ÖDENÄS KYRKA

ÖDENÄS KYRKA - Salkyrkan utgörs av ett långhus med fullbrett, rakt avslutat kor i öster. I väster finns ett vapenhus i tornets bottenvåning. Öster om koret är en sakristia. Interiören är en blandning av ursprunglig nyklassicism och 1920-talsklassicism. De stora och tätt sittande fönstren står för ett stort ljusinsläpp. Den enhetliga inredningen är till stor del marmorerad och kontrasterar med sina varma, mörka färger mot de vita väggarna och det blågrå taket. Denna karaktäristiska färgsättning är från John Hedæus renovering 1925.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i väster från vapenhuset och i norr via en mittport. Långhuset har fyra fönsteraxlar, varav mittporten ingår i den ena. Den västligaste axeln skyms av en orgelläktare. Bänkinredningen går ända ned till västra väggen samt delas av mitt- och tvärgång. Över mittgången hänger en kristallkrona.
GOLV - Golvet består av obehandlade furubräder från 1925. Bänkkvarterens golv ligger ovanpå detta och består av något smalare bräder av samma slag, lagda på tvären.
VÄGG - De jämna väggarna bär brädriven, vitmålad puts. På långsidorna hänger två ljusbärande änglar av förgyllt trä (troligen från 1925) samt en medeltida madonna och en oljemålning av John Hedberg från 1950. Under läktaren sitter ett skåp med rester av en äldre orgel.
PORT - Västporten utgörs av en pardörr från byggnadstiden med tre halvfranska fyllningar per dörrhalva och rakt krön. Lås och handtag av koppar är från sekelskiftet 1900. Gångjärnen i smide är ursprungliga. Mot kyrkorummet är fyllningarna grönbrunt marmorerade och sitter i ramstycken med brun strukturmålning. Mot vapenhuset är de beiga och sitter i gröna ramstycken. Porten sitter i en smyg med rakt krön. Mittportens inre dörrblad utgörs av en pardörr från tidigt 1900-tal med tre halvfranska fyllningar per dörrhalva och rakt krön. Samtida handtag och lås är av koppar. Bemålningen är samma som på västportens insida. Porten sitter i en rundbågssmyg med överljus.
FÖNSTER - Fönstren är rundbågiga och har korspost med fem lufter. Karmar, bågar och spröjs är av vitt trä. Norra långsidans innanlufter är fastskruvade och har två rutor var. De är sannolikt från 1925. Södra långsidan har öppningsbara tvåglaslufter från sent 1900-tal. Inåt är de ospröjsade. Lunetterna har enkla lufter. Smygarna har rundbågskrön och svagt sluttande fönsterbänkar. Mittportens överljus utgörs av ett liggande fönster och en lunett med arkitrav emellan. De har enkla innanlufter med två rutor var, sannolikt från 1925.
TAK - Taket utgörs av ett flackt tunnvalv med bräder från byggnadstiden. Dessa bär en grågrön strukturmålning. Kring kronfästena är målat stjärnor som omges av röda skyar i jugendstil, utfört av John Hedæus 1925. Den gråmarmorerade taklisten infattar ett tandsnitt. Ovan taklisten löper i norr och söder skenor med svarta strålkastare från sent 1900-tal. Kring orgeln sitter strålkastare med mässingshöljen. Taket under läktaren utgörs av breda, grå bräder från byggnadstiden. Ett undantag utgör utkragningen med sina smala bräder från 1921.
KOR - Det fullbreda, rakslutna koret har en fönsteraxel och en sakristidörr norr om altaret. I norr står predikstolen och framför detta ett brunt piano, en sockenkista från 1827 och en brunbetsad ambo. I nordost, sydost och söder är korbänkar, båda sistnämnda sammanhängande. I söder står dopfunten och en ljusbärare i smide. Ovan koret hänger en kristallkrona och en vit högtalare.
GOLV - Golvet är av samma slag som långhusgolvet men ligger ett trappsteg högre än detta. Inom altarringen ligger golvet ännu ett trappsteg högre och är klätt med heltäckningsmatta.
VÄGG - Korväggen är en fortsättning på långhusväggen. I öster flankeras altaret och altartavlan av två pilastrar av trä från byggnadstiden. Dessa har kapitäl med tandsnitt och karnisprofilerade baser. Pilastrarna stöder tandsnittsgesimser som löper ut från långsidornas taklister och ovan altaret övergår i en rundbåge. Kring sistnämnda är muralmåleri med stiliserade blommor, utfört 1925 av John Hedæus i närmast kurbitsartad stil. Mellan altare och altartavla är en hög predella från samma år. Denna utgörs av en helfransk fyllning med bibelord. Pilastrar, gesimser, båge och predella är målade i grön respektive grå marmorering. Ovan detta arrangemang kan ett igenmurat fönster skönjas. Söder om altaret är en målad blinddörr som svarar mot sakristidörren. Kring denna sitter ett profilerat foder från byggnadstiden med grönbrun marmorering. I söder hänger ett triumfkrucifix. Bakom predikstolen hänger en abstrakt textil som tar upp rummets färger. INNERDÖRR - Sakristidörren är från byggnadstiden och har rakt krön samt tre halvfranska fyllningar. Handtag och lås av koppar är från tidigt 1900-tal. Bemålningen är samma som på långhusportarna. Det profilerade fodret är från byggnadstiden och bär grönbrun marmorering.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Taket är en fortsättning på långhustaket.
FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta altaret från 1925 består av liggande bräder med mörkbrun strukturmålning och utanpåliggande, släta hörnlister.
ALTARRING - Den hästskoformade altarringen är från byggnadstiden och löper ända in till väggen. I norr har den en grind. Altarringen utgörs av en balustrad med svarvade dockor i beige marmorering och guld. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med guldtyg.
BÄNKINREDNING - Den slutna bänkinredningen härrör från byggnadstiden samt består av 14 rader i söder och 12 i norr. Dessa går ända in till långsidornas väggar där det sitter en bröstning med masonit i brun lasyr, tillkommen 1944. Mot kor och tvärgång är skärmar med halvfranska fyllningar. Bänkarnas ryggar utgörs av liggande, spontade bräder med brun lasyr. På baksidan har de samtida bokstöd. De likaså samtida krönlisterna är profilerade. 1944 gjordes ryggarna lutande och sitsarna nygjordes. Dessa är i brun lasyr och har radiatorer på undersidan. Dörrarna har halvfranska fyllningar och samtida gångjärn i smide. Dörrarnas numrering tillkom 1925. Fyllningar på dörrar och skärmar bär grönbrun marmorering, ramverket brun strukturmålning. De breda krönlisterna bär grönbrun marmorering och är sannolikt från 1944. I norra bänkkvarteret har en av de bakre bänkarna en inbyggd manöverpulpet med fodral i brun lasyr. Mellan två av pelarparen sitter psalmbokshyllor. Korbänkarna har samma utförande och ålder som långhusets. De har kvar sina ursprungliga sitsar och raka ryggar. De östra bänkarna har på hörnen mot altaret var sin nummertavla. Idag används korbänkarna som förvaringsutrymmen. Den södra har även fått en träskiva i rödbrun lasyr, vilken fungerar som ett dopaltare. På denna ligger ett exemplar av Karl XII:s bibel.
PREDIKSTOL - Den runda predikstolskorgen härrör från byggnadstiden och har halvfranska fyllningar med förgyllda reliefer från 1925. Dessa föreställer Mose tavlor, Korset och Kalken. Korgens bas och krön utgörs av karnisprofilerade gesimser i brun marmorering. Korgen bär i övrigt grå marmorering. Bokstödet i form av en bibel är samtida. Åt öster går en avlutad furutrappa från 1925 med skärm. Sistnämnda är gråmarmorerad och har en enkel fyllning. Korgen vilar på en korbänk från byggnadstiden, vilket talar för att dess ursprungliga placering varit över altaret med passage från sakristian. Det runda, platta ljudtaket är från 1925 och kröns av ett förgyllt kors på kula. Runt taket löper ett tandsnitt. På undersidan är en förgylld relief av en sol. Taket är målat i gråblått och grön marmorering.
ORGEL - Orgelverket är byggt 1973 av Tostareds Kyrkorgelfabrik AB och har nio stämmor fördelade på två manualer och en pedal. Registraturen är mekanisk. Fasaden från 1921 års Hammarbergsorgel är ritad av arkitekt K M Westerberg. Den utgörs av tre pipfält, kantade av pilastrar och lövsågade lister. Mittfältet bryter igenom ett entablement och sträcker sig ända upp till taket. Det kröns av en hålkälad, lätt stickbågig gesims med förgylld palmettrelief. De lägre sidofältens yttre pilastrar kröns av obelisker med förgyllda blommor eller solar. Fasaden är i sin helhet målad grön och grå marmorering. Spelbordet är numera inbyggt.
LÄKTARE - Läktaren härrör från byggnadstiden och bärs av fyra par pelare längs mittgången och en vid varje långsida. Pelarna är klädda med grönbrunt marmorerade bräder och har karnisprofilerade krönlister. Ovan mittgången är en tresidig utkragning från 1921, till vilken tid även det östligaste pelarparet hör. Läktarbröstet utgörs av halvfranska fyllningar med brun marmorering på beige botten. Dessa sitter i ett ramverk med grå marmorering på beige botten. De karnisprofilerade krön- och baslisterna bär brun marmorering på grå botten. Ovanpå krönet är ett sentida rödbrunt skyddsräcke av järn. Läktaren har fyra gradänger i norr och söder med fyra bänkrader. Dessa är lösa, sentida, av brunt trä och saknar gavlar. Golvet är klätt med heltäckningsmatta.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Den rundbågiga altartavlan är målad med olja på duk av P Petersen 1933 och föreställer den unge Jesus i templet. Färgerna är dunkla och stilen enkel.
DOPFUNT - Dopfunten är huggen i granit omkring 1200 och består av två delar. Den runda cuppan har runt livet en relief. Upptill avslutas den med en repstav och nedtill med en vulst. Dekoren utgörs av en skildring av Jesu dop, fängslande och korsfästelse. Detta omges av palmettdekor som även inbegriper två män. Cuppan har ett ocentralt placerat uttömningshål. Den höga, närmast tresidiga foten är avsmalnade uppåt och har en dekor av kors, både i relief och ristade. På den ena sidan är en stiliserad mansgestalt med utsträckta armar som ett kors.
TRIUMFKRUCIFIX - Triumfkrucifixet är senmedeltida. Den korsfäste Kristus är realistiskt skulpterad och har ett lugnt uttryck. Kors och bemålning är sentida, sannolikt 1700-tal.
NUMMERTAVLOR - De båda nummertavlorna är från byggnadstiden. De svarta tavlorna är rektangulära och sitter i profilerade ramar med tempelgavlar. Dessa infattar en enkel blomsterrelief och kröns av en förgylld kula. Tavlorna står på fyrkantiga träskaft från 1925 som smalnar av uppåt samt har profilerade krön- och baslister. Bemålningen utgörs av grönbrun marmorering.
REST AV ÄLDRE ORGEL - Av en äldre orgel, sannolikt från 1700-talet, återstår några tennpipor och ett par träpipor. Dessa förvaras i ett träskåp med luckor som hört samman med detta verk. Luckorna har halvfranska fyllningar vilka på utsidan har ett målat orgelverk med tureller mot en bakgrund av gallerverk i blått och guld. Ramstyckena har målade lagerbladsknippen i guld på beige botten. Fyllningarnas insidor har illusionsmålade pipor som upp- och nedtill begränsas av i trä skurna draperingar med tofsar och bladdekor. På tornvinden förvaras ytterligare pipmaterial av tenn och trä som torde höra från samma orgel.
MADONNA - Från sannolikt unggotisk tid hör en tronande madonna i ek med Jesusbarn.
VIGVATTENSKAR - Från medeltid hör ett halvrunt vigvattenskar av granit med fot i form av ett grovt tuktad granitblock.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har ytterport i väster med vindfång i murbredden och långhusport i öster. I söder är en trappa från 1981 med klädsel av linoleum. Spjälräcke och ledstänger är av vitt trä. Under trappan finns en skrubb. I nordost är en skrubb med elcentral. Väster om denna är en nisch med kapphängare och hatthylla av vitt trä. I denna står ett medeltida vigvattenskar. Elcentral och nisch har lägre takhöjd än rummet i övrigt.
GOLV - Golvet är belagt med brun klinkers i tegelformat från 1981.
VÄGG - Väggarna bär vit slätputs. Skrubbarna har väggar av regelverk med spånskivor, klädda med glasfiberväv som vitmålats. I trappskrubbens vägg är en liten nisch med hyllor av vitt trä och en inglasad Korsfästelsegrupp i trä av Ernst Larsson från 1944, skänkt 1987. På väggarna sitter mässingsarmaturer.
PORT - Ytterportens vindfång från 1981 har en vit pardörr med rakt krön och tio kvadratiska glasrutor per dörrhalva. Nedtill sitter en sparkplåt av koppar. Porten har överljus och sitter i liv med väggen. Långhusporten behandlas ovan.
INNERDÖRR - Till skrubbarna hör lamelldörrar med raka krön. Elcentralens är biege och är från 1900-talets mitt. Trappskrubbens är vit och är från 1981.
FÖNSTER - Ytterportens överljus utgörs av en lunett från 1992 med sex rutor i båge och spröjs av vitt trä.
TAK - Det plana taket är klätt med vita bräder från 1981.
SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har ytterport i norr, kordörr i nordväst och fönster i öster. I söder står förvaringsskåp från 1992 vars luckor är gröna med förgyllda urfräsningar. I väster är ett bönealtare i samma utförande och i öster ett skrivbord i ljust trä. Från taket hänger en kristallkrona.
GOLV - Golvet är klätt med heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggarna bär vit slätputs. Högt upp på den västra väggen är en centralt placerad öppning som är igensatt med en vit skiva. Det torde röra sig om en passage till en ursprunglig placering av predikstolen.
PORT - Ytterportens inre dörrblad är från tidigt 1900-tal och har tre halvfranska fyllningar och grå bemålning. Porten sitter i en smyg med rakt krön.
INNERDÖRR - Kordörren behandlas ovan. Den sitter i en vinklad smyg med rakt krön.
FÖNSTER - Det rundbågiga fönstret har T-post och tre fastskruvade innanlufter från tidigt 1900-tal med två rutor var. Karmar, bågar och spröjs är av grått trä. Smygen har rundbågskrön och svagt sluttande fönsterbänk.
TAK - Taket är ett tunnvalv av grå bräder från byggnadstiden. Taklisten är profilerad.
TORN -
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Andra våningen har trappuppgång i sydväst med vitt spjälräcke av trä från 1981, rundfönster i väster (delat med tredje våningen), ursprunglig trappa av obehandlat trä i söder bakom en spånskivsvägg från 1981 med vit glasfiberväv och lamelldörr samt i öster en ursprunglig pardörr in till läktaren med halvfranska fyllningar. Golvet är belagt med heltäckningsmatta. Väggarna är vitputsade. Det plana taket är klätt med vit glasfiberväv.
VÅNING 3 - Tredje våningen har trappuppgång i söder, ursprunglig trappa och räcke av obehandlat trä samt rundfönster (delat med våningen under) i väster. I öster är en sentida plåtlucka till långhusvinden. Golvet består av ursprungliga obehandlade bräder, väggarna är vitputsade och i taket är klockvåningens bilade bjälkar synliga. I rummet står en trälår med pipmaterial i tenn och trä från en äldre orgel. Mycket av materialet har farit illa till följd av dålig förvaring. Vidare står här en ursprunglig bänk.
VÅNING 4 - Klockvåningen har trappuppgång i väster med ursprungligt räcke av obehandlat trä. I klockstolen hänger två klockor med elektrisk ringning av äldre modell. Storklockan är gjuten 1873 av Joh. A. Beckman i Stockholm och lillklockan 1780 av Nils Billsten i Skara. Sistnämnda har en relief av kung David med sin harpa. Golvet består av ursprungliga, obehandlade bräder. Väggarna är putsade och har luckor med automatisk öppning. I sydväst är en ursprunglig stege av obehandlat trä, vilken leder upp till en avsats kring klockstolens övre del. Från denna nås via stegar huven och lanterninen.

Enligt ett sockenprotokoll från 1836 hade "socknemännen i Ödenäs länge insett behovet av en ny kyrkas uppförande, dels för den gamlas bristfälliga beskaffenhet, dels för den mer och mer tilltagande folkmängden, som icke rymmas i den gamla, även om hon kunde repareras." En sammanbyggnad med Hemsjö av ekonomiska skäl var ej att få till stånd p.g.a. det långa avståndet. Ritning upprättades 1839 av arkitekt F W Scholander vid Överintendentsämbetet. Följande år skred man till verket med stor entusiasm. Hemsjö bistod välvilligt med några dagsverken. Ritningarna följdes med viss modifikation: den södra mittporten slopades och altarväggens exedra blev endast ett pilasterflankerat rundbågsfält på vilket målades ett kors med svepning.
En renovering genomfördes 1902, varvid sannolikt nya fönsterbågar tillkom. Omkring 1880 hade ett begagnat orgelverk inköpts från en grannförsamling. 40 år senare klagade kyrkoherden över att orgeln var "ytterligt föråldrad och snart sagt oduglig". Frivilliga insatser i form av symöten och slöjdaftnar anordnades för att samla in pengar till byggandet av en "värdig och tidsenlig orgel". 1921 färdigställdes så en niostämmig orgel av Olof Hammarberg med 20-talsklassicistisk fasad ritad av arkitekt Karl Martin Westerberg. För att få plats med spelbordet försågs läktaren med en utkragning i samma utförande som bröstet i övrigt.
1925-26 renoverades kyrkan. Fasaderna omputsades och vitkalkades. Plåttäckningen på torntak och lanternin målades. För de invändiga arbetena svarade boråskonstnären John Hedæus. Nytt golv lades in. Predikstolen försågs med ett ljudtak och reliefer i sina fyllningar. Korgavelns lunett igenmurades på insidan. Sannolikt tillkom nuvarande altare och ovan detta en ny fyllning. Interiören fick en ny, enhetlig färgsättning. Väggarna kalkades med brytning mot grått. Takets väl bibehållna blå färg sparades men överlaserades lätt. Bänkar och dörrar målades i varmt brunt med rika marmoreringar. Marmoreringar utfördes även på altarväggens pilastrar, taklisten samt predikstolen och läktaren (båda sistnämnda med kraftig dragning åt grått). Kring takets kronfästen och altarväggens rundbåge utförde Hedæus med egen hand dekormåleri. Hans skiss till en ny altartavla (istället för det då övermålade korset) underkändes dock av Kungliga Byggnadsstyrelsen. I väntan på ny altartavla placerades ett äldre krucifix på altaret. Senast i samband med dessa renoveringsarbeten försågs kyrkan med två kaminer, placerade i norr och söder. Samma gäller dörrbladen till ytterporten i väster och till sakristian. Först 1933 löstes altarutsmyckningen. Den unge konstnären Paul B Petersén från Alingsås åtog sig att göra en altartavla av sitt förslag med namnet "Jesus vid tolv års ålder i templet", vilket hade väckt stort bifall hos församlingen.
1943 konserverades en madonnabild av ek. Konservator Thorbjörn Engblad avlägsnade den sentida påmålningen med vit oljefärg. 1944 godkändes ett renoveringsprogram av arkitekt Ärland Noréen. Den fuktskadade södra sidan av tornet åtgärdades. Torn och västgavel försågs med spritputs som skulle vara mer tålig än kyrkans övriga slätputs. Invändigt ombyggdes de obekväma och smala bänkarna. Gavlarna pålimmades, sitsarna nygjordes och ryggarna gjordes något lutande. Sannolikt slopades främre bänkraden för en utökning av korgolvet. Kaminer och skorstenar slopades 1947 till förmån för elektrisk uppvärmning. Även belysningen elektrifierades. 1952 blev klockringningen elektrifierad i enlighet med program upprättat av K G Bergholtz klockgjuteri. 1973 färdigställdes ett nytt orgelverk av Tostareds kyrkorgelfabrik, en åtgärd som saknade tillstånd från Riksantikvarieämbetet.
1981 omdanades det dittills välbevarade vapenhuset i enlighet med ritningar av arkitekt Henry Rygård. Den obekväma läktartrappan i norr ersattes av en ny i söder med skrubb under. Ett vindfång ordnades för ytterporten och en ny kapphylla insattes. Golvet belades med klinkers och taket kläddes med nya bräder. En trappa upp i tornet uppsattes ett spjälräcke och trappans vidare lopp inkläddes bakom en spånskivevägg. Tornrummets golv kläddes med heltäckningsmatta. Även läktargolvet kläddes med heltäckningsmatta och bänkarna avlägsnades. 1992 byttes den rostskadade röda zinkplåten på tornets nedre takfall. Lanterninens plåt målades in i samma rödbruna färg som den nya, likaså ljudluckorna. Fasaderna rengjordes från sin kraftiga algpåväxt och kalkades. Lagningar gjordes med KC-bruk likt befintligt. Arbetena utfördes av Ernströms Bygg AB. Sannolikt var det vid detta tillfälle som södra långsidans nya fönsterbågar tillkom. 1994 renoverades interiören av samma entreprenör. Väggarna som blivit målade med emulsionsfärg (sannolikt 1982 i samband med vapenhusrenoveringen) uppvisade kraftig bomputs. De omputsades därför. Tak och inredning uppvisade viss färgflagning och bättringsmålades. Följande år rengjordes altartavlan av konservator Thomas Petéus. Skador på ramverket retuscherades. Kurbitsbården fixerades och rengjordes.