GOTSKA SANDÖN

Under 1840-talet gjordes flera framställningar till Förvaltningen av sjöärendena att en fyr borde uppföras på Gotska Sandön. Till en början ställde sig förvaltningen avvisande och menade att olyckorna där var få och att en ny fyr snarast skulle verka förvillande i farvattnen. Men omkring 1850 ändrade man uppfattning och förvaltningen föreslog Kungl. Maj:t att två fyrar skulle uppföras på ön. År 1857 anvisade rikets ständer medel för fyrplatsen och under åren 1858-1859 uppfördes två fyrtorn. Det visade sig dock att fyrtornen ej belyste havet runt hela ön begärde Lotsstyrelsen år 1882 medel hos Kungl. Maj:t för att bygga ytterligare en fyr på Sandöns sydöstra udde. Förslaget gillades och året efter anlades den nya fyrplatsen. För att underlätta kontakterna mellan fyrplatserna på ön installerades en lokal telefonlinje år 1884.
KÄLLA: Svenska fyrplatser. Dan Thunman, 2000.

Två identiskt lika fyrar med fast sken byggdes 1858-59 på Gotska Sandön för att varna för det farliga grundflaket Kopparstenarna. Grundläggningsförhållanden på ön krävde en speciellt lätt konstruktion. Fyrtornen utfördes som träklädda stålskelett och grundlades på skruvpålar. Det södra fyrtornet revs 1903 och det kvarstående norra tornet byggdes om. Samtidigt som de bägge fyrarna uppfördes, byggdes även bostadshus och ekonomibyggnader för fyrpersonalens behov. De olika byggnaderna arkitektritades i enlighet med ett typhusmönster genom Lotsverkets försorg och gavs en symmetrisk placering runt en stor gårdsplan. Samtliga byggnader har en enhetlig fasadutformning med locklistpanelade, rödfärgade fasader. Under årens lopp har ytterligare bebyggelse tillkommit.
Ett karakteristiskt inslag inom fyrplatsområdet är de gjutna gångbanorna, vilka härrör från 1930-talet då de ersatte äldre gångbanor av plank.
Byggnadsminnet omfattar fyrtornet samt Bourgströms och Tomtebos jaktstugor, tre stycken f.d. fyrmästarebostäder, f.d. skola och lärarbostad, f.d. tvätt- och bagarestuga, källare, två stycken uthus, två stycken avträden, Gottbergs lada, "Gottbergs fängelse", skogshuggarbarack, tre stycken uthus samt kabelbod.

KÄLLA: Länsstyrelsen på Gotlands hemsida 2004, www.i.lst.se

Två identiskt lika fyrar med fast sken byggdes 1858-59 på Gotska Sandön för att varna för det farliga grundflaket Kopparstenarna. Grundläggningsförhållanden på ön krävde en speciellt lätt konstruktion. Fyrtornen utfördes som träklädda stålskelett och grundlades på skruvpålar. Det södra fyrtornet revs 1903 och det kvarstående norra tornet byggdes om. Samtidigt som de bägge fyrarna uppfördes, byggdes även bostadshus och ekonomibyggnader för fyrpersonalens behov. De olika byggnaderna arkitektritades i enlighet med ett typhusmönster genom Lotsverkets försorg och gavs en symmetrisk placering runt en stor gårdsplan. Samtliga byggnader har en enhetlig fasadutformning med locklistpanelade, rödfärgade fasader. Under årens lopp har ytterligare bebyggelse tillkommit.
Ett karakteristiskt inslag inom fyrplatsområdet är de gjutna gångbanorna, vilka härrör från 1930-talet då de ersatte äldre gångbanor av plank.
Byggnadsminnet omfattar fyrtornet samt Bourgströms och Tomtebos jaktstugor, tre stycken f.d. fyrmästarebostäder, f.d. skola och lärarbostad, f.d. tvätt- och bagarestuga, källare, två stycken uthus, två stycken avträden, Gottbergs lada, "Gottbergs fängelse", skogshuggarbarack, tre stycken uthus samt kabelbod.

KÄLLA: Länsstyrelsen på Gotlands hemsida 2004, www.i.lst.se

Under 1840-talet gjordes flera framställningar till Förvaltningen av sjöärendena att en fyr borde uppföras på Gotska Sandön. Till en början ställde sig förvaltningen avvisande och menade att olyckorna där var få och att en ny fyr snarast skulle verka förvillande i farvattnen. Men omkring 1850 ändrade man uppfattning och förvaltningen föreslog Kungl. Maj:t att två fyrar skulle uppföras på ön. År 1857 anvisade rikets ständer medel för fyrplatsen och under åren 1858-1859 uppfördes två fyrtorn. Det visade sig dock att fyrtornen ej belyste havet runt hela ön begärde Lotsstyrelsen år 1882 medel hos Kungl. Maj:t för att bygga ytterligare en fyr på Sandöns sydöstra udde. Förslaget gillades och året efter anlades den nya fyrplatsen. För att underlätta kontakterna mellan fyrplatserna på ön installerades en lokal telefonlinje år 1884.
KÄLLA: Svenska fyrplatser. Dan Thunman, 2000.

Två identiskt lika fyrar med fast sken byggdes 1858-59 på Gotska Sandön för att varna för det farliga grundflaket Kopparstenarna. Grundläggningsförhållanden på ön krävde en speciellt lätt konstruktion. Fyrtornen utfördes som träklädda stålskelett och grundlades på skruvpålar. Det södra fyrtornet revs 1903 och det kvarstående norra tornet byggdes om. Samtidigt som de bägge fyrarna uppfördes, byggdes även bostadshus och ekonomibyggnader för fyrpersonalens behov. De olika byggnaderna arkitektritades i enlighet med ett typhusmönster genom Lotsverkets försorg och gavs en symmetrisk placering runt en stor gårdsplan. Samtliga byggnader har en enhetlig fasadutformning med locklistpanelade, rödfärgade fasader. Under årens lopp har ytterligare bebyggelse tillkommit.
Ett karakteristiskt inslag inom fyrplatsområdet är de gjutna gångbanorna, vilka härrör från 1930-talet då de ersatte äldre gångbanor av plank.
Byggnadsminnet omfattar fyrtornet samt Bourgströms och Tomtebos jaktstugor, tre stycken f.d. fyrmästarebostäder, f.d. skola och lärarbostad, f.d. tvätt- och bagarestuga, källare, två stycken uthus, två stycken avträden, Gottbergs lada, "Gottbergs fängelse", skogshuggarbarack, tre stycken uthus samt kabelbod.

KÄLLA: Länsstyrelsen på Gotlands hemsida 2004, www.i.lst.se

Två identiskt lika fyrar med fast sken byggdes 1858-59 på Gotska Sandön för att varna för det farliga grundflaket Kopparstenarna. Grundläggningsförhållanden på ön krävde en speciellt lätt konstruktion. Fyrtornen utfördes som träklädda stålskelett och grundlades på skruvpålar. Det södra fyrtornet revs 1903 och det kvarstående norra tornet byggdes om. Samtidigt som de bägge fyrarna uppfördes, byggdes även bostadshus och ekonomibyggnader för fyrpersonalens behov. De olika byggnaderna arkitektritades i enlighet med ett typhusmönster genom Lotsverkets försorg och gavs en symmetrisk placering runt en stor gårdsplan. Samtliga byggnader har en enhetlig fasadutformning med locklistpanelade, rödfärgade fasader. Under årens lopp har ytterligare bebyggelse tillkommit.
Ett karakteristiskt inslag inom fyrplatsområdet är de gjutna gångbanorna, vilka härrör från 1930-talet då de ersatte äldre gångbanor av plank.
Byggnadsminnet omfattar fyrtornet samt Bourgströms och Tomtebos jaktstugor, tre stycken f.d. fyrmästarebostäder, f.d. skola och lärarbostad, f.d. tvätt- och bagarestuga, källare, två stycken uthus, två stycken avträden, Gottbergs lada, "Gottbergs fängelse", skogshuggarbarack, tre stycken uthus samt kabelbod.

KÄLLA: Länsstyrelsen på Gotlands hemsida 2004, www.i.lst.se