Tryckt text på kortet: "KÄLLVIKEN". "Ensamrätt & Foto O Liljeqvists Konstförlag. Dals Långed". "Förlag: J Källvikens Specerier, Dragsmark".

Dragsmark.
Färjan gick mellan Källviken och Lunnevik på Skaftö, före bron kom till.
Källvikens Salteri samt Olje- och Guanofabrik påbörjades efter midsommar 1882 och stod i huvudsak färdig till höstfisket samma år. Huvudbyggnaden var ett tvåvånings trähus
som på sydsidan hade en tillbyggnad med oljereservoarer och på nordsidan magasin för guano. I Bokenäs socken anlades inga silloljefabriker men i Dragsmark uppfördes förutom Källviken ytterligare tre fabriker en i Hultås, Oxevik uppförd 1890. Lindholmen 1895. Bassholmen okänt år. 1896 slog fisket fel och 1897 var endast Källvikens fabrik igång.
Av guanon framställdes, ett torrt nästan luktlöst, snusliknande pulver, som användes som gödsel och således följdriktigt kallades åkersnus. Sedan sillen försvunnit lades Bohusläns tjugofyra silloljefabriker ned undan för undan. Med undantag av Westkustens olje- och guanofabrik i Hultås, Oxevik. Denna fortsatte driften som fiskmjölsfabrik och tog råvarorna från fiskeauktionerna i Lysekil och dåvarande Gravarne samt från konservfabrikerna på dessa orter. Fiskmjölet användes framförallt som kraftfoder inom fjäderaveln. Även denna rörelse tvingades 1960 lägga ner driften men fabriken står ännu kvar, och dess skorsten reser sig som ett "monument över den tid då sillen gick till".
Se Litt: Bokenäs och Dragsmark i en gången tid. Sid. 333 - 336.
Författare: Bengt Elling.