TÄMTA KYRKA

Tämta gamla kyrka låg mitt i Tämta by, någon kilometer söder om nuvarande kyrka, och var av okänd ålder men troligen medeltida. Den var av gråsten och ungefär 15 x 8 meter med två målade läktare (en i väster och en i norr med långa stolrum), rymmande 240 personer och täckt med ekspån. Sakristia saknades. Troligen blev den målad dels 1666 och dels strax efter 1753 av Detleff Ross. Altaret var av sten med träskiva. Befolkningen ökade, kyrkan blev för liten och förföll alltmer. Kungl. Maj:t hade 1830 förordnat att varken Tämta eller Vänga kyrka fick repareras mer. När de båda rasat samman skulle en ny gemensam kyrka byggas. Detta accepterade dock inte församlingen utan 1849 fick Tämtas invånare tillåtelse att uppföra en egen kyrka. Då var den gamla fallfärdig och 1865 revs den.
Platsen rensades upp och en gammal ek frilystes då landsvägen var färdigbyggd vid 1930-talets slut. Idag finns endast stubben kvar. Stenmurar med en enkel smidesgrind av smedmästare Oskar Magnusson i S. Björke uppfördes. Grundmurarna rekonstruerades och en minnessten restes 1942. Vid korets norra sida hittades ett stenfragment av porfyritisk diabas från ett medeltida resealtare (eller relikgömma). Endast fyra ytterligare sådana var kända 1968, varav ett finns i Hedareds stavkyrka i trakten.
Platsen vid den gamla kyrkan var sank och till ny plats utsågs efter många diskussioner Kihls hed, mitt emellan Tämta by och Hestra gård. Ritningar gjordes 1861 av Thor Medelplan och efter att den först anställde byggmästaren avlidit och en ny utsetts kom grundläggningen igång 9 maj 1865. Kyrkan uppfördes av sten i kalkbruk och med tegeltäckta tak med samma gestalt som nu. 10 oktober var den såpass klar att gudstjänst kunde hållas, men officiell invigning skedde inte förrän 1875, då målning invändigt slutligen kunnat bekostas och utförts. Från den gamla kyrkan medtogs bland annat den medeltida dopfunten, en madonna från 1200-talet (nu i Borås museum), kyrkklockorna (den mindre hade varit korklocka), en järnbeslagen träkista, glaskronor och predikstolen, som dock först kom att användas i två olika missionshus.
Den nya, polygonala predikstolen med ljudtak, nummertavla och bänkar fick ekimitation. Taket var blått. Över triumfbågen stod ett bibelord. Som altaruppsättning fanns ett gyllene kors framför ett skrank i nygotik. Altaret var av trä och målat vitt med brun marmorering samt spegelindelning på disken. Bakom altaret var sakristian med egen ingång. Bänkarna sträckte sig längs i det närmaste hela långsidorna. Vapenhuset bestod av två delar, dels ett yttre i tornets bottenvåning och dels ett inre längs långsidans bredd. I det inre fanns trappor till läktaren och i det yttre trappor till tornet.
När en mur längs sydöstsidan gjordes 1882 av gamla kyrkans stenar uppges att även portar, grindar alltså, anskaffades. 1885 putsades kyrkan, så troligen hade den varit oputsad tills dess. Kamin installerades i början av 1890-talet, men någon orgel fanns inte förrän 1913, då en tramporgel anskaffades. Innanfönster sattes in 1931. Vidare bedömdes det yttre då vara i gott skick. Interiören hade man sedan 10 år velat omdana, vilken var helt i original. I arkitektens renoveringsprogram från 1938 ansågs färgsättningen vara ointressant och altaruppställningen sades vara "till ytterlighet konstlös och skärmanordningarna mot sakristian mycket litet tilltalande". Invånarna var så få att alla lätteligen rymdes på läktaren, där det var varmast. Målsättningen var en varm, ommålad, ljusare kyrka med färre sittplatser samt elvärme och -belysning. Renoveringen utfördes 1949.
Utöver dessa ändringar skedde också större ombyggnader. Sakristian bakom altaret flyttades till vapenhusets norra del, vars ingång ändå inte användes. Dörren gjordes om till fönster och utrymme under läktaren togs i anspråk. Huvudentrén var i söder. Tre korfönster murades igen och försågs med al seccomålningar av Einar Forseth. Han var en mångsidig konstnär som gjort såväl den konstnärliga utsmyckningen av Gyllene salen i Stockholms Stadshus som golvmosaiken i samma stads konserthus. Ett internationellt uppdrag var att utsmycka den återuppbyggda katedralen i Coventry, England. Vid tiden för kyrkorenoveringen i Tämta var han i Borås för att utsmycka aulan i Bäckängsskolan och kunde alltså anlitas även för uppgiften i Tämta. Målningen visar Korsen på Golgata. Genom altarets flyttning till östväggen och skrankens avlägsnande gavs bättre plats för katafalken vid jordfästning. Sittplatsernas antal minskades från 450 till 320 genom att korta av bänkarna så att sidogångar bildades och mittgången breddades, bänkar på och under läktaren togs bort. Alla gjordes sittvänligare med bredare sits och lutande rygg. Nya golv lades och isolerades med sågspån överallt utom på läktaren. Vapenhusens trappor byggdes om så att endast en trappa ledde upp till ett förrum till läktaren i tornet. Eftersom golvet höjdes gjordes små trappor åt söder och väster. Under läktaren i söder anordnades en elcentral med dörr till vapenhuset.
Predikstolen från den gamla kyrkan hade lyfts in i vapenhuset 1935 och ersatte efter konservering 1949 kyrkans ursprungliga predikstol. Originalmålningarna hade på den äldre blivit partiellt övermålade av Detleff Ross omkring 1760. Guldbronset avlägsnades och marmoreringen justerades. Hans karaktäristiska blommor sparades. På de nya delarna (ljudtak, trappa, fot, korgsida mot väggen) angavs årtalet för renoveringen. 1860-talspredikstolen med ljudtak är bevarad liksom den samtida nummertavlan.
Kyrkan fick sin första piporgel 1972. I övrigt har inte mycket ändrats efter 1950. Brandförsvaret krävde 1994 att sakristians fönster åter blev dörr av utrymningsskäl. 1998 hade tornets takstol fått rötskador, vilka åtgärdades och taken samt lanterninen lades och kläddes om. Omkring år 2000 målades hela interiören om i ny färgsättning.

Nord-sydlinjen går diagonalt genom kyrkorummet med koret i nordöst, men för att underlätta orienteringen anges i det följande väderstrecken som om koret låg rakt i öster.
Tämta kyrka är en nyklassicistisk salkyrka med ett förlängt, fullbrett och upphöjt kor i öster med ett rundbågat, stort valv till ett femsidigt, smalare korutsprång. Vapenhus och torn finns i väster och därifrån en sakristia åt norr. Kyrkorummet är brett och ljust, eklektiskt med en nyklassicistiskt ren interiör och ett högt, nationalromantiskt tak, predikstolen som en solitär från barocken och kormålningar från 1949. Färgsättningen är enhetlig och utförd omkring år 2000, hållen i olika olivgröna nyanser, gulbruna marmoreringar, samt grå toner på taken.

LÅNGHUS - Orgelläktare med underbyggnader finns i väster, där en dörr under läktaren åt norr leder till sakristian. En tramporgel från 1913 står i väster på norra sidan.
GOLV - Lackat golv med smala bräder från 1949 och mörkgröna fotlister.
VÄGG - Slätputsade, gulvita väggar med viss struktur i ytan. Till koret finns ett stort rundbågat valv med ett språkband över, omgärdat av en putsad, kraftig list.
PORT - Dubbel svängdörr från 1949, stoppad inåt, med tre marmorerade fyllningar med urnupna hörn i profilerade, ramverk. Små, runda trycken av trä.
INNERDÖRRAR - En enkel dörr till sakristian likadan som ovan.
FÖNSTER - Tre förhållandevis små, rundbågade fönster på var långsida i djupa nischer med kraftiga poster, inner- och ytterbåge om nio lufter, spröjsade i sex mindre rutor med antikglas. Gråmålade snickerier. Två rundbågade halvmånefönster på läktaren, sittande över sidoportalerna.
TAK - Högt tredingstak med tvärgående, tätt sittande takbjälkar. Takets mittparti är smalare och har en fyllning över orgeln. Tre takrosetter med figursågat gallerverk i nygotisk anda, vari kristallkronor av olika ålder hänger. Vid mötet med långsidornas väggar skjuter en bred hylla ut stödd av kraftiga, svängda konsoler med gråmålad vägg mellan, vilket är en ovanlig konstruktion. Bjälkarna når väggen ovan hyllan. Under konsolraden har en recent ramp av trä för spotlights fästs.

KOR - Korets utseende tillkom 1949 med korutsprång i öster, något bredare än valvet, med altaret centrerat vid östväggen och distanserad altarring samt en ljuskorona i söder. I den yttre delen, som sträcker sig fram till bänkarna, finns predikstolen i det nordöstra hörnet och i söder står en dopfunt, ett sidoaltare, en nummertavla på väggen, samt ett piano. Kormattan "Timglaset" från 1958 är av Naëmi Wiede, Märta Ringströms ateljé och specialkomponerades för kyrkan.
GOLV - Som i långhuset.
VÄGG - Som i koret, med tre rundbågade nischer (igensatta fönster) på korets tre sidor i mitten med al seccomålningar, vilka fyller funktionen av en modern altaruppsats. Konstnären Einar Forseth målade dem 1946-49 med pointillistisk teknik. Triptyken visar en Golgatascen med Kristus på korset över altaret, omgiven av två kors, moln och havslandskap med strålar ned över hela scenen. Dödskallen vid korsets fot symboliserar segern över arvssynden och vid stranden finns ett stadsmotiv (Jerusalem).
PORT - Saknas
FÖNSTER - Som i långhuset fast högre med ytterligare tre lufter.
TAK - I korutsprången är taket valmat, från en plan yta närmast valvet, i tio smala fält med takbjälkar mellan och en kraftig trägesims. Bjälkarna vilar på ett remstycke över gesimsen.

FAST INREDNING
ALTARE - Altaret står på ett femsidigt träpodium och har ett ovanligt framspringande mittparti med rundade, indragna hörn och Jesusmonogrammet IHS målat framtill, profilerad fotlist. Disken är av målat trä och under kanten sitter en figursågad bård likt en lambrekäng med rundbågar och gyllene ägg mellan. Smalt sidoaltare av träfiberskivor, täckt med äldre textil av sammet.
ALTARRING - Fristående långt från altaret, femsidig med bred front och smala gavlar, troligen original men flyttad 1949. Stoppade armstöd och knäfall klädda med rostbrun manchester. Barriären har kvadratiska marmorerade fyllningar med förgyllda lister i ramverket. Insidan har pärlspåntpanel. Gångjärn till tidigare grind syns på båda sidor.
BÄNKINREDNING - Två slutna kvarter med sidogångar i 11 rader och dörrar med marmorerade fyllningar och nummer. Bänkarna arrangerades och byggdes om 1949. De har bänkvärmare under sitsen. Skärmarna har sex rektangulära stående fyllningar lika dörrarna. Bokbrädorna har karnissågade ytterkanter.
PREDIKSTOL - Placerad på ett träpodium med rak trappmynning åt söder. Den sexkantiga korgen i barock från 1600-talet är bevarad från den gamla kyrkan och installerades här 1949. Trappa, fot och tak tillverkades då. Korgens målningar och marmoreringar i en sammanhållen färgskala av Detleff Ross från omkring 1760 är framtagna. Korgen är rak och indelad i två skift, där det övre har snidade kolonnetter på en tunn list mellan fyllningar med arkadmotiv och karvade nageldekorer över. Arkadfälten pryds av målade blommor i kinesiserande stil på svart botten, som även finns i det undre skiftets fyrkantiga fält. Utkragande, profilerat, överstycke och en enklare list nedtill. Bokbrädan har trifolieform. Foten är kort, kraftig och polygonal. Ljudtaket är åttakantigt, marmorerat med skuret tandsnitt på insidan och en stjärna undertill, kröns av kors på klot. Under det kraftigt utskjutande överstycket finns en prismatisk dekorlist. Änglahuvuden hänger ned i rosetter. Trappans barriär är i stil med korgen. Mäklaren har en fyllning åt väster med blommålningar.
ORGEL - Installerades 1972, tillverkad av orgelbyggare Nils Hammarberg. Stramt formspråk med raka pelarsektioner med en högre i mitten och två lägre på sidorna och däremellan två smalare och ännu lägre. Pelarna upptas helt av pipor och kröns av något utkragande överstycken. Underdelen är smalare och svängda konsoler pryder vinkeln. Spelbordet är infällt.
LÄKTARE - Rak läktare på fyra pelare varav de västra inlemmats i läktarunderbyggnader från 1949. Bröstningen indelas i tre fält av pilastrar ovan pelarna och har sex rektangulära, marmorerade fyllningar. Överstycket kragar ut och nedtill skjuter en kraftig profilerad list utanför bröstningen. Pelarna är åttakantiga på fyrkantig, hög bas med fyrkantig anslutning till kapitälet, som har en karnisprofil överst. På läktaren finns bänkar i två rader på var sida vid västväggen, på lackade trägradänger med släta, smala gavlar, svagt lutande ryggar och värmare under sitsen. Skärmarna till bänketagerna är klädda med vävtyg. Tre mattklädda trappsteg leder ned. Ljudbord står i nordöst och lösa stolar i söder.

SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten står på ett målat träfundament och är medeltida, troligen tillverkad före 1200-talets mitt, då den är kalkformad och har tapphål. Foten har en mycket kraftig repvulst mot cuppan, som i sin tur har två mycket enkla, platta repreliefer. En mässingsplåt täcker cuppan.
NUMMERTAVLOR - Nummertavlan, tillverkad 1949, har formen av en rundbågad arkadbåge med dekorelement från predikstolen och en hylla nedtill.

VAPENHUS - Vapenhuset består dels av ett rum längs långhusets hela västgavel och dels av ett smalare rum i tornet i väster, med portar i båda. Syddörren har alltid varit huvudentré. Rummen förenas av två stickbågsvalv, med en väggpelare emellan; det södra till en rak, öppen, lackad trätrappa och den norra med två trappsteg ned till västdelen. Läktartrappan från 1949 med ledstång är gråmålad undertill med klädkrokar fästa i planstegen. Det östra rummet har en ytterport åt söder och en dörr till sakristian mittemot i norr, samt en dörr till elcentralen i sydöst.
GOLV - Lackade bräder från 1949 med små trappor vid sydporten och till tornrummet.
VÄGGAR - Slätputsade väggar med ballasten driven ut i ytan, målad med vit kalkfärg. "1865" är ristat i pelarens vägg åt väster. Söder om södra valvet står en i väggen engagerad gråmålad pelare lik dem i kyrkan. Läktarunderbyggnaderna i öster har stående, vitmålad träpanel.
Observerat: Fuktskador är synliga nedtill kring entréerna med saltutfällningar.
FÖNSTER - Tornvapenhuset har originalfönster åt söder och norr; rundbågade, smala, tre lufter spröjsade till sex rutor i en ytterbåge. Sluttande fönsterbänkar i raka, djupa nischer.
PORT - Båda portarnas valv och dörrar är stickbågiga. Västporten har en enkel dörr med ett sentida, slätt, gråmålat dörrblad. Sydporten har en ursprunglig pardörr med blad av släta, handhyvlade bräder, bandgångjärn, skjutreglar upp- och nedtill och stor låskista av metall.
INNERDÖRRAR - Sakristian och långhuset har dörrar från 1949 med fyllningar som i långhuset. Dörren till elcentralen i sydöst är slät och laserad.
TAK - Plana tak där det västra rummet har tvärgående gamla handhyvlade, breda bräder med handsmidda spikar som vitlimmats. I östra rummet löper bräderna mellan rödlimmade takbjälkar.

SAKRISTIA - Sakristian är sedan 1949 inrymd i ett utrymme som består av vapenhusets nordvästra del och en läktarunderbyggnad. Rummet har två dörrar i södra väggen, den västra till vapenhuset och den östra till långhuset. Mellan dörrarna står ett vanligt gråmålat bord som altare. Ett inbyggt textilskåp finns i nordöstra hörnet.
GOLV - Lackat trägolv.
VÄGG - Vitmålad glasfiberväv på träskivor, putsad norrvägg.
PORT - Dubbel ytterdörr åt norr från 1994 i stickbågsvalv med glas upptill, spröjsat på utsidan och fyllning nedtill.
Observerat: Kraftig spricka i valvhjässan.
INNERDÖRRAR - Enkla dörrar lika porten.
FÖNSTER - Saknas
TAK - Vitrollade träfiberskivor med enkelt listverk.

TORN -
TORNVÅNINGAR -
VÅNING 1 - Vapenhus
VÅNING 2 - Avsats till läktaren. Golv, väggar som vapenhus, vars fönster når över golvet. Trappa till en låg läktardörr med tre fyllningar. Rundbågat fönster åt väster, ovanliga små smidda ljushållare i underkarmen, ytterbåge, två lufter spröjsade till sex rutor. Trappa i norr. Plåtlucka till nästa våning.
VÅNING 3 - Förråd. Spikat gammalt skurgolv, putsade, kvastade väggar som följer murverket. Smala, rundbågade fönster åt alla håll utom öster i raka valv med fyra rutor i ytterbåge, ljushållare åt väster och söder. Putsen är armerad med sågspån där och i gott tillstånd. Trappa centralt i rummet. Kraftiga takbjälkar.
VÅNING 4 - Klockvåning, en stor och en mycket liten klocka, troligen medeltida. Ytor som våning 3, glest brädgolv, stege vidare upp, ljudluckor av trä.

Tämta kyrka har ett långhus med rundbågiga fönster, ett femsidigt, smalare men lika högt kor åt nordöst och ett smalare, fyra våningar högt torn med lanternin åt sydväst. Sadeltaket har en takryttare med spira. Exteriören är i nyklassicism men egenartad för Boråstraktens kyrkor, då den har sidoingångar i ett något smalare parti på båda långsidorna med bruten takfot över och vid långhusets ändar skjuter fasaden upp över takfoten likt pelare. I denna höjdsträvan kan nygotiska drag anas.

FASAD - Fasaden är spritputsad med fin yta med riklig ballast, avfärgad med vit kalkfärg, bruten i gult. Tornets puts har lagningar. Långhuset är kyrkans bredaste del och markeras i ändarna med uppskjutande fasadpartier likt pelare. Sydvästra delen, mot tornet, är något smalare och har sidoentréer på respektive sida. Fasaden är här lika hög som pelarna och har bruten takfot. Koret har högre fasad än övriga kyrkan. Koret har tre igensatta fönster som slätputsats. Under takfoten löper en kraftig takgesims med trappad profil, som utmed långhuset saknar en slät, bredare list nederst som finns på byggnaden i övrigt. Runt alla öppningar är en slätputsad kant. Tornet har en stor ljudglugg åt varje håll, mindre i öster, med luckor av plåtskivor. Sockeln av cement är hög och utskjutande med ventilhål.

FÖNSTER - Alla fönsteröppningar är rundbågade med grunda, vidgade nischer och har solbänkar av stenskivor. Fönstren har vitmålade snickerier med poster på jämna avstånd och varje luft är indelad till sex mindre rutor med träspröjsar. Långhuset har på var långsida tre fönster med nio lufter. Koret har ett fönster på var sida närmast långhuset åt väster, höga med tolv lufter. Övriga tre korfönster sattes igen 1949. Sidoentréerna har över portalen ett fönster var med sex lufter. Vapenhuset i tornet har smala, höga fönster åt sydväst och sydöst med tre lufter. Över tornentrén sitter i portalen ett litet tvåluftsfönster med mittpost. Tornets tredje våning, inifrån räknat, har ett litet, smalt fönster med en fyrdelad luft på var sida utom åt nordöst.

PORT - I tornet finns en portal med en brun, enkel och smal, sentida dörr med liggande pärlspont i en fyrsprångig, stickbågad nisch. Portalen har ett indraget och slätputsat parti med en tredelad, högrest form med en rundbåge i mitten flankerad av lägre och mycket smala rundbågar. Överst sitter ett fönster i en vidgad nisch och under solbänken är en stentavla som anger kyrkans byggnadsår. Därunder sitter en lykta över dörrsmygens språng, där det yttersta är på skrå och övriga raka. Tre stentrappsteg av sten leder upp till dörren. Västportens pampiga utformning till trots så är huvudentrén åt sydöst och den har kvar en gammal, sannolikt ursprunglig, pardörr med stickbågad överkant i dito nisch, omfattad av en portal. Portalen består av pilastrar vars kapitäl förbinds av en enkel list och därunder ett fasadparti ned till stickbågen. Allt är slätputsat. Smygen är tresprångig i raka, grunda språng. Dörren har smala blad med brunfärgad, liggande panel och ett stor nyckelhål med beslag. Två trappsteg av sten finns. Över portalen sitter ett fönster med en solbänk i höjd med pilastrarnas översida. Sakristians dörr, i pendangen till huvudentrén, har en likadan portal, men en ny dörr från 1994, som likt de andra är en brunfärgad pardörr, men har glas upptill och pärlspåntsimiterande panel nedtill. En stenhäll ligger framför och ett steg är infogat i sockeln.

TAK - Långhuset har ett tegelklätt sadeltak med valmad spets över koret. Över sidoentréerna är takfoten bruten och det lilla plåtklädda sadeltaket där pryds av kors med kulor i ändarna, vilket alla kors på taket har. Fasadpelarna är också avtäckta med plåt. På nocken till koret sitter en polygonal takryttare med ett smalt, högt torntak med kors, allt klätt med grön kopparplåt.
Tornets lanternin sitter på ett flackt tälttak och har rundbågade öppningar med enkla staket åt alla håll. Runt lanterninen löper en enkel list över öppningarna och överst är det gesimsförsedda, vinklade krön med obeliskliknande dekorer. Lanterninen har torntak krönt av ett kors. Takfallen täcks av oärgad koppar i småplåtsformat från 1998. Tornets takfot har en från fasaden kraftigt utskjutande gesims i stil med övriga kyrkans takgesimser. Hängrännor och stuprör är av plåt. Partierna över sidoentréerna och torntaket har ståndrännor.