Lunds rådhus byggdes 1836 som stadshus i två våningar över en låg sockelvåning. Byggherre var det för ändamålet bildade Stadshusbolaget. Efterhand inlöstes aktierna av Lunds stad, som 1863 blev ensam ägare. Ombyggnaden till rådhus skedde 1899-1900, varvid tre av fasaderna putsades i klassicerande stil. 1966-68 inreddes byggnaden för magistraten och rådhusrätten. Fasaderna ändrades på nytt varvid tegelväggarna delvis frilades från puts och skarpfogades, dock med bibehållande av portalomfattningen, fönsteromfattningarna och sockelvåningens rustik.
KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Lund, som är en av Sveriges äldsta städer, låg tidigt under rådhusrätt. Den äldsta notisen om ett rådhus är från mitten av 1300-talet. Rådhuset från 1836 byggdes egentligen som stadshus med restaurang, resanderum och festsal. Mellan 1899-1900 byggdes det om att tjänstgöra som rådhus och lokal för stadsfullmäktige. Byggnaden kom sen att användas som rådhus fram till tingsrättsreformen 1971. Därefter kom det att övergå till att fungera som kommunalhus.
Rådhuset är en trevåningsbyggnad där den höga sockeln utgör en våning. Det valmade sadeltaket har fått en skifferbeklädnad och de gula tegelfasaderna avslutas uppåt av en tandsnittsfris. Sockelvåningen är utförd i rusticerande puts och mellan andra och tredje våning löper en slät fris med festonger och girlander. Portalen med huvudentrén har förlagts till frontfasadens mitt. Den är klassicerande till sitt uttryck med kannelerade pilastrar och en trekantsgavel som vilar på kurviga konsoler. I samband med att huset började användas som rådhus 1899-1900 gjordes en ombyggnad som innebar att man putsade hela byggnaden och försåg den med klassicerande detaljer. Då tillkom bland annat inramningen av huvudingången, ramarna kring ovanvåningarnas fönster och det kraftiga listverket under takskägget. En ny ombyggnad utfördes 1966-68, då hela huset inreddes för magistraten och rådhusrätten. Putsen på ytorna mellan ovanvåningarnas fönster har ersatts med samma slags skrapfogning som använts på den nya stadshallen.
Interiören har byggts om vid ett flertal tillfällen. Den nuvarande spiraltrappan tillkom förmodligen 1968-69. Enligt foton från 1966 hade foajé och trappa ett helt annat utseende tidigare. I trapphallen fanns bland annat väggmålningar av Jules Schyl som är övermålade eller borttagna. Bland fotografierna finns bilder som föreställer rådhusrättens sal som 1966 hade podium och ett svängt täckt bord för rätten. I salen finns idag inga rättsliga symboler eller spår från verksamheten bevarade. Salen används som representationslokal av kommunen.
KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-08-28