmur, murad av huggen sten med
cementfog. Den har funktionen av en stödmur i norr, väst och vid
den västra delen av den södra muren. I söder övergår den till att
bli en regelrätt mur, med cementfog i väster och kallmurad med
staket i öster. Den östra delen av kyrkogården avgränsas av berget.
Den södra och den norra delen av muren är förmodligen den som
murades 1814 då kyrkogården utvidgades. Cementfogarna har
tillkommit senare.
Den västra muren flyttades in en meter i samband med att Brahegatan
breddades och murades då om.
Ingångar
Kyrkogården har fyra ingångar: två i norr, en i söder och huvudingången
i väst. Den nordöstra är utan grind och stolpar, liksom
den i söder, och har en trappa i granit med svarta ledstänger och
en handikappramp av sjöstensplattor och gatsten. Den nordvästra
har vita spritputsade grindstolpar med släta hörn och listverk täckta
med koppartak som kröns av en glob. Grindarna har tagits bort,
förmodligen på grund av de svarta ledstänger som ackompanjerar
granittrappan som leder upp till kyrkogården. Den västra huvudingången
liknar den nordvästra men här är grindstolparna oktagonala
liksom koppartaket. Inte heller här finns någon grind, förmodligen
av samma skäl som i nordväst.

Vegetation
Kyrkogården omgärdas av en trädkrans av lönn, lind och ask. Av
äldre fotografi er kan utläsas att träden längs Brahegatan är senare
planterade än de övriga, på ett fotografi från 1936 syns att träden är
relativt unga i förhållande till den övriga trädkransen. Förmodligen
planterades en trädkrans vid 1800-talets mitt och mot Brahegatan
kompletterades med lindar under 1920-talet. Vid kyrkans ingång
fi nns rabatter med rosor och spirea, något som återkommer vid
lundarna på kyrkogårdens östra del. Här finns även paraplyask.
Dessutom förekommer ett flertal mindre planteringar med bland
annat järnek och kornell.

Gångsystem
Det gångsystem som idag finns på kyrkogården består av en grusgång
som går runt kyrkan och till de olika ingångarna. Till minneslunden
finns en gång av sjöstensplattor och gatsten och gången
från trappan i väster till kyrkans ingång är lagd med kalkstensplattor
och gatsten.

Gravvårdstyper
De olika gravvårdstyperna på kyrkogården skiljer sig mycket åt,
till stor del beror detta på det stora åldersspann som fi nns mellan
vårdarna. De äldre är stora och påkostade och i många fall högresta.
De yngre är typiska urnvårdar, de flesta är små naturstenar med
inskription och utan dekor.

Byggnader
Förutom kyrkobyggnaden förekommer ett gravkor och en bod på
kyrkogården. Gravkoret uppfördes 1803 över Christopher Freytag
som gick bort endast nio år gammal. Han var det första rödsotsoff -
ret i socknen och hans föräldrar lät uppföra gravkoret. Gravkoret
fortsattes att användas av släkten. Byggnaden är slätputsad och
avfärgad i vitt med rusticerade hörn och dörromfattning. Taket är
ett tälttak av koppar som kröns av ett förgyllt kors. Boden är en
tidigare vedbod av okänd ålder. Den har en rektangulär plan och
fasaden är klädd med rödslammad locklistpanel. Sadeltaket täcks
med tvåkupigt lertegel. Båda byggnaderna har ett högt miljöskapande
värde.

Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarter A innefattar den östra delen av kyrkogården med de äldre
gravvårdarna. Dessa står placerade med ryggen mot berget på olika
nivåer mot bergssidan. Om dessa nivåskillnader är naturliga eller
medvetet uppbyggda är osäkert. Runt de gravvårdar som står närmast
berget växer vintergröna medan de mer åt väster omgärdas av
gräsmatta. Kvarteret sträcker sig från boden i norr längs med berget
och den södra muren fram till ingången. Mot bergssidan växer ett
antal äldre träd.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är högresta och ger ett ålderdomligt intryck. De fl esta
är av sand- eller kalksten men även granit, marmor och gjutjärn
förekommer. Många av gravvårdarna är täckta med lavar och texten
på dem är svår- eller oläslig. Åldern på dem sträcker sig från
1633-1915. Titlar är, som väntat, vanliga och dessa visar på det
övre sociala skikt som var bosatta i Gränna: överste och riddare af
kongl svärdsorden, fanjunkaren, majoren, riddarn af kongl nordstjerneorden,
grevinnan, lagmannen, pappersmakare-mästare och
protocolls.

Kvarter B
Kvarter B är urngravsområdet öster om kyrkan. Det är ett halvcirkelformat
kvarter rakt nedanför Freytag-Ramsayska gravkoret.
Gravvårdarna är uppdelade i två områden, ett i norr och ett i söder,
med vårdarna riktade snett in mot mitten. Ytan är gräsbevuxen och
området ramas in av ros- och spireabuskar samt paraplyask.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är typiska för urnlundar, mindre naturstenar med
enkel inskription och ingen eller anspråkslös dekoration. Urnlunden
inrättades 1981 och gravvårdarna är daterade mellan 1980-
2006,beroende på att en gravvård fl yttades när minneslunden
anlades. Titlar är ovanligt, i kvarteret fi nns endast tre: målaren,
konditor och bergsingenjör. En vård som avviker är den från 1980
som är ett gjutet kors.

Minneslunden
Allmän karaktär
En minneslund anlades 1981 söder om urnlunden. En gång av
sjöstensplattor leder upp till lunden från söder. I lunden, som omges
av ros- och spireabuskar, fi nns ett vattenspel och blomhållare
samt en bänk.