NORRA RÖRUMS KYRKA

Kyrkomiljön
Norra Rörums kyrkby ligger cirka 12 km norr om Höör, där ris- och skogsbygderna på landryggen norr om Ringsjöarna präglas av ett småskaligt odlingslandskap i kuperad och stenbunden terräng. Ett flertal fornåkrar påvisar ett tidigt anspråkstagande av jorden, men i ett skånsk perspektiv, där fullåkersbygder dominerar, är trakten historiskt sett ändå att betrakta som marginell odlingsbygd. Ortsnamnet skrevs på 1200-talet Rytharum, där förleden har samma betydelse som -ryd, -röd eller -red, det vill säga röjning eller öppen mark. Namntypen är vanligast under medeltiden och då inte minst för nybyggen i skogsmark.

Socknens gårdar och torp låg från 1752 under Ågerups gods och det Lillienbergska fideikommisset, men har på 1900-talet friköpts. Kyrkbyn har trots 1800-talets skiften bevarat en viss prägel av förtätad bondby. Till detta bidrar de sex kvarliggande gårdarna, äldre gatehus och inte minst det gamla sockencentrat väster och söder om den kraftigt markerade höjd där kyrkan är belägen. Här finns det gamla skolhuset från 1843 som även inhyste bank, sockenstuga och sedermera bibliotek samt prästgården från 1858 med stenmagasin från 1700-talet och loge från 1800-talet som på tidigt 1900-tal byggdes om till församlingshem. Öster, norr och delvis söder om kyrkan breder öppen odlings- och betesmark ut sig. Byns bebyggelse, som är koncentrerad utmed med landsvägen med kyrkan i central position, utgörs i övrigt främst av enfamiljshus uppförda från 1900-talet och framåt.

Kyrkogården ligger delvis inom registrerat fornlämningsområde Norra Rörum 121:1 som avser bytomten enligt 1846 års karta och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen

Kyrkogård
Den äldsta delen av Norra Rörums kyrkogård utgörs av kullen där kyrkan är belägen, det vill säga en mycket begränsad yta där de branta sluttningarna åt väster och norr är obrukbara. På en karta från 1693 omgärdas kyrkan av en stenmur som väster och norr om kyrkan sannolikt har samma placering idag, möjligen med bevarade delar från medeltiden. Denna del av kyrkogården bevarar en ålderdomlig karaktär, gräsbevuxen med grusade gångar till kyrkans entréer. Placerade direkt i gräset utan inramningar finns äldre gravhällar, stående vårdar av sandsten från 1800-talets första hälft och gjutjärnskors. Direkt sydost om kyrkan står klockstapeln från 1700-talet (se vidare under Byggnader på kyrkogården). Längs kyrkkullens krön i söder växer en trädrad av yngre björkar, i övrigt utgörs den sparsamma växtligheten av buskar och lägre träd, bland annat syren och paradisbuske.

Av pastor T.G. Björkmans beskrivning från 1830 framgår att kyrkogården då ännu har kvar sin medeltida utbredning, som emellertid anses för liten för att fylla församlingens behov. Det kommer dröja knappt två decennier innan den första utvidgningen på sent 1840-tal sker i sluttningarna åt öster och söder. Dessa kvarter är idag till största del grästäckta och inordnade av raka grusade gångar. Ett fåtal gravplatser har singelbeläggning och stenramar. Gravvårdarna utgörs av lågt hållna stenar från 1940-talet och framåt, men här finns även klassicistiska marmorvårdar, asymmetriskt placerade högresta stenar från åren kring sekelskiftet 1900, en liggande stor häll samt gravkullar. Växtligheten består främst av vintergröna barrbuskar som idegran, en och tuja. Rakt öster om kyrkan finns ett sorgeträd i form av en hängask. Buxbom, liguster och murgröna förekommer i enstaka fall. Nordost om kyrkan finns en äldre förrådsbyggnad.
Den senaste utvidgningen sker 1902 eller möjligen något år senare, då ca 5000 kvadratmeter av prästgårdens marker införlivas i kyrkogården som tre stora kvarter längst i öster. Här bevaras ännu mycket av kyrkogårdsidealen från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, med symmetriska grusade gångar och gravplatser i olika storlek belagda med grus eller singel och inramade av lågt klippta häckar eller hantverksmässigt bearbetade stenramar och järnstaket. Längs ytterkanterna och i det mittersta kvarterets östra del är gravplatserna grästäckta och saknar inramning. Här är även stenarna av enklare karaktär, från 1950-talet och framåt, medan högre och mer monumentala stenar dominerar i övriga delar. Flertalet gravstenar bär yrkestitlar. Vanligt förekommande är formklippta buskar eller häckar i form av klot som markerar gravplatsernas hörn. Vegetationen består i övrigt av högväxta solitära björkar, friväxande och formklippta vintergröna barrväxter som en, krypen, idegran och tuja, rhododendron, murgrönekullar och perenner som strutbräken och kärleksört. 1998 anlades en minneslund i det nordöstra hörnet som togs i bruk året därpå.

Kyrkogården omgärdas i sin helhet av en kallmur av fältsten utan avtäckning, som i stora delar har funktionen av stödmur. I söder finns dessutom en trädrad av lind, lönn och oxel som utgör en del av den trädkrans som tillkom vid 1840-talets utvidgning och som i viss mån nyligen förnyats genom nyplantering. Kring de östra kvarteren från 1902 löper en häck av sibirisk ärtbuske som ersatt en tidigare granhäck. Ingångar finns i sydväst genom smidesgrindar med murade och vitputsade stolpar samt i söder vid utvidgningen från 1902 där ingångens järnstolpar saknar grindar.

Byggnader på kyrkogården
Klockstapeln sydväst om kyrkan har genom dendrokronologiska undersökningar kunnat dateras till 1683, då virket fällts föregående vinter. Inslag av återanvänt virke kunde också konstateras, dels från mitten av 1600-talet, dels från mitten av 1400-talet. Den bärande konstruktionen i ek är inklädd med rödslammad panel. I ljudöppningen under sadeltaket, som täcks av tjärade takspån, syns figursågade knektar.
Nordost om kyrkan, strax nedanför kyrkkullen, finns en äldre förrådsbyggnad, möjligen från 1800-talet eller tidigt 1900-tal. Byggnaden står på en kallmurad grund av fältsten och består av en stolpverkskonstruktion klädd med kilsågad rödslammad panel samt ett sadeltak med röda betongpannor.

Källor och litteratur
Underhållsplan för Norra Rörums kyrka (2006-10-01), ItArk Arkitektkontor AB, Helsingborg.
Vård- och underhållsplan, Norra Rörums kyrkogård (2016), Kulturen Lund/ Mellanrum AB.
Diverse arkivmaterial, antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Stockholm.
Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/hoor/Pages/Norra_Rorum.aspx, hämtad 2018-04-26.
Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Översiktliga kommunbeskrivningar: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/oversiktliga-kommunbeskrivningar/Pages/Hoor.aspx, hämtad 2018-04-26.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2018-05-09.
Platsbesök 2017-10-11.