Klocka

410 Mått/Vikt ! TJ 4,5 CM
594 Landskap BOHUSLÄN

Denna klocka satt på väggen i oroliga avd. för män. Under natten markerade man
var 20:e minut att man var närvarande och vaken. När två vakade skrev man på var sin kant. Kl. 07.00 på morgonen tog föreståndaren ut pappersskivan, skrev datum och signatur och slog sedan igen klockan och gjorde en markering. Det gick slentrian i klockorna
på slutet då föreståndaren bara tog ut pappersskivan och slängde den i en låda utan mer noggrann kontroll. Inför en inspektion av Medicinalstyrelsen 1959 kom en hastig order att alla nattvaktsklockor skulle tas bort.
Kontrollpappersskivor se UM23925.

Föremålen från S:t Jörgen är insamlade i samband med den dokumentation som Bohuslandstingen uppdrog åt Bohusläns museum med anledning av avvecklingen av sjukhuset. Dokumentationen och insamlingen genomfördes 1990 av Ann-Marie Brockman, Bohusläns museum.
Flertalet fakta om föremålen, 265 objekt, lämnades av dr. Sten Landgren, verksam på sjukhuset 1948-1987 vilken samlat äldre föremål från sjukhusets verksamhetstid samt i samtal med fem pensionerade tjänstemän - överskötare och föreståndare.
S:t Jörgens sjukhus har rötter i 1200-talets Lödöse. Vid nedläggningen troligen världens äldsta psykiatriska sjukhus. 1621-1931 var namnet Göteborgs Hospital, därefter åter S:t Jörgen. 1872 flyttade verksamheten till nybyggda lokaler i Backa på Hisingen. Där fanns en administrationsbyggnad m kontor, kyrksal, apotek, bibliotek; 2 längor för kvinnl resp manl patienter om vardera 3 vårdavd; en cellbyggnad för våldsamma/kriminella patienter. Mellan längorna fanns en ekonomibyggnad m kök, bageri, tvätt. Allt omgivet av promenadgårdar, park, odlingar, begravningsplats. Hela området var inhägnat av staket. Portvaktsstugor vid grindarna. Skötarpersonalen bodde i början i de byggnader där de arbetade. Övrig personal hade fristående bostäder av olika slag. Villor för läkare/syssloman.
1909 invigde Gbg:s stad 3 vårdpaviljonger: Skogshyddan, Karlsro för lättskötta kvinnliga resp manliga patienter, samt det som blev "Kvinnsettan" för svårskötta kv. patienter. Den gamla cellbyggnaden reserverades i och med detta för svårskötta manliga patienter och kallades "Mansettan". Vid samma tid byggdes Förstaklasspaviljongen, för välbeställda patienter.
I många år hade sjukhuset detta utseende. 1956 - 64 gjordes en genomgripande modernisering. Det centrala komplexet bestående av administrationsbyggnaden, längorna och ekonomibyggnaden på innergården revs och ersattes av friliggande byggnader.

Följande material är insamlat:
UM23907 - UM23930, UM23933 - UM23936, UM24345, UM24563, UM24647, UM24675 - UM24689, UM24758, UM24916, UM25163, totalt 265 föremål.
Till dokumentationen hör också en bildsamling, se UMFA53256. Denna består av en större glasplåtssamling, ca 2 300, med i huvudsak patientporträtt varav ett 50-tal är scannade och registrerade, personalporträtt, exteriörer och interiörer; även bilder av personalens familjer. Ett album med originalkopior från ca 1910, se UMFA53256:1035. Troligen har en grundlig professionell fotografering av sjukhuset gjorts ca 1910. I bildsamlingen finns även ett album med vykort över svenska psykiatriska sjukhus, producerat av läkemedelsföretaget Dumex. En del bilder är inlånade från privatpersoner.
Utförda intervjuer förvaras i Bohusläns museums arkiv.
1986 mottogs ytterligare föremål från S:t Jörgen, UM26619 - UM26624, vilka tidigare ingått i Göteborgs Stadsmuseums samlingar.
Landsarkivet i Göteborg har sjukhusets arkiv t.o.m. 1967, handlingar därefter förvaras i Landstingets arkiv.

Litteratur: Brockman, Ann-Marie: Göteborgs Hospital - S:t Jörgen. Psykiatriskt sjukhus i Västsverige. En minnesbok. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, nr. 51. Uddevalla 1994.