GÖTEBORGS DOMKYRKA

Gustavi domkyrka är församlingskyrka i domkyrkoförsamlingen och domkyrka i Göteborgs stift. Anläggningen ligger i centrala Göteborg innanför vallgraven och består av kyrka, park med staket och domkyrkobrunn. Kyrkoparken avgränsas av Västra Hamngatan, Kungsgatan, Kyrkogatan samt Korsgatan. De kringliggande kvarterens byggnader är huvudsakligen uppförda efter stadsbranden 1802. Runt domkyrkan ligger flera av Göteborgs mest intensiva affärsgator varav Kungsgatan och Korsgatan är gågator. De flesta av butikerna är inrymda i äldre två till trevåningar höga bostadshus.

Domkyrkoparken innehåller gräsytor, planterad med träd och buskar. Grusgångar korsar parken som kringgärdas av ett gjutjärnsstaket. En byst av domprost Peter Wieselgren (1910) finns i parken.

Domkyrkobrunnen är uppförd år 1816 och är placerad vid staketet mot Västra Hamngatan. Den är utförd i huggen kalk- och sandsten i nyklassicistisk stil. Brunnsbyggnaden är byggnadsminnesförklarad.

Den nuvarande kyrkan är den fjärde i ordningen på platsen och invigdes år 1815. Byggnaden är ritad av stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg och utförd i en välproportionerad klassicistisk stil. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning vilket ger den en sned placering i kvarteret. Kyrkan består av ett långhus med en rund absid, torn i väster samt två korsarmar. Kyrkans exteriör domineras av fasader av gult flensburgstegel med detaljer i sandsten. Huvudingången markeras av en tempelgavel och fyra sandstenskolonner i kolossalordning. Entréerna vid korsarmarna är också utformade som tempelgavlar, men saknar däremot kolonner.

Mittemot domkyrkan på Kyrkogatan 28 ligger "Gustavigården" som används som församlingshus med pastorsexpedition.

I den stadsplan som upprättades för Göteborg vid grundläggningen av staden reserverades en större tomt för stadens kyrka. Kvarteret delades upp så att en mindre del mot väster blev en skoltomt medan resten användes för kyrka och kyrkogård. Det har funnits en kyrkobyggnad på platsen sedan år 1621. Från mitten av 1600-talet användes kyrkoplanen som begravningsplats, men området utnyttjades också som betesplats för boskap. Efter den stora stadsbranden år 1721 planterades domkyrkoplanen med träd och fick därigenom parkkaraktär med en omgärdande kyrkomur av tegel. I muren fanns fem stigportar som var byggda av klinkers och täckta med blytak. Tre av dessa finns bevarade på Stampens kyrkogård. År 1789 invigdes en s.k. murfontän (senare domkyrkobrunnen) i den södra delen av domkyrkomuren. Fontänen var ett tappningsställe för friskt vatten. År 1816 uppfördes en liten brunnsbyggnad i sten.

Efter stadsbranden år 1802 beslutades att flytta begravningsplatsen till Stampen. Under det följande decenniet omvandlades den gamla kyrkogården på domkyrkoplanen till en torgliknande plats. År 1822 stenlades området öster om kyrkan, i anslutning till Korsgatan, och två år senare revs gymnasiebyggnaden vid Västra Hamngatan. År 1860 förvandlades Domkyrkoplanen till en kyrkopark med gräsmattor, växter och stora träd som kringgärdades av ett gjutjärnsstaket utformat av arkitekt Adolf Edelsvärd. År 1967 flyttades domkyrkobrunnen från sin ursprungliga plats vid Kungsgatan till Västra Hamngatan.

I den stadsplan som upprättades för Göteborg vid grundläggningen av staden reserverades en större tomt för stadens kyrka. Kvarteret delades upp så att en mindre del mot väster blev en skoltomt medan resten användes för kyrka och kyrkogård. Det har funnits en kyrkobyggnad på platsen sedan år 1621. Från mitten av 1600-talet användes kyrkoplanen som begravningsplats, men området utnyttjades också som betesplats för boskap. Efter den stora stadsbranden år 1721 planterades domkyrkoplanen med träd och fick därigenom parkkaraktär med en omgärdande kyrkomur av tegel. I muren fanns fem stigportar som var byggda av klinkers och täckta med blytak. Tre av dessa finns bevarade på Stampens kyrkogård. År 1789 invigdes en s.k. murfontän (senare domkyrkobrunnen) i den södra delen av domkyrkomuren. Fontänen var ett tappningsställe för friskt vatten. År 1816 uppfördes en liten brunnsbyggnad i sten.

Efter stadsbranden år 1802 beslutades att flytta begravningsplatsen till Stampen. Under det följande decenniet omvandlades den gamla kyrkogården på domkyrkoplanen till en torgliknande plats. År 1822 stenlades området öster om kyrkan, i anslutning till Korsgatan, och två år senare revs gymnasiebyggnaden vid Västra Hamngatan. År 1860 förvandlades Domkyrkoplanen till en kyrkopark med gräsmattor, växter och stora träd som kringgärdades av ett gjutjärnsstaket utformat av arkitekt Adolf Edelsvärd. År 1967 flyttades domkyrkobrunnen från sin ursprungliga plats vid Kungsgatan till Västra Hamngatan.