tavla, fotografi

Ruuthska bruket var Helsingborgs första egentliga industri. Ruuthska bruket låg på en stor tomt, vilken omfattade ett område avgränsat av nuvarande Prästgatan - Södra Storgatan - Trädgårdsgatan. I väster gick tomten ner till dåvarande strandlinjen.

Tomten köptes 1798 av greve Eric Ruuth och han startade ett järngjuteri och en fabrik där man tillverkade saltglaserade kärl. Anläggningarna kom att kallas "Bruket".

Eric Ruuth hade två år tidigare blivit ägare till Skånska Stenkolsverket i Höganäs och han hade redan förut utnyttjat restprodukten efter kolbrytningen, nämligen leran. Den keramiska verksamhet han bedrev på sin gård Ulfsunda i Bromma flyttade han nu till Helsingborg.

Vid lerkärlsfabriken tillverkade man bruksföremål av nordvästskånsk, eldfast lera som drejades eller pressades i formar och sedan saltglaserades. Utbudet var mycket varierat: syltburkar, krus utan pip, durkslag, mjölkbunkar, kokkärl och nattbäcken är bara några exempel.

År 1803 var ett framgångsrikt år. Då tillverkades 90 500 hushållskärl. Arbetsstyrkan på 21 personer, bestod bland annat av mästare, gesäller, hantlangare, gipsformare och "gossar".

Efter greve Ruuths död bytte företaget ägare flera gånger. Utbyggnaden av järnvägsnätet på 1870-talet ledde till att Brukets gjuteri, Helsingborgs Mekaniska verkstad, blomstrade. Lerkärlsfabriken hamnade däremot alltmer i skymundan och stängde för gott 1922.

; Företaget fick namnet Elektromekano 1950 (tidigare Ruuthska bruket). Senare övertog ASEA aktiemajoriteten och genom ett fusionsavtal 1967 upphörde Elektromekano och ASEA stod för verksamheten som senare drevs under namnet ABB (ASEA Brown Boveri Ltd);
Grundades 1918 med rötter i Helsingborgs Järn och Lerkärlsfabrik och Helsingborgs Mekaniska verkstad. Inriktade sin produktion på elektriska motorer, generatorer och transformatorer och koppartråd via dotterbolaget Elektrokoppar.Köptes först av L.M. Ericsson, senare upp av ASEA.

1939-40 flyttade man in i nyabyggda lokaler på Hästhagen.