ANGEREDS KYRKA

Byggnadshistoria
Den kyrka vi ser idag är starkt präglad av den stora ombyggnad som genomfördes på 1790-talet. När Angereds kyrka är uppförd vet man inte. Kyrka hade under medeltiden ett rektangulärt långhus och ett lägre och smalare rakt avslutat kor i öster av den typ som var vanligt under 1100-talet och början av 1200-talet. I Västgötalagen från 1200-talets mitt anges att det inom Vättle härad fanns fem kyrkor. En av dem torde vara Angered. Den gotiskt fyrpassformade dopfunten, utan centralt uttömningshål kan dateras till 1250-1280.

En dendrokronologisk undersökning av remstyckena i långhusets västparti utförd av Alf Bråthen visar att virket till remstyckena fällts omkring 1584. De kan mycket väl ha tillkommit efter en större reparation eller ombyggnad. Enligt traditionen ska kyrkan ha tjänat som stall och magasin under orostider. Enligt Markus Dahlberg är det mindre sannolikt att kyrkan uppförts under slutet av 1500-talet, då det byggdes mycket få stenkyrkor.

Någon gång före 1700-talets stora ombyggnad hade ett vapenhus byggts på långhusets norra sida där ingången var placerad. Familjen Lillie hade från 1600-talet eget gravkor vid det gamla korets södra sida. Långhusets och korets tak bars av 15 respektive 7 takstolar. Yttertaket var vid 1600-talets mitt belagt med spån. Planformen är känd genom en uppmätning av kyrkan som 1785 gjordes inför den kommande ombyggnaden. Långhuset, var då 24 alnar långt och 21 alnar brett, medan koret var 10 alnar långt och 16 alnar brett (vilket betyder att långhuset var 13,3 m x 11,6 m och koret var 5,5 m x 8,9 m, om måttet angivits i Stångaaln/Gotlandsaln). Denna planform hade kyrkan fram till 1790-talet då kyrkan fick sin nuvarande form. Texten under altartavlan berättar att:
"Denna Kyrka såsom nästan ifrån Grundvalen förfallen är åter Uppbygd År 1791 och sedan är hon År 1793 målad samt äfwen År 1794 Altaret och Altare Taflan instälde...."

Från 15 juli, 1787 finns en utförlig beskrivning av hur kyrkan skulle byggas om. Här framgår också vilka äldre delar som skulle rivas.
"Kyrkan behåller sin förra längd, med slät gafvel åt öster; men muras til lika bredd med storkyrckan, å hvilcken muren, så långt den pröfvas starck ock behållen, bör, til besparing af kostnad och arbete, bibehållas och nyttias, mellanChoret blir rättesnöre för hela murens höjd, fensteröppningar blifva lika många som förr, men till vinnande af mera lius någodt nedsänckte, dörr giöres på norre sidans nya mur, och en större dörr på västre gafveln, det gamla vapenhuset borttages, i brist på annor tilgång, nyttias någon i kyrckiomuren god koppsten, i hvari ställe annor bör ditläggas, emedan grundvalen till norre sidans mur åt öster bör läggas i höst men angående Liliegrafven skal i tidningarna intimeras."

Vid ombyggnaden 1791 som leddes av murmästaren Anders Humbla, bevarades med största sannolikhet långhusets breddmått men kyrkan förlängdes åt öster. Det ursprungliga koret och ett gravkor på dess södra sida revs, tillsammans med långhusets östgavel. Man rev också ett vapenhus på långhusets norrsida. Övriga murar sparades så långt det var möjligt. Ett nytt djupare kor med samma bredd som långhuset byggdes. Ett nytt vapenhus byggdes mot väster där kyrkans entré iordningställdes. Det nya koret utfördes med en dörröppning mot norr. Kyrkan fick lika många fönster som tidigare, men öppningarna gavs en något lägre bröstningshöjd. De gamla takstolarna byttes ut eller byggdes om. Långhus och kor fick ett tunnvälvt innertak av trä. En vapensten från det rivna gravkoret sattes upp på utsidan av långhusets södervägg.

År 1793 målas kyrkan invändigt av Mattias Hasselberg. Innertaket skulle ha himlaskyar och gesimsen skulle målas i ljus eller mörk pärlfärg. Altaruppsats och bänkkvarter målades också.

Ett orgelharmonium installerades på läktaren år 1866 i samband med detta ombyggdes kyrkans bänkar, år 1882 ersattes orgelharmoniet med en orgel, byggd av S Molander och Co Göteborg.

Under perioden 1908 till 1913 reparerades kyrkan, bl a golv och inner- och yttertak åtgärdades. Kyrkans inredning med altartavla, altare, predikstol, tak och väggar reparerades och målades av Theodor Wallström från Lödöse

En omfattande renovering av kyrkan utfördes omkring år 1930 under ledning av arkitekt Axel Forssén. Sakristian på korets östsida byggdes med ingång bakom altaret. Arkitekt till sakristian var A Roland. I kyrkan lades ett nytt trägolv in och under läktarpelarna ersattes det gamla golvet med betongplattor. Kornets golvnivå höjdes ca 20 cm. Tak, väggar och bänkar målades, med syfte att återskapa 1791 års färgsättning. De ursprungliga färgskikten skrapades fram i taket, på taklisterna, bänkdörrarna, predikstolen och på altarets och läktarens ramverk. Den ursprungliga altartavlan, utförd på trä, upptäcktes bakom två altartavlor som målats på duk. Altaruppsatsens trämålning konserverades. De båda övriga altartavlorna hängdes upp i kyrkorummet. Elektrisk belysningsanläggning installerades och det elektriska värmesystemet förnyades.

Nästa stora renovering genomfördes 1960-1961under överinseende av Per Axel Nobell, länsarkitekt i Vänersborg. Interiören målades om. Det dekormålade taket, altaruppställningen, predikstolen, läktarbarriären, och bänkdörrarna behandlades av konservator Thorbjörn Engblad. Draperimålningen på korets östvägg, framtagen 1933, målades över. Kyrkorummets ursprungliga fönster byttes ut. Bänkarna ersattes med nya rymligare bänkar men bänkdörrarna och bänkfronterna mot koret behölls. Sakristians ytterdörr byttes. Vapenhusets golvbeläggning ändrades från betong till kalksten. Vapenhusets välvda brädtak byttes liksom ytter- och innerdörrarna. Fasadbelysning installerades.

Den senaste större renoveringen som genomförts var 1991 enligt handlingar upprättade av Defyra arkitekter. Allt utvändigt trä, inklusive fönster och dörrar, målades om. Panelen på gavlarna mot öster reparerades. Mot väster spikades ny panel utanpå den gamla.

Invändigt togs de sneda blindväggar i trä som sedan 1791 givit koret en tresidig avslutning bort, för att ge plats åt nya korbänkar. Kyrkans alla golv åtgärdades. Alla invändiga ej dekor- eller motivmålade ytor målades om, med avsikt att återskapa färgsättningen från 1793. Innertaket, altaruppsatsen, altarringen, predikstolen, läktarbarriären, pelarna under läktaren, samt bänkdörrarna och fronten mot koret behandlades av konservator Karl Gutjahr.
Altarringen delades i fyra flyttbara delar och knäfallet byggdes om.

Toalettrum och förråd byggdes under läktaren. Läktartrappan byttes ut. Läktarens bjälklag förstärktes. Orgeln byggdes om, klaviaturen flyttades från läktarens norra sida till mitt framför orgeln. En manöverplats för ljud- och ljusanläggning inrättades i det södra bänkkvarterets sista bänkrad och taket under läktaren kläddes med gipsskivor.

Vapenhusets välvda brädtak från 1960-1961 byttes. Ett nytt mer skonsamt uppvärmningssystem installerades.

Alla utvändiga puts- och träytor målades om 1999. Vindflöjeln mot väster reparerades. En nytillverkad kopia av vindflöjeln mot öster sattes upp. Kyrkans tak reparerades och teglet lades om.

Angereds kyrka är en enskeppig salskyrka med fullbrett rakt av slutat kor, gudstjänstrummet består alltså av ett öppet rum. Kyrkan är ljus och färgsättningen går i turkos, vitt och rödbrunt. Kyrkans bemålade välvda tak ger tillsammans med bänkinredningen rummet sin tydliga karaktär.

I långhuset och koret finns ett plankgolv. Korets golvnivå är förhöjt två steg över långhusets. Brädgolven är slipade och behandlade med kalklut och såpa. Även på läktaren ligger ett trägolv som är behandlat på samma sätt.

Väggarna är målade i en bruten vit kulör med en svagt gulrosa ton. Vid renoveringen 1990-1991 revs de träväggar som givit det rakta koret en tresidig avslutning, väggarna ersattes mot taket av trä svicklar för att ge en mjukare anslutning. Gipsväggarna till de nya rum som 1991 byggdes under läktaren målades vita.

En gravhäll är inmurad i den norra väggen under läktaren, den är rikt dekorerad med figurer i relief och har inskriptionen: "Härunder hwilar Handelsm. Ehreb. och wälagt. Lars Jönsson Häger med sin k maka den äro__ Matronan hustr Christin Lundgren och begges k. barn, dem Gud förläne en fröjdefull uppståndelse."

Kyrkorummet har ett tunnvälvt trätak som är dekormålat med små ulliga moln på en turkos himmel. Målningen är ursprungligen utförd av Matthias Hasselberg på 1790-talet sedan är den rengjord och retuscherad vid ett flertal tillfällen. I anslutningen mellan vägg och tak löper en bred profilerad mörkblå list, och tvärs över långhuset går tre ljusgröna grova bjälkar, ursprungligen var detta målat i en grågrön kulör. Taket under orgelläktaren kläddes 1990-1991 med gipsskivor och vitmålades.
Dubbeldörren till kyrkorummet är från 1960-1961. Öppningen hade tidigare en enkel bräddörr. Karmen är mörkblå. Dörrbladets ramverk är turkost med en rödbrun list och speglarna är marmoreringsmålade i en turkos ton. Dörrarna till de rum som 1991 inreddes under läktaren är av modern typ, med släta vitmålade dörrblad.

Kyrkorummets sex fönster är nya från 1960-1961. Den gamla spröjsindelningen kopierades, men fönstren utfördes med en modern konstruktion, med kopplade utåtgående bågar. Vapenhusets fönster har separata ytter- och innerbågar. Ytterbågarna är sannolikt från 1791, medan innerbågarna är nya sedan 1991. Sakristians båda fönster är bevarade från 1929. De har separata ytter- och innerbågar.

Altaret är ett rektangulärt sk blockaltare i putsad och målad sten.

Altaruppsatsen är utförd av Hasselberg 1794. Altartavlan omsluts av ett rikt träsnideriarbete i form av ett förgyllt lövverk och kröns av en förgylld sol, som sträcker sina strålar upp till valvet. Själva altartavlan i uppsatsens mitt visar ett kors med ett kläde virat om korset och i bakgrunden det himmelska Jerusalem.

Motivet med Jesus sveplinne virat omkring korset representerar en ny smakriktning kring sekelskiftet 1800. Kyrkan antas vara en av de tidigaste i Västsverige där det nya motivet blivit utfört.

I långhuset hänger ytterligare två oljemålningar som vid olika tider varit altartavlor i kyrkan. En visar Jesus som den gode herden och målades 1908 av Theodor Wallström från Lödöse. Den andra är en golgatamålning, vilken antas vara från 1700-talets början och har sannolikt prytt den altaruppsats som föregick Hasselbergs uppsats från 1794.

Altarringen är delad i fyra delar. Den är utförd i snidat och målat trä med genombruten dekor av balusterdockor marmoreringsmålade i grönt med detaljer i rödbrunt. Knäfallet och ovansida är stoppad.

Dopfunten är av täljsten och tillskrivs Starrkärrsgruppen med sin genomgående fyrpassform och den dateras till 1200-talets andra hälft. Kyrkan har också en dopfunt av trä från 1900-talets början. Den är åttasidig med sidor utformade som trianglar där spetsen pekar ner.

Över ingången till sakristian hänger en unik målning som är utförd på kvinnoaltaret (den bordsskiva av trä vid vilken kyrktagningscermonin ägde rum). Kvinnoaltaret skänktes 1699 till Angereds kyrka av köpmannen Johan Herwegh. Målningens motiv är en kyrktagning som innebar att kvinnan skulle återupptas i församlingen efter barnafödsel. Offergåvorna ost och bröd är centrala i bilden.

Predikstolen antas vara från 1692, den är utförd i snidat och målat trä. Den höga släta basen har täckmålats i en ljusgrå kulör. Korgen är sexsidig och är målad i grönt med detaljer i guld och rött, speglarna är dekorerade med ett enkelt landskap inramat av en förgylld blomsterranka. Predikstolens baldakin/ljudtak är också den sexsidig och kröns av en snidad ängel.

Vid kyrkans renovering 1960-1961 byttes kyrkans bänkar ut medan man bevarade de äldre bänkdörrarna och fronterna mot koret. Dörrarnas blomdekor är troligen utförd av Hasselberg1794. Den är målad i grönt, rött och vitt på en laserat ljust gröngul botten. Bänkinredningen har målats om vid ett flertal tillfällen, senast 1990-91. Gavlarna marmoreringsmålades på nytt i en grön ton, med ett annorlunda utförande än tidigare och dörrarnas siffror nymålades. Överliggaren och ramen omkring dörrarnas speglar är rödbruna med en gul list. Bänkarnas insida är lasyrmålade i rödbrunt. De båda sista bänkraderna på södra sidan togs bort någon gång mellan 1961 och 1991. Nya korbänkarna byggdes 1990-1991 med återanvända bänkdörrar.
Orgelläktarens front har en lätt svängd planform, från altaret sett konkav. Den är utsmyckad med målningar föreställande Kristus och de tolv apostlarna. Bilderna är sannolikt utförda av Matthias Hasselberg 1792. Läktarfronten är marmoreringsmålad i samma kulör som bänkgavlarna. Överliggaren, listen i barriärens underkant och ramarna omkring apostlabilderna har samma mörkblå kulör som taklisten. Ännu 1990 var läktarbarriärens ramverk lasyrmålat. Apostlabilderna har retuscherats vid flera tillfällen. Det naiva utförandet består, men autenticiteten har gått förlorad.

Intill mittgången under läktaren står fyra gamla träpelare med profilerad överdel och slät bas. Den snidade delen är marmoreringsmålad på samma sätt som läktarbröstning och bänkgavlar. En ny bred trappa ordnades till läktaren 1991. Wc och städ/förråd byggdes under läktaren 1990-1991.

Orgelfasaden är av trä och troligen från 1882. Den är delvis ådringsmålad med detaljer i guld och rött. Fasaden är tredelad och den har ett klassicistiskt uttryck med pilastrar som omsluter tre rundbågiga pipfält och bär en arkitrav som är blomsterdekorerad. Mittdelen kröns av ett dekorerat tympanonfält.

Kyrkan fick 1866 ett orgelharmonium, beställt från Paris. Orgelharmoniet ersattes 1882 med en "riktig" orgel, byggd av S Molander & Co i Göteborg."ett verk med 8 fots Principal, innehållande 7 stämmor med en Manual samt Bihangs-Pedal, försedd med 2:ne bälgar." Orgelverket är ombyggt 1934 och 1991 av Tostareds kyrkorgelfabrik.

Vapenhus
Vapenhusets golv är belagt med kalkstensplattor från 1960-1961.
Väggarna är putsade och målades 1990-1991 med samma färgtyp och i samma kulör som kyrkorummet.
Taket är ett välvt brädtak från 1990-1991 målad i en turkos kulör.

Sakristia uppfördes 1929.
Sakristians brädgolv slipades och behandlades på samma sätt som kyrkorummets golv 1990-1991.
Väggar är putsade och vitmålade.
Taket utgörs av ohyvlade vita brädor med mörkblå bård och smal grå list.

Utgången från koret, på kyrkans norrsida, har två dörrar - en utåtgående och en inåtgående. Båda är utformade som traditionella paneldörrar. Den inre av dörrarna är av plankornas och panelens grova dimensioner att döma från 1791, då muröppningen tillkom. Den yttre dörren är relativt ny. Ny skåpsinredning tillkom 1990-1991. De är ljust grå med turkosa spegelfält inramade av mörkblå kanter.
Toalettrummets golv är belagt med turkosa klinkerplattor 1990-1991. Väggarna är vita och putsade. Ett nytt kakelklätt skåp, med dörr från sakristian, byggdes 1990-1991 vid vindfångets östra vägg. Taket är skivklätt.