SVANSHALS KYRKA

Svanshals är en medeltida socken. Kyrkan är belägen på slätten söder om sjön Tåkern och omges av jordbruksbebyggelse i ett flackt odlingslandskap. I kyrkans omedelbara närhet återfinns ett f d sockenmagasin och en skolbyggnad. Kyrkan är uppförd av sten under sannolikt 1100-talet med ett rektangulärt långhus och torn i väster. Den präglas dock, såväl exteriört som interiört, av en omfattande ombyggnad 1844-1845 under ledning av östgötabyggmästaren Abraham Nyström. Kyrkan har vitputsade fasader under ett spåntäckt sadeltak. Tornet är försett med en nyklassicistisk öppen lanternin. Huvudingången är via tornet i väster.
KYRKOGÅRDEN omgärdas av en stenmur med ingångar i öster och väster med rikt utformade järnsmidesgrindar. Delar av kyrkogården har häckomgärdade grusgravar.
Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras beskrivningen och historiken.

Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger i det öppna slättlandskapet söder om Tåkern.
Kyrkogården har en något sned rektangulär planform i nord/västlig riktning. Kyrkan
ligger på kyrkogårdens södra del och kyrkans långhus är orienterat i öst/väst.

Svanshals kyrka
Svanshals är en medeltida socken. Kyrkan är belägen på slätten söder om sjön Tåkern
och omges av jordbruksbebyggelse i ett flackt odlingslandskap. I kyrkans omedelbara
närhet återfinns ett f d sockenmagasin och en skolbyggnad. Kyrkan är uppförd av sten
under sannolikt 1100-talet med ett rektangulärt långhus och torn i väster. Den präglas
dock, såväl exteriört som interiört, av en omfattande ombyggnad 1844-1845 under
ledning av östgötabyggmästaren Abraham Nyström. Kyrkan har vitputsade fasader
under ett spåntäckt sadeltak. Tornet är försett med en nyklassicistisk öppen lanternin.
Huvudingången är via tornet i väster.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården saknar kvartersindelning. För att underlätta redovisningen har
kyrkogården delats in två områden: området norr om kyrkan respektive området söder
och öster om kyrkan. På den tillgängliga gravkartan saknas numrering på den södra och
östra delen fr o m nr 348 varför de gravvårdar som redovisas på exempellistan har
löpande numrering: nr 1 i det sydöstra hörnet.

Allmän karaktär
Kyrkogården har två olika karaktärer. Den norra delen har en mer sentida karaktär med
enhetliga gravvårdar, i allmänhet låga och breda. Den strikta karaktären understryks av
rygghäckarna. Gravraderna går i väst/östlig riktning. Det är en grästäckt yta med en viss
indelning genom grusgångar. Även den södra delen har en strikt karaktär men på ett
annat sätt genom det stora antalet regelbundna omgärdningshäckar av tuja. Här är
kyrkogården helt grustäckt. Gravvårdarna är mer varierade med en del högre vårdar.
Karaktären är mer ålderdomlig än på kyrkogårdens norra del.

Omgärdning
Väster: en upp till ca 0,8 m hög kallmurad halvmur av ca 0,4-1,3 m stora gråstenar.
Enstaka sedum växer på krönet. Norr om sockenmagasinet ändrar muren karaktär till
stödmur i ett skift av stora gråstenar. Här växer en ca 1,2 m hög klippt idegranshäck på
muren
Norr: den västra delen med nordvästra hörnet har samma karaktär som västra murens
södra del, d v s en upp till ca 0,8 m hög kallmurad mur, dock stödmur, av ca 0,4-1,3 m
stora gråstenar. I övrigt är muren lagd i ett skift, ca 0,7-0,8 m högt av upp till ca 1,5 m
stora gråstenar. I nordöst försvinner muren in bakom en jordkällare. Rester av muren
anas under en körväg i nordöstra hörnet.
Öster: en upp till ca 0,8 m hög kallmurad halvmur med olika karaktär. Regelbundna
block i två skift i norr, därpå ett skift och i södra delen med samma karaktär som västra
murens södra del.
Söder: en ca 0,4 m hög kallmurad halvmur i ett skift med sedum på krönet.
Nyplanterade lönnar växer innanför muren.

Ingångar
Väster: pargrind i järnsmide med rakt krön. Ellipsformade och bladformade ornament.
Grindstolparna är kvadratiska och av granit med svagt toppigt krön.
Norr: en enkel svartmålad järngrind i murens höjd med runda liggande stänger. Den
sitter direkt i muren och en enkel trappa med granitskodda steg leder upp på
kyrkogården. Tidigare låg småskola och kommunalhus norr om kyrkogården, vilket
förklarar den särskilda öppningen mot det som idag enbart är åkermark. I nordöstra
hörnet går en grusad körväg in på kyrkogården och murkrönet anas under vägen.
Öster: pargrind i järnsmide med rakt krön. Ellipsformade och bladformade ornament.
Grindstolparna är kvadratiska och av granit med svagt toppigt krön.

Vegetation
Väster: fyra unga lönnar i sydväst. I nordväst står två äldre lindar innanför en ca 1,2 m
hög idegranshäck.
Norr: trädkrans saknas.
Öster: i den norra delen finns två klena almar utanför muren och de kan ha ingått i en
trädkrans. Annars har trädkransen gått innanför muren. I den södra delen finns en äldre
och en yngre lönn.
Söder: nio nyplanterade lönnar på murkrönet har ersatt de äldre träd som tidigare fanns
i trädkransen. De nya träden planterades enligt uppgift för ca 4 år sedan.
Norr om kyrkan finns det rygghäckar av bl a berberis och måbär. Söder om kyrkan är
det många omgärdningshäckar och de utgörs av tuja.

Gångsystem
Regelbundet system av grusgångar norr om kyrkan, täckta med naturgrus och krossgrus.
En grusgång går runt kyrkan och grusgångar leder från västra och östra grinden.
Kyrkogårdens södra del är en gruskyrkogård med smala gångar mellan en del gravrader.

Gravvårdstyper
På kyrkogårdens grusade del, söder om kyrkan, är det äldre gravvårdar i huvudsak av
svart eller grå granit. En del av stenarna i ljus granit är högresta. Ett gjutjärnskors med
årtal 1829 och 1845 samt ett s k avbrutet livsträd. Två kalkstensvårdar från 1600/1700-
talet respektive 1800-talet står vid kyrkans södra långsida och öster om kyrkan finns
bl a ytterligare två gravvårdar i kalksten samt ett gjutjärnskors. Flertalet gravar är
omgärdade av klippta tujahäckar och en del gravar omgärdas av stenram. Norr om
kyrkan är det i huvudsak sentida gravvårdar med enhetligt utseende: låga och breda.
Enstaka gravvårdar är något äldre och mindre och kan ha hört till ett linjegravsystem, bl
a ett träkors. I västra murslänten, strax söder om sockenmagasinet, ligger en häll
övervuxen med mossa. På norra sidan finns det fem stenramsgravar.

Byggnader
Nordväst om kyrkan ligger sockenmagasinet, som enligt uppgift byggdes år 1811. Dess
västra gavel ligger i liv med kyrkogårdsmuren. Den målade sockeln består troligen
delvis av kalksten. Tjock puts med inslag av spritsten, slätputsade hörn och
omfattningar målade i brutet vitt. Sadeltak täckt med kyrkspån. Sentida fönster med
blyspröjsade innerbågar. I väster finns en panelklädd pardörr och till vindsvåningen
träluckor. Dörr och luckor är svartmålade. Synliga ankarjärn.

Övrigt
Undanplockade gravvårdar är staplade utanför norra muren. En jordkällare finns i
anslutning till muren i nordöst. Öster om kyrkan, inne på kyrkogården, finns en plats
som på gravkartan kallas för Fädernas gård. Här är en del äldre gravvårdar uppställda.
Belysning med ålderdomliga lyktor stämplade BOHUS MEK. WERKSTAD.
Parkbänkar med träsits.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER

Området norr om kyrkan Gravplats nr 1-335

Området omfattar gravplats nr 1-335 och ligger på kyrkogårdens norra del. I väster,
utanför kyrkogården, finns gårdsbebyggelse, i norr åkermark, i öster grusad plan i
anslutning till församlingshemmet och i söder kyrkan.

Allmän karaktär
En strikt karaktär som markeras av rygghäckarna. Till stor del en enhetlig typ av låga
gravvårdar.

Omgärdning
Kyrkogårdsmuren i väster, norr och öster.

Ingångar
Den norra grinden.

Vegetation
Rygghäckar i väst/östlig riktning, från norr: en ca 1,1 m hög klippt snöbärshäck, ca 0,7
m hög berberis, ca 0,9 m hög måbär och närmast kyrkan en rygghäck av rosenspirea.
Norr om sockenmagasinet finns en rygghäck av berberis. I en gravrad norr om kyrkan
står en stor blodbok och två höga spireabuskar är planterade vid norra kyrkväggen.

Gångsystem
En grusgång går runt området med några gravar på gräsytan norr respektive söder om
sockenmagasinet. En nord/sydlig mittgång leder fram till norra grinden och en
väst/östlig mittgång går fram till sockenmagasinet. Mellan en del gravrader ligger delvis
övervuxna gångar av kalkstensplattor.

Gravvårdstyper
I huvudsak sentida gravvårdar med enhetligt utseende: låga och breda. Enstaka
gravvårdar är något äldre och mindre och kan ha hört till ett linjegravsystem, bl a ett
träkors. I västra murslänten, strax söder om sockenmagasinet, ligger en häll övervuxen
med mossa. Fem stenramsgravar, nu med grästäckt yta. En del gravar har delvis
övervuxen omgärdning av sten. Gråaktig granitdominerar.

Byggnader
Sockenmagasin, se den allmänna beskrivningen.

Övrigt
Brunn av kalksten samt soptunnor och vaser finns i öster.

Området söder och öster om kyrkan Gravplats nr 337-347, övriga
gravnummer saknas

Området omfattar gravplats nr 337-347 utmed sydöstra muren. Gravkartan för den
övriga delen av kyrkogården söder om kyrkan saknar numrering. Öster om kyrkan är ett
område som på gravkartan kallas Fädernas gård och här finns en del uppställda
gravvårdar. Utanför kyrkogården i väster finns gårdsbebyggelse, i söder landsvägen, i
öster församlingshemmet och i norr kyrkan.

Allmän karaktär
Grusgravar med äldre gravvårdar och omgivna av klippta tujahäckar ger denna del av
kyrkogården en speciell och enhetlig utformning.

Omgärdning
Kyrkogårdsmuren i väster, söder och öster.

Ingångar
Västra och östra grinden.

Vegetation
Trädkransen i väster, söder och öster. Omgärdningshäckar av tuja. Utmed grusgången i
norr och söder är häckarna ca 1,2 m höga och övriga häckar är ca 0,7-0,8 m höga.
Närmast kyrkväggen växer buskar av bl a ölandstok. Enstaka gravar är grästäckta.

Gångsystem
Område med grusgravar med gångar mellan en del gravrader.

Gravvårdstyper
Grusgravar, enstaka gräsbevuxna, med tujahäckar. Äldre gravvårdar i huvudsak av svart
eller grå granit. En del av stenarna i ljus granit är högresta. Ett gjutjärnskors med årtal
1829 och 1845 samt ett s k avbrutet livsträd. Två kalkstensvårdar från 1600/1700-talet
respektive 1800-talet står vid kyrkans södra långsida och öster om kyrkan finns bl a
ytterligare två gravvårdar i kalksten samt ett gjutjärnskors.

Övrigt
Undanställda gravvårdar öster om kyrkan varav en del redovisas i rapportens
excelbilaga.

FÖRSAMLING 1995 - SVANSHALS

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 919, 1900: 1125, 1995: 285

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger ca 10 km nordost om Ödeshög ute på slätten alldeles invid sjön Tåkern. På kyrkogården finns bårhus. Få övriga byggnader finns runt kyrkan, förutom prästgården och en f.d. skola.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en utbyggd sakristia i öster samt ett torn av långhusets bredd i väster. Kärnkyrkan uppfördes sannolikt under äldre medeltid, men dess ursprungliga planform är inte känd. Ett torn, varav delar möjligen ingår i det befintliga, tillhörde antingen den ursprungliga anläggningen eller tillbyggdes kort tid därefter. Efter en ombyggnad någon gång under medeltiden erhöll kyrkan det befintliga korpartiet; eftersom det uppförts med förhållandevis kraftiga murar är det invändigt marginellt smalare än långhuset. Utifrån äldre avbildningar känner vi till att medeltidskyrkan haft en rymlig sakristia på korpartiets nordsida samt ett vapenhus framför långhusportalen i söder. Den därefter mest omfattande förändringen av kyrkan ägde rum 1844-45, då de äldre tillbyggnaderna revs, en ny sakristia uppfördes vid kyrkans östra gavel och ett nytt torn tillbyggdes. Arbetena utfördes av byggmästare Abraham Nyström, vars ritningar justerats av Johan Carlberg vid ÖIÄ.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans murar är i huvudsak medeltida, men såväl exteriör som interiör präglas av de genomgripande efterreformatoriska förändringarna. Exteriören, med sina vitputsade murytor och stora, rundbågiga fönsteröppningar, har ett nyklassicistiskt formspråk. Västtornet har tredubbla ljudöppningar i samtliga väderstreck samt kröns av en flack huv med öppen lanternin. Vid restaureringen 1953-54 framtogs långhusets spåntak, som då var täckt av ett tegeltak från seklets början, och renoverades. Ingång i väster via tornets bottenvåning. Kyrkorummet har förändrats i etapper. Åren 1675-89 genomfördes större reparationer, då bl.a. de medeltida kryssvalven förstärktes med ankarjärn och dragband. I samband med förändringarna 1844-45 ersattes medeltidsvalven av det befintliga trätunnvalvet. Kyrkans inredning förnyades under 1600-talets andra hälft. Bl.a. erhöll kyrkan då en altarprydnad av Burchardt Precht, tidigare predella i en altaruppsats i Stockholms slottskapell före branden 1697. Predikstolen skänktes till kyrkan 1688. De äldre inventarierna borttogs ur kyrkorummet i samband med förändringarna 1844-45, men återuppställdes igen 1953-54.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Svanshals kyrka har haft en medeltida dopfunt tillskriven Bestiariusmästaren; den finns numera på Statens historiska museum.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets websida.

Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan.
Två teckningar av tecknaren och östgöten Johan Fredrik Kock visar Svanshals kyrka
och delar av kyrkogården. Teckningarna gjordes senast år 1828, som är det år då Kock
dog. En av teckningarna visar kyrkan från öster med den östra grinden. Om
avbildningen av grinden inte är en schablon, utan den riktiga grinden, rör det sig om en
annan grind än dagens. Grindstolparna kan eventuellt vara desamma. Den andra
teckningen är från söder. Nordväst om kyrkan skymtar man sockenmagasinet och på
kyrkogården står flera gravvårdar. Det är troligen gravbrädor av trä, många med ett
markerat närmast cirkelformat krön. Två gravhällar ligger i sydvästra hörnet, varav
åtminstone de ena ligger på en uppbyggnad.

Olika äldre lantmäterikartor visar kyrkogården med dagens något sneda rektangulära
form. En geometrisk karta från 1695 visar två ingångar: en i öster som troligen har
samma läge som idag och en ingång i nordväst. På storskifteskartan över Svanshals från
1785 går vägen inte söder om kyrkan, utan följer den östra kyrkogårdsmuren, går utmed
den norra muren och sedan ner utmed västra muren.

Kyrkogårdens äldre norra begränsning gick enligt uppgift troligen i höjd med
sockenmagasinet, som står på kyrkogårdens nordvästra del.
Trädgårdskonsulent Eric Lind gjorde 1953 ett förslag till utvidgning av Svanshals
kyrkogård. Det rörde sig om området norr om själva kyrkogården, d v s nuvarande
kyrkogårdens nordvästligaste hörn. Enligt förslaget uppfördes här omkring år 1908
redskapsbodar och bod för ortens brandspruta. Nu (1953) var bodarna borttagna. En
framtida utvidgning planerades ske norr om den befintliga kyrkogården när den gamla
skolbyggnaden flyttas eller ersättes med en ny. Gravlinjerna på den lilla utvidgningen
vid sockenmagasinet skulle utläggas i gräs och mellan gravraderna planerades
rygghäckar av fritt växande buskar. Kring det utvidgade området skulle en stödjemur av
samma slag, d v s gråsten, sättas på liknande sätt som kring den befintliga kyrkogården.
På muren i väster planteras en granhäck. Där växer idag en häck av idegran.
Enligt en tidningsartikel från 1956 är sockenmagasinet byggt 1811. Under en period
användes det som förråd för ved och skräp och på 1920-talet gjordes det om till bårbod.
År 1956 byggdes det om till en ny funktion som bisättningsrum och mindre
gudstjänstlokal. Fönstren gjordes nya och portarna kläddes med koppar.
Kopparbeklädningen finns inte kvar idag.

Länsstyrelsen lämnade i ett beslut år 2001 tillstånd till föryngring av trädkransen.